Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 32, 8 augusti 2014
Fäbodliv år 2014
På Kårebolsätern i Stöllet bjöd Länsstyrelsen i Värmland in allmänheten till en säterdag 3 augusti.
Kreaturen på sätern släpps lösa i skogen på sommaren.
- Vi arbetar för att väcka ett fäbodintresse hos fler unga. Det behövs nya säterbrukare och säterdagen är ett bra tillfälle för både unga och gamla att se hur fäbodliv kan bedrivas år 2014, uppger Maria Sundqvist, Länstyrelsen, i ett pressmeddelande inför evenemanget.
Hon påpekar att fäbodarna är några av de mest värdefulla men samtidigt mest hotade miljöerna i landskapet och enligt Länsstyrelsen har antalet levande sätrar i Värmland minskat från fem stycken till två sedan 2001.
Under hundratals år
Niklas Wahlström på Länsstyrelsen berättar efteråt att det kom ungefär 100 personer på söndagen.
- Hälften av dem är delägare i sätern, säger han.
Det är markägare och boende i den närliggande byn Kårebol som ligger ungefär en mil bort väster om Klarälven, och dit sätern ursprungligen hörde.
- Ingen i byn bedriver i dag eget lantbruk och det är några eldsjälar, medlemmar i Föreningen för Kårebolssäterns bevarande som sköter om sätern i dag, berättar han.
Var markägarna bor i dag varierar men under hundratals år var säterdrift nödvändigt för att lokalbefolkningen skulle få tillgång till mer betesmark för sina djur. På sätern, som ofta ligger i bergen en bit från byn, släpps kreaturen lösa i skogen under sommaren och på omgivande ängar slogs även gräset, torkades och togs om hand, för att användas som vinterfoder.
Antalet sätrar i Värmland har minskat till två sedan 2001.
Generationsväxling
Under förra året drev Länsstyrelsen ett projekt där fyra yngre personer fick en fem veckors praktik som säterbrukare. Ingick gjorde bland annat djurhantering, lieslåtter, mjölkning och mjölkhantering. Niklas Wahlström menar att projektet var lyckat.
- Det har gått bra, alla är fortfarande involverade i säterbruk, säger han.
Han uppger att en del yngre intresserade även dyker upp på de träffar och aktiviteter som de har anordnat hittills. På Klarälvdalens folkhögskola i Stöllet finns också flera studenter som är intresserade av säterbruk.
- Det är utmaningen, att få till en generationsväxling, säger han.
Han påpekar att det nya landsbygdsprogrammet blivit försenat och innan det är fastslaget är det också oklart om det framöver kommer finnas pengar för liknande projekt. Säterbruk har så här långt fått EU-stöd.
- Det krävs pengar för verksamheten, säger han.