Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 34, 22 augusti 2014
Fracking förstör jorden och barnens framtid
Carl Piper är en känd profil, inte bara på Österlen där han är talesperson för nätverket Heaven or Shell som arbetar mot fracking. År 2014 var han med på listan över de 100 mest miljömäktiga som årligen koras av tidningen Miljöaktuellt.
- Att gräva upp de sista fossila resterna i marken i en tid då vi borde satsa allt på förnybar energi är helt fel väg att ta, säger Carl Piper.
Carl Piper.
Carl Piper möter mig framför Högesta, hans stora stenhus med omkringliggande mark på Österlen. Han är lång, ögonen nyfikna och handslaget fast. Vi går vidare till en sidobyggnad. På en vägg i hans rymliga och personligt inredda kontor hänger ett rep, från den tiden då lokalen var ett förråd för spannmål. I cirka 40 år var han chef för bolaget Högestad och Christinehof. Basen för verksamheten är jordbruket och skogen men därutöver finns besöksnäring, miljö- och viltvård och fastighetsförvaltning.
- Jag vill bidra till en förståelse för hur illa vi hanterar jorden, och därigenom ekosystemtjänsterna. Utan dem skulle ingenting fungera och därför behöver vi öka kunskapen om ekosystemtjänsterna, säger han.
För ett antal år sedan tog sonen över rollen som vd, och i juni axlade hans dotter, tidigare verksamhetschef på Christinehofs Ekopark, ansvaret.
Men Carl Piper är alltjämt aktiv. Dessutom arbetar han med Heaven or Shell, ett nätverk som skapades 2008 i samband med att företaget Shell fick borrtillstånd på Österlen.
Folk blev förbannade
Men hans engagemang sträcker sig cirka 40 år tillbaka och till grundandet av Inga gruvor på Österlen. Då var det Boliden som letade mineraler.
- Sedan var det ett par mindre gruvprojekt som inte blev av tills Shell kom farande. Jag och ett par aktivister från Inga gruvor på Österlen tillfrågades att hjälpa till med informationen. Så bildades nätverket Heaven or Shell, säger Carl Piper.
Bergsstaten beviljade Shell ett treårigt undersökningstillstånd för området Colonussänkan och Höllvikengraven i Skåne. Projektet omfattade 25 procent av Skånes areal, skriver Heaven or Shell på hemsidan.
- Det damp ner ett litet, brunt kuvert i postlådorna på Österlen och när folk öppnade kuvertet var det svårt att förstå det juridiska språket. Det handlade om Shells prospektering.
Sedan Sverige öppnade landet för gruv- och prospekteringsföretag har Skåne i söder relativt sett varit förskonat från mineralbrytning och miljökonsekvenser som följd, menar Carl Piper. Därför är kunskaperna om det låg hos befolkningen.
- Ju mer människor satte sig in i problematiken desto mer förbannade blev de. Generationer har drivit jordbruks-, skogs- och besöksnäringar och så plötsligt, för att ett företag dyker upp, så betyder det ingenting. Ett utländskt bolag, som i "bästa fall" stannar 20 år, vill plocka upp allt av ekonomiskt värde.
Sverige ganska blåögt
Ny statistik visar att Bergsstaten beviljar ett ökat antal tillståndsgivningar uppger Dagens Nyheter. Mellan 2004 och 2009 fick 85 procent av alla prospekteringsansökningar ja. De senaste fem åren har andelen stigit till 90 procent. Men trots att fler ges chans att prospektera minskar intresset att provborra i svensk berggrund enligt samma undersökning. I fjol beviljades 119 nya tillstånd och 170 befintliga förlängdes. Den siffran är den lägsta sedan 2004.
En del av orsaken tycks vara protesterna, inte bara från enskilda markägare, utan även från kommuner och intressegrupper. Nyligen skedde en protest-aktion i Norra Kärr nära Vätterns strand. Där letar det kanadensiska företaget Tasman Metals efter säll- synta jordartsmetaller nu.
Carl Piper pekar primärt på två problem med dagens minerallagstiftning. Dels är det för billigt att utvinna mineraler i Sverige. En markägare har inte rätt att säga nej till provborrningar och blir det brytning har de endast rätt till 1,5 promille av värdet på det som tas upp. 0,5 promille går till staten och 99,8 till gruvbolagen. Dels har den summa pengar som företag ska avsätta för återställande av marken vid upprepade tillfällen visat sig inte räcka till för de skador som tillfogats, menar han.
