Människor känner sig små

Konstkritiker Alja Skirgård menar att nya Slussen till sin utformning liknar den arkitektur som byggdes på 1930-talet i Öststaterna, och att den lånat från ett formspråk i arkitekturhistorien där syftet varit att upphöja makten. Effekten blir att människor känner sig små.

Planerna för nya Slussen i Stockholm, sett från söder med Katarinahissen till höger (bilden är ett i efterhand färglagt och bearbetat foto på en skalenlig modell av nya Slussen). (Illustration: Fredrik Falk)

Slussen i Stockholm sett från söder i dag. (Foto: Sofia Härén)

Nuvarande planen för nya Slussen väcker känslor. En erfaren före detta tjänsteman från Riksantikvarieämbetet berättade under en hearing att hon fallit i gråt när hon sett planmodellen. Konstakademien publicerade en skrivelse där planen recenserades, som avslutades med starka känsloladdade ord mot förslaget. 197 arkitekter är bland de cirka 10000 privat- och yrkespersoner som skrivit på uppropet baserat på Konstakademiens text. Alja Skirgård, konst- och litteraturkritiker, bosatt på Österlen, är också en av dem:

- När jag såg förslaget trodde jag inte att det var sant. Hur är det möjligt att någon vill bygga något så här otidsenligt? Arkitekturen i förslaget man vill bygga har en socialrealistisk formkänsla. Den arkitekturen handlade om makt. Stora tomma ytor. Effekten blir att människor känner sig små. Den arkitekturen har tidigare funnits i Sovjetunionen med samarbetsländer sedan 1930-talet.

Kan du beskriva hur du menar att de här arkitekturinfluenserna återfinns i nya Slussen?

- Det finns en hårt åtdragen huskropp. Liksom en ensam stiliserad koloss. Relationen med människan är helt bruten. Där finns torg och gator som är starkt förstorade och står i en stark relation till huskroppen. Arkitekturen upplevs som en manifestation snarare än en byggnad.

- Förklaringen kan vara att det är ett sätt att bryta en hegemoni. I Sverige liksom i övriga Europa har högerpolitiska krafter i huvudsak tagit över, efter en längre period av huvudsakligen vänsterstyre. Jag menar att de personer som gjort den resan inte kan ha lämnats oberörda, utan naturligtvis måste ha påverkats på något vis. Omedvetet tar man här till sig några av sina motståndares formspråk.

- Om någon samhällskategori har varit vid makten i 40-50 år så behöver de som kommer sedan ta över den tidigare kategorins formspråk. Det blir ett sätt att "äta upp" deras makt, att utplåna spåren efter de förra. År 146 före Kristus kunde vi också se det, fast i mycket större skala när det Romerska riket till slut tog över delar av det klassiska Grekiska riket. De tog över nästan alla formspråk inom arkitektur och skulptur. De bytte till och med ibland bara namnen på skulpturerna.

Finns det någon alternativ förklaring till att arkitekturen kan ha fått just denna utformning, som du ser det?

- Kanske att den nuvarande arkitekturen mycket fortare tar över den äldre arkitekturens idéer. Det syns också inom modet just nu. Det tar upp influenser nästan oförändrade från de tidigare decennierna. Så kan det kanske också vara inom arkitekturen? Nya egna idéer verkar inte finnas i dag eller får kanske inte komma fram. Då är det naturligt att arkitekterna nästan kopierar de äldre arkitekterna.

Alja Skirgård som arbetar som konstcoach på Österlen vill att Slussen i Stockholm ska renoveras istället för att rivas. (Foto: Sofie Björck)

Kan du ge någon förklaring till varför inblandade arkitekter och politiker i sådana fall av alla olika möjliga influenser väljer just den här?

- Det kan vara arkitekternas så kallade "moderna" idéer - att de är så mycket kopplade till lån från 1930-talets socialrealism. Detta har kommit på modet. Se på Uppsala Centralstation som har byggts om på 2000-talet med influenser från socialrealismen. Här är det svenska arkitektföretag som stått för utformningen.

Du menar att nya Slussen inte har ett eget formspråk utan lånar formspråk från vissa speciella epoker i Europas historia. Hur skulle ett Slussen för vår tid se ut?

- Det skulle ha mer mänskliga proportioner. Inte vara stelt naglat vid en stor yta. Det skulle också behålla mer av historien. Inte vara så historielöst som här. Att renovera Slussen borde kanske vara mer ett konservativt förslag, passande för moderaterna som nu ska omdana Slussen: Att få behålla Slussen riktigt nära den gedigna konsten. Men moderaterna som antagit förslaget "nya Slussen" i Stockholms stad, deras idéer består ju både av konservatismen och nyliberalismen, där de förra står i mycket längre och nära kontakt med idéer, influenser och diskussioner om vad konst är, och om vad den intressanta formen genom tiderna är. Nyliberalismen har kanske ännu inte lagrat sådan kunskap. Den som är för det liggande förslaget intresserar sig inte alls för historia, det är ett förslag utan kulturell förankring. Det nya förslaget ser ut som en kommunistisk arkitektur från 1930-talet, det går inte att komma ifrån.

- Det är klart att de kanske hade tänkt att återanvända det gamla formspråket och göra något helt nytt av det, funderar hon vidare. Inom etnologin finns något som kallas "survivals". Det är när någon till exempel använder en gammal smörkärna som paraplyställ. Funktionen förändras totalt men den gamla formen är den samma. Vi kan ju sätta fullt med serveringar, göra ett torg där. Men arkitekturen kommer ändå från socialrealismen. Om vi gjorde som på Stureplan, små serveringar kanske? Men, nej det går nog inte i och med de breda vägarna över det öppna vattnet.

Tror du att Moderaterna är medvetna om att arkitekturen kan ge de här associationerna?

- Ja. Det tror jag. Men de kanske inte inser att många andra kan se de här dragen i den arki-tektur de valt. De vill nog bara få igenom sin vilja tillsammans med arkitekter som har kommit med ett otidsenligt förslag. Många vet att förslaget liknar socialrealismen som skapades på de totalitära styrenas tid. De politiska associationerna är så uppenbara att det är penibelt.

- Låt oss renovera Slussen istället, och ge konstruktionen fler inslag av ljus, säger Alja Skirgård. Så också rädda och bevara en riktigt gedigen arkitektur för framtiden. Många människor kommer att tacka oss!

Konst- och litteraturkritiker född 1951, sedan 2005 bosatt på Österlen. Alja Skirgård var en av de första kritiker som satte sitt namn under Konstakademiens protestskrivelse mot nya Slussen när den lades ut på nätet. Hon var först med att likna Slussen vid Eiffeltornet, och med att föreslå att Slussen borde bli världsarv i de senaste årens diskussioner, något som inspirerade andra debattörer.

Bakgrund: Fil.kand i konstvetenskap, litteraturvetenskap och etnologi. Grundare av Animapedagogiken 1987 med den första undervisningen i filosofi för barn.

En av grundarna till Gotlands konstskola 1985-86. Verksamhet som lärare och föreläsare i Stockholm och Malmö, samt som konst- och litteraturkritiker bland annat i Sydöstra Sveriges Dagblad.

Alja Skirgård har inom utbildning och föreningar verkat för att varje människa ska få utvecklas "till en egen auktoritet". Hennes pedagogik bygger vidare på idén om innatismen, idén om att kunskaper kan vara medfödda hos den enskilda individen.