Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 43, 24 oktober 2014
En fri och rättvis handel?
rihandel var länge allas gunstling, ett slags mindre känd släkting till den ekonomiska tillväxten. Den behövde inte ens diskuteras. Den var bra, och ju mera desto bättre. När Sveriges riksdag under nyliberalismens lyckligaste dagar beslutade om medlemskap i Världshandelsorganisationen WTO skedde det utan diskussion och utan tidningsrubriker. Men tiderna har förändrats - det framgick tydligt när Europaparlamentets informationskontor i Sverige i förra veckan bjöd in till ett seminarium om TTIP i Europahuset i Stockholm.
- Vi vill inte bara ha fri handel, sa Helena Jonsson, ordförande i Lantbrukarnas Riksförbund, när hon utfrågades.
- Vi vill ha rättvis handel.
Namninsamling mot TTIP och CETA i Laholm tidigare i oktober. (Foto: Sanni Gerstenberg)
Ordvalet är intressant. Det har nu letat sig in i maktens centrum som en frukt av idealisters och folkrörelsers arbete. I Stefans Löfvens regeringsdeklaration heter det att "Sverige ska främja en fri och rättvis världshandel." Free Trade ska vara Fair Trade.
TTIP är det handels- och investeringsavtal som sedan något år förhandlas mellan USA och EU och det lanserades tillsammans med glädjekalkyler om ökad BNP, export och sysselsättning. Som vanligt handlade det om att "riva handelshinder".
- Men det som är hinder för den ene är säkerhet för den andre, sa Örjan Brinkman, ordförande för Sveriges konsumenter i samverkan och den Europeiska konsumentorganisationen BEUC.
- Vi har olika standarder i Europa och USA och vi vill inte ha en harmonisering neråt, mot sänkta krav. Vi vill ha en harmonisering uppåt.
Det handlar med andra ord inte längre så mycket om tullar som om de krav på produkter, produktion och tjänster som slagits fast genom politiska beslut för att till exempel skydda miljön, konsumentintressena eller de anställdas rättigheter.
- Det som kallas handelshinder är ofta något som vi har anledning att vara stolta över, sa Malin Björk (V) i paneldiskussionen mellan fyra EU-parlamentariker.
Lars Adaktusson (KD) var emellertid ointresserad av att problematisera frihandelsbegreppet. Han såg bara fördelar med den så kallade fria handeln. Christofer Fjellner (M) menade att EU-parlamentets uppgift var att "avdöma" förhandlingsresultatet när det var klart. "All diskussion i dag grundar sig på spekulationer."
Den mest kontroversiella delen av TTIP är ISDS. Det är en föreslagen mekanism för att lösa tvister som uppstår när företagen anser att deras investeringar inte skyddas - de kan då stämma stater för förändringar i lagstiftning som gör att företagens vinster påverkas negativt, till exempel stärkta konsumentskyddslagar, förbud mot miljöförstörelse eller ett stopp för vinster i välfärden. Tvisterna mellan företag och stat löses inte i nationell domstol som står under demokratisk kontroll utan i olika tvistlösningstribunaler som regleras av det avtal ISDS är en del av.
ISDS har mötts av en massiv kritik både i Europa och USA. Malin Björk och Max Andersson (MP) instämde i den - de vill, till skillnad från Fjellner och Adaktusson, ha bort ISDS ur TTIP-förhandlingarna. Kanske kommer de att lyckas. ISDS har nyligen angripits också av The Economist - en av världens mest inflytelserika tidskrifter som, värt att notera, grundades 1846 som en del i debatten om frihandel i Storbritannien - och då på den frihandelsvänliga sidan.
Bara några timmar före diskussionen på Europaparlamentets informationskontor i förra veckan skrev en respekterad holländsk journalist att EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker beslutat sig för att försöka plocka bort ISDS-mekanismen ur avtalet. Något som, enligt samma uppgifter, ska ha lett till att nyss valda handelskommissionären, svenska Cecilia Malmström, ska ha hotat med att avgå (innan hon ens tillträtt) om Juncker får sin vilja igenom. Uppgifterna är inte bekräftade.
Samtidigt kan noteras att 26 september avslutades förhandlingarna om CETA, ett handelsavtal mellan Kanada och EU, som innehåller en ISDS-klausul. Avtalets 1600 sidor ska översättas till 23 språk och sedan behandlas av Europeiska rådet och Europaparlamentet. Eftersom avtalet inte har paraferats kan det fortfarande ändras.
Seminariet om TTIP på EU-kommissionens informtions-kontor i Stockholm sändes i TV och kan ses på SVT Play.
Del 1 om TTIP, Maten, miljön och konsumenterna
Del 2, Vad säger EU-parla-mentarikerna
En bra informationskälla om TTIP på svenska är bloggen ttippen.se