- Att tro att utländska bolag ska betala skatt eller avsätta mer pengar än vad som krävs från Sverige är ganska blåögt...
Kraftsamlingen mot Shell
Shell var på jakt efter fossilgas, som finns djupt nere i berggrunden i alunskifferstråk. Fossilgas är en ändlig resurs och bidrar även till växthuseffekten.
- Vi vet inte hur alunskiffer, som är ganska poröst, långsiktigt påverkas av tomrummet som uppstår när gasen tas ur.
Intresset för fossilgas har ökat med utvecklingen av tekniken "Hydraulic fracturing", kallat fracking, som möjliggör storskalig gasutvinning. Genom borrhål i marken injiceras stora mängder vatten och kemikalier under så hårt tryck att det bildas sprickor i de gasrika skifferlagren. Därigenom frigörs gas. Särskilt i USA har detta blivit stort.
Heaven or Shell har två huvudsyften, berättar Carl Piper: Att få bort Shell, "det omedelbara hotet", och att få en skärpning av minerallagen.
- Och till slut lyckades den lokala miljörörelsen få politikerna att förstå att bilden som Shell målade upp var långt ifrån verkligheten. Två års arbete vände ett ja till ett tydligt nej.
Det fanns flera skäl till att Shell sedermera övergav borrningsplanerna på Österlen. En vägande orsak var att ändringar av minerallagen var på tapeten, menar Carl Piper. Skälet Shell anförde var att de inte funnit tillräckligt med gas.
- Många i kampanjen jublade: Vi vann! Men några av oss kände att vi inte hade nått målet med en förändrad lagstiftning. Den kampen kvarstår.
Barn i höstskrudad ekopark.
Tanken på ett veto...
I framförallt minerallagen och miljöbalken bestäms vad, vem och hur gas, olja och mineraler får utvinnas. Ett nytt mål för Heaven or Shell blev att markägare, kommuner och länsstyrelser ska kunna säga nej.
- Det verkade omöjligt att få till en ändring av minerallagen och då dök tanken på det kommunala vetot upp. Det finns ju när det gäller vindkraft.
Carl Piper tog initiativet till ett kommunupprop. I ett öppet brev till regeringen krävdes ett kommunalt veto mot all prospektering som syftar till mineral- eller gasutvinning ur alunskiffer. I dag har cirka 30 kommuner skrivit under.
- Jag tror att privata aktörer bara kan driva en fråga till en viss gräns och därför är vi så tacksamma mot både de socialdemokratiska och borgerliga kommuner, som stöttat.
På riksdagsnivå har de stöd från Miljöpartiet och Vänstern. Socialdemokraterna beskriver han som "vacklande", på grund av konflikten med jobben. När det gäller Alliansen och dess "gröna röst" Centern har han saknat stöd, i en fråga som i hög grad berör landsbygden.
- Hade det blivit regeringsskifte i förra riksdagsvalet tror jag att vi hade sett en förändrad minerallagstiftning. De rödgröna vill det, säger Carl Piper.
Skånes största egendom
Högesta ligger mellan Ystad och Tomelilla i Skåne. Tidigare var Högesta ett fideikommiss, vilket är en egendom som inte kan säljas utan måste gå i arv, med syftet att säkerställa att den övergick till nästa generation utan att delas upp eller minskas.
På Högesta finns stora natur- och kulturvärden. I dag är fyra områden på cirka 1300 hektar naturreservat. Förutom växtodlingen omfattar jordbruket 250 ekologiska nötdjur.
- Vi måste komma bort från kemikaliejordbruket. Betänk att argumenten om vissa preparats ofarlighet i dag är desamma som gubbarna som sålde insektsgiftet DDT en gång använde sig av. Det handlar om den samlade effekten av gifterna och den vet vi än så länge lite om.
Hans ambition är ett helt ekologiskt jordbruk men i dag är endast cirka 20 procent av Högestas jordbruk ekologiskt och en del är vallproduktion för det ekologiska köttet.
- Vi har en långsiktig ambition att driva detta storjordbruk på ett så skonsamt sätt som möjligt där det ges utrymme för en utökad biologisk mångfald. Men det är ingen "quick fix" och vi har en lång väg kvar...
