Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 27, 4 juli 2014
Jämställdhet och solenergi
En inbjuden gäst under Klimatriksdag 2014 i Norrköping var Malang Sambou, projektledare på Fandema i byn Tujereng, Gambia. Bakom inbjudan stod klimatriksdagens huvudsponsor Emmaus Fredriksdal som är med och stödjer projektet Fandema som pågått sedan 2010. Det är ett socioekonomiskt projekt i Tujereng, en liten by vid västafrikanska kusten.
"Vi arbetar mycket med återbruk och återvinning för våra produkter," säger Malang Sambou.
Fandema står för "Att hjälpa sig själv" på mandinka, det största språket i Gambia. Organisationen Mbolo driver projektet men de samarbetar med organisationen Solidanca i Spanien och Emmaus i Sverige.
Projektet riktar sig enbart till kvinnor i åldrarna 18-65 år, eftersom många flickor hoppar av skolan, antingen för att de tvingas gifta sig eller att deras familjer inte har råd med deras utbildning.
Organisationen samarbetar på plats med en socialarbetare som identifierar problemen som hindrar kvinnan från att studera. De frågar sedan vad kvinnan vill utbilda sig till, är det kanske solenergitekniker eller inom matlagning och bakning - för att jobba på hotell och restauranger - eller kanske inom sömnad eller jordbruk.
- Det kallar vi "resplanen", berättar Malang Sambou. Och vi beräknar hur lång tid det kommer att ta, beroende på hur mycket tid hon kan undvara från hushållarbetet i hemmet. Om hon kan avvara två timmar så bestämmer hon själv när hon kan komma till projektet.
Utbildning som kursavgift
Sedan startar kvinnan sina studier och efter tre månader stämmer de av om hon vill fortsätta eller inte och väljer om hon vill skriva på ett gemensamt kontrakt. Det innebär att hon ska medverka i minst 80 procent av kursen och även avsluta den.
- Det är för att inte slösa med resurserna från våra donatorer och vi vet att pengarna används på ett hållbart sätt.
När kvinnan har gått kursen och har fått jobb, förbinder hon sig att komma tillbaka för att utbilda andra, det blir en sorts kursavgift.
- Så det är inte gratis i slutändan.
Mbolo och våra samarbetspartners satsar sina resurser på att ge henne en utbildning och det ingår även en kurs i hälsa, hygien och sexualkunskap.
- Vi har också en kurs med en barnmorska för att de ska få kunskap inför graviditet och förlossning. För vi har många olyckor på det området i Gambia, att kvinnorna dör när de får barn, eftersom de inte har tillgång till läkare. Så projektet tar läkaren till dem, och det är också utan avgift, säger Malang Sambou.
Delvis självförsörjande
Två månader innan utbildningen avslutas får kvinnorna också hjälp av en marknadsstrateg för att utarbeta en egen företagsplan.
- De får även tillgång till mikrolån, utan ränta men till en kostnad av fem procent, som de själva får bestämma återbetalningstakten på.
Malang berättar att projektet delvis är självförsörjande.
- Vi har även butik där vi kan sälja produkterna som de tillverkar under utbildningen, och får tillbaka lite av kostnaderna där också. Och de produkter som kvinnorna sedan tillverkar i sina företag kan de också sälja i butiken mot en provision på fem procent till organisationen, för att hålla centret igång.
Detta betalar idag minst 30-50 procent av de löpande kostnaderna för hela verksamheten.
Många av produkterna skickas även för att säljas av deras samarbetsorganisationer i butiker i Spanien och Sverige.
- Vi arbetar mycket med återbruk och återvinning för våra produkter, och Emmaus och Solidanca arbetar med samma koncept, så de säljer vårt material.
Ren energi
Projektet arbetar också i energisektorn, med solenergi. Kvinnorna är de största konsumenterna av energi i Gambia genom att de har ansvar för matlagningen, som vanligast sker med ved, och de drabbas också värst av de negativa hälsoeffekterna av röken i de ofta små utrymmena. Astma och andra liknande besvär är vanliga.
- Så vi försöker arbeta med små projekt för ren energi, som solugnar som vi tillverkar, berättar Malang Sambou. Man kan koka vatten och laga mat utan att hugga ner träd och utan att andas in en massa rök.
Ett annat projekt är att de tillverkar små "verktygslådor" för att kunna ha tillgång till energi vart man än är, för att till exempel ladda en mobiltelefon eller laptop.
