Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 35, 29 augusti 2014
Morden i Sandby borg
De kan ha kommit från havet eller från landet, en samling mordiska män som anföll borgen med besinningslöst raseri. De sparade ingen. Kropparna av deras sönderhackade offer fick ligga kvar där de låg. Där ligger de än i dag.
Dramat vid Sandby borg på Öland utspelade sig på 500-talet under folkvandringstiden. (Foto: Kalmar läns museum)
De arkeologiska utgrävningarna av Sandby borg på sydöstra Öland inleddes 2011. Ett antal anslående fynd från 500-talet har gjorts i skattgömmor under husen i byn, som låg intill havet och skyddades av en fyra meter hög ringmur av sten. I dag ligger borgen på en låg vall 40 meter från stranden. Borgfoten befinner sig bara någon meter över havets normalvattenstånd. Kanske fanns där en hamn en gång.
Allt ligger kvar som det låg sedan den dramatiska dagen för 1500 år sedan, då människorna som befann sig i den befästa byn överrumplades och dödades. Det är vad arkeologerna tror. Men bara en mindre del av Sandby borg har undersökts och man vet inte vad man kommer att finna under grästorven.
Till skillnad från andra så kallade fornborgar på Öland ligger Sandby borg vid havet, dessutom har man inte funnit något som tyder på att anläggningen skulle ha återanvänts. Efter att ha skövlats verkar fornborgen ha blivit tabubelagd.
Sandby borg var oval i formen, hade två portar och egen brunn. Muren mot land var tjockare och bättre befäst än den mot havet. Tunna kulturlager tyder på att platsen var bebodd bara under en kortare tid.
Häpnadsväckande fynd
Vi kan bara spekulera i vad som inträffade denna förskräckliga dag under folkvandringstiden, en period präglad av oro och Romarrikets sönderfall. Kanske var angriparna pirater, kanske var de legosoldater från något annat land, eller så var de krigare från en öländsk stam pådrivna av girighet eller hat.
Fynden från de fem hittills upptäckta smyckegömmorna i borgen - bland dem förgyllda dräktspännen, glaspärlor, bjällror och ringar - tyder på rikedom och vittomfattande kontakter.
Skelett av en ihjälslagen ung man. Hittills har arkeologerna hittat rester av tio män i Sandby borg. (Foto: Kalmar läns museum)
Under sommarens utgrävningar - som avslutades den 19 juni, varefter jord, stenar och grästorv lades tillbaka - påträffades i ett stolphåll i en av husgrunderna ett romerskt guldmynt präglat kring mitten av 400-talet e. Kr: ett "superfynd" som gjorde arkeologerna lyriska. Detta mynt kommer till hösten att ställas ut på Kalmar läns museum, men redan nu kan man se en liten utställning som introducerar platsen och fynden. Guldmyntet, ett så kallat solidus, har lett till funderingar om det kan ha ingått i arvodet till en ölänning anlitad som legosoldat av romarna: en tanke som stärker en aktuell teori om att borgen byggdes av ölänningar som stridit för Romarriket.
Plundrare på plats
Den gåtfulla borgen har blivit föremål för stort intresse, även internationellt. Hittills har arkeologerna bara undersökt någon procent av borgens yta, ändå har skelettdelar av ett tiotal yngre män anträffats. Flera bär spår av dödliga huggskador. Kanske finns skelett även i ruinerna av de ännu inte undersökta bodarna och husen, som totalt ska ha varit 54. Det kommer kanske tiden att utvisa. Förhoppningsvis: svenskt kulturarv ges dåligt stöd för forskning, skydd och bevarande.
Utforskningen av Sandby borg triggades av upptäckten av plundringsgropar i samband med en metalldetektorundersökning 2010. Ingen vet vad plundrare hittat under grästorven. Sandby borg, vars fynd saknar motstycke på svensk mark, är en förhistorisk men nu också samtida brottsplats. Den senast registrerade påhälsningen av marodörer gjordes i april 2014. Även andra fornborgar på Öland har utsatts för plundring. Men fortfarande saknas någon form av bevakning, inte ens larm eller övervakningskameror finns på plats. Stödet för att värna Sveriges kulturarv är förskräckande svagt.
Den dystra och onödiga historien upprepar sig gång på gång. Det är plågsamt pinsamt med svenska politikers bristande intresse för vårt gemensamma kulturarv. Uppenbarligen saknas grundläggande insikt om kulturarvets stora betydelse, i synnerhet för ett litet land i en alltmer utsuddad värld. Framtiden och det förgångna hör samman.
En nationell konferens kring kulturarvets värde och villkor bör snarast hållas. Efter valet.