Som en uttalad kritiker mot EU:s jordbruksstöd, som Högesta mottar i dag, är han öppen för de förändringar som krävs om bidraget tas bort. En väg är att satsa mer på kvalitet, en annan är att låta jordbruket också förse energisystemet.
Hur spännande som helst
Carl Piper talar flera gånger om vikten av ekosystemtjänsterna, vilket är de funktioner hos ekosystem som gynnar människor. Det kan vara till exempel grundläggande processer som fotosyntes, bildandet av jord och cirkulation av näringsämnen. Ekosystemen ger även människor produkter, som till exempel mat, mediciner och biobränslen, och andra tjänster som människor får från naturliga processer; att avfall bryts ner, växter pollineras, luften renas.
Men bortsett från det vi får poängterar han känslomässiga värden som rekreation och upplevelser. Naturen bidrar till människors välmående, menar han, och i ett samhälle där många lever med olika typer av stress har skogen betydelse.
- Jag vill att fler ska uppleva den glädjekänsla som jag får under en promenad i skogen en tidig marsmorgon medan det än- nu ryker från marken.
Som en del av företagets besöksnäring ingår Christinehofs ekopark. Ekopark är ett skyddat naturområde och denna riktas till unga. Han menar att nyckeln till ett intresse för naturen är att unga kommer ut i den.
- Vi upplever att det finns en stor nyfikenhet i ekoparken. När ungarna får varsin lupp och hittar en gammal ek full med skalbaggar tycker de att det är hur spännande som helst. När föräldrarna ser hur fascinerade ungarna är vill de ofta låna luppen. Då har något hänt!
Uppväxten i Barsebäck
- Min pappa dog innan jag föddes och därför utsågs en förmyndar- förvaltning för att sköta om verksamheten på Högesta.
Han flyttade med sin mamma till Barsebäck, vid västra Skånes kust. Han ger en bild av ett mindre samhälle som kretsade kring jordbruket och varvet. Han minns kärnkraftsbygget. Först var det protester men efter en tid lärde sig många att leva med det. 1999 och 2005, efter några incidenter, togs reaktorerna ur drift. När han blev myndig över-tog han Högesta.
- Jag kom hit, 21 år gammal, visste ingenting och jag möttes av stor generositet av alla som jobbade här. Jag var långhårig och okunnig och de visade mig en sådan lojalitet.
Det gamla fideikommisset Högestad och Christinehof ombildades 1999 till ett fideikommissaktiebolag vilket beskrivs som en del av avtrappningen från den feodala kvarlevan att äldste sonen ärver.
- 1963 gjorde man skillnad på män och kvinnor. Det tycker jag är oacceptabelt! Jag gör inte skill- nad på mina barn.
Han har två barn och sex barnbarn. All mark har förts över till fideikommissaktiebolaget och enligt lagstiftningen i dag ärver sonen halva. Den andra delas mellan övriga arvingar. Carl Piper vill ha en lösning där alla blir likaberättigade och likvärdigt delaktiga.
- Jorden är viktig för mig. Den har betytt trygghet.
Minerallag och framtiden
Vid 65 års ålder förlovade sig socialisten Gösta Netzén med Carl Pipers mamma. Han beskriver Gösta Netzén som en klok och förnuftig man. Han kom från en bakgrund som lantarbetare och blev förgrundsgestalt inom socialdemokratin, riksdagsledamot och jordbruksminister.
- Jag tyckte mycket om Gösta men han uppmanade mig inte att bli socialdemokrat. Jag gick med i den socialdemokratiska föreningen för att jag delar de grundläggande värderingarna som partiet står bakom.
Han pekar på de samhällsförändringar som Socialdemokraterna burit fram: rösträtten, sjukförsäkringen och ATP. Epitetet Den röde greven säger han att han är lite stolt över.
- Att säga att alla är lika är kanske inte sant. Men att alla i grunden har samma rättigheter - det är viktigt för mig.
Med ett val runt hörnet och ständiga oroshärdar i EU och världen, vilket kan stärka en sittande regering, menar han samtidigt att ett oppositionsarbete behövs för att motverka stiltje i politiken och är en chans till att stärka sitt program och budskap. Han tycker att det är viktigt att Stefan Löfven (S) tydliggör vissa politiska ställningstaganden för att visa det som definierar socialdemokratisk politik.
- Men jag känner mig försiktigt optimistisk, säger Carl Piper.