- Det är med små solpaneler och vi kallar dem "eco kits" eller "tool kits". Vi tillverkar dem själva men behöver få själva solcellerna härifrån, donerat från Emmaus. Det är vårt avtal och en liten hjälp som vi får. Solcellerna utgör hela 30 procent av kostnaden så de är riktigt dyra.
De säljer även sina egenproducerade livsmedel, bröd och bakverk till lokala hotell, liksom kläderna som kvinnorna syr i projektet.
- Som den här, säger Malang Sambou, han visar upp tröjan han har på sig, skrattar kort men blir allvarlig igen när han fortsätter: Men solugnen är också en hög kostnad för kvinnan så vi behöver sponsorer för det också.
Svårt få banklån
Han berättar att de hade ett bakslag 2011 när hela deras anläggning brann ner till grunden. De har nu byggt upp verksamheten till ungefär 60 procent igen.
- Vi har jobbar hårt, men det går bra och det går definitivt framåt, säger han.
I dag är det 75 kvinnor som går en avgiftsfri utbildning hos dem och 150 som står på kö för att få plats.
- Och det är 14 kvinnor som nu driver sitt eget företag efter vår utbildning och som är helt självförsörjande.
Han berättar att det är ganska vanligt att kvinnor driver eget företag i Gambia men att de har svårt att få banklån för att starta en verksamhet.
- Så det är svårt för dem, och eftersom de även har ansvaret för familjen är det stor risk att de misslyckas om de inte har utbildning.
I Fandema följer de därför upp sina före detta elever för att se att allt fungerar för dem.
Sprider ringar
De är även självförsörjande på egen el på Fandemas utbildningscenter, dels genom solceller och dels med en egen vindturbin som ger totalt 8,3 kW. Som reserv har de en bränslegenerator, men den har de aldrig behövt använda. Initiativet har även börjat sprida ringar på vattnet.
- Det stora elbolaget i Gambia har inspirerats av vårt projekt och ska bygga 20 MW med solenergi, berättar Malang Sambou. Och det kommer folk från hela regionen för att studera vårt system och de vill sedan installera solenergi hemma. Så vi i Fandema hjälper till med de tekniska installationerna och vi har redan tjejer från oss som är engagerade i detta.
- Och det är också därför vi är här i Norrköping för att berätta om och sprida vårt projekt.
Det är en modell som vi litar på och som vi vet fungerar och det kan spridas till hela Gambia och andra delar av Afrika. Vi är inbjudna till flera konferenser och folk är intresserade av våra arbetsmetoder, särskilt kombinationen av självförsörjning och förnyelsebar energi.
Städer kan försvinna
De utbildar även lokala miljöambassadörer i projektet som är ute i skolor och på ett lättförståeligt sätt informerar om bland annat energifrågor och klimatförändringar.
- Om barnen verkligen förstår vad det handlar om kan de lätt föra kunskapen vidare och sprida den.
Han ser definitivt effekterna av klimatförändringarna i Gambia.
- Det påverkar jättemycket. Regnen brukade komma regelbundet, men inte nu längre och vi märker att det blir varmare. Människor påverkas i lantbruket eftersom odling blir omöjligt, grundvattennivåerna sjunker, och havsnivån stiger. Så många av våra kuststäder kommer att påverkas.
Han påpekar att exempelvis huvudstaden Banjul hotas och kommer försvinna i framtiden om vi inte tar hand om miljön.
- Vi märker också instabiliteten bland våra unga män. De lämnar landet och åker till Europa eftersom det inte finns speciellt många alternativ där nere. Inga valmöjligheter i jordbruket eller för att skapa jobb.
Det påverkar också energiförsörjningen för många människor eftersom skogen som de använder inte kan växa utan regn.
"Ta hand om miljön"
Han skulle önska att länder som Sverige kunde underlätta tekniköverföringen till utvecklingsländerna liksom utbildning för detta.
- Det behöver vara väldigt praktiska lösningar, säger han.
Han vill också uppmana svenskarna att ta hand om miljön och att inte tillverka en massa produkter med begränsad livslängd.
- Företagen använder material och resurser för att tillverka något som sedan ligger i ett skåp för att sedan slängas efter fyra, fem år. Och i många fall hamnar de här sakerna i Afrika i stora containers. Och vi vet inte vad vi ska göra med det. Så det är ett bra budskap till politikerna, att tänka på sådana saker.
Han uppmanar också människor att engagera sig i organisationer och företag för solidaritet med Afrika, på ett hållbart sätt.