Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 25, 19 juni 2014
Klimatriksdagen röstar för snabb omställning
Den som vill leva mer klimatsmart upptäcker snart att många hinder för detta ligger på samhällsnivå. Exempelvis att det inte finns kollektivtrafik som motsvarar ens behov eller att ens pensioner investeras i ohållbara fonder. Klimatriksdag 2014 lyfte flera av de här strukturella problemen i de framröstade sju motionerna.
Totalt över 200 motioner skickades in från enskilda personer, föreningar och organisationer.
Av de över 200 motioner som totalt skickades in till klimatriksdagen röstades sju fram som ett särskilt prioriterat budskap. De riktas direkt till riksdag och regering och några kräver ändrade lagar och riktlinjer.
De allmäna pensionerna var temat för en av dem (som slagits ihop från fyra andra motioner): "Förändra reglerna för AP-fonderna." med budskapet "Våra gemensamma pensionspengar måste bidra till klimatomställningen istället för att fördröja den." Bakgrunden är att första, andra , tredje, fjärde och sjunde AP-fonden tillsammans har andelar i 133 av världens 200 mest koldioxidintensiva kol- olje- och gasföretag. Författare är flera studenter vid Fossil Free-rörelsen vid flera svenska högskolor och universitet, Latinamerikagrupperna, Jordens Vänner, Klimataktion, FIAN och Naturskyddsföreningen.
Flera av dem hade även varit med och skrivit "Gör offentlig konsumtion och upphandling klimatsmart", som också kom med bland de sju motionerna i slutomröstningen.
Bakäxa för regeringen
Två av motionerna riktas direkt till regeringen. Motionen "Nya ägardirektiv till Vattenfall" var hopslagen från tre andra motioner och handlar om att Vattenfall, som ägs av svenska staten, släppte ut 88,4 miljoner ton koldioxid 2013 vilket kan jämföras med utsläppen från hela Sverige som under 2011 var 49 miljoner ton. Lösningen är att regeringen ser till att bolaget ställer om till 100 procent förnybart och även verkar för en sådan utveckling med berörda intressenter som Danmark och Tyskland..
Motionen "Genomför Klimatberedningens förslag!" handlar om den beredning som tillsattes av regeringen 2007 för att se över den svenska klimatpolitiken. Alla dåvarande riksdagspartier enades då om ett långsiktigt klimatmål och runt 50 konkreta förslag. Handlingsplanen skulle vara helt utvecklad 2020 men av tio kvantifierbara mål har bara två genomförts, skriver motionären Mikael Malmaeus för Klimataktion Uppsala. Det innebär att regeringen har missat möjligheten att minska utsläppen med fyra miljoner ton koldioxid per år.
Motionen "Miljövänliga transporter ska vara de mest attraktiva. Även prismässigt!" av Christian Gertzén, Anika Agebjörn och Emil Molander är egentligen också en bakläxa till nuvarande regering, då den handlar om att de subventioner som flyget har måste avskaffas.
Exempelvis är flygbiljetter i dag befriade från moms och författarna föreslår även att flygbränsle ska ha samma skatt som övrigt fordonsbränsle (förra regeringen införde en flygskatt 2006 som sittande regering omedelbart avskaffade) samt en avreseskatt från svenska flygplatser till utlandet.
Intäkterna från detta ska öronmärkas till satsningar på järnvägsinfrastrukturen.
Diskussioner i smågrupper om hur lokala initiativ kan driva frågorna vidare.
Mobilisering för hållbarhet
Torbjörn Vennström och Pontus Björkman (även medförfattare i två av de ovan nämnda motionerna) lägger ett mer övergripande - och vad de själva kallar ett djärvt - förslag som röstades fram av klimatriksdagen: "Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod". De skriver: "Vi inser att det är en näst intill ouppnåelig ambition. Men den motsvarar vad som enligt den senaste forskningen krävs av rika länder som Sverige för att världen ska ha en rimlig chans att undvika de farligaste klimatförändringarna".
De betonar att detta även mobiliserar resurser till gröna jobb, innovation och nya levnadsformer som kan ge möjligheter till ett gott liv och en fungerande välfärd i en fossilfri och hållbar ekonomi.
De utvecklar sedan sitt förslag i elva punkter om bland annat koldioxidskatt i alla sektorer, satsningar på hållbara transporter, bostäder och konsumtion. Punkt elva handlar om ett allmänt folkbildningsprogram för att både minska varje invånares klimatpåverkan och samtidigt skapa engagemang och förståelse för den stora omställning som övriga tio punkter innebär.
Utbildning för hållbarhet
Framtidsjordens nätverksorganisationer från flera länder har också genom Jonatan Ericsson Sjöman motionerat om "Utbildning för hållbar utveckling" med budskapet att "utbildning inom klimat- och miljöfrågor ska utökas och integreras i alla ämnen i såväl grundskola som gymnasieskola".
Denna utbildning ska ha fokus på att överbrygga klyftan mellan samhälle och natur samt mellan akademisk kunskap och praktisk erfarenhet, bland annat genom att ta del av den kunskap som redan finns i Syd om effekterna av den ohållbara klimatpolitiken.
Läs mer om Klimatriksdag 2014 på sid 9 och i förra veckans nummer. Ytterligare fördjupning kommer att följa under sommaren.
Ett hoppfullt jobb
Svante Axelsson inleder klimatriksdagen den 7 juni med en vitaminkick till alla engagagerade på plats. Budskapet är att en omställning går lättare och snabbare än vi tror och att alla är vinnare i det.
I en enkätundersökning framkommer att svenskarna är mest oroade över miljöproblemen, det är viktigt att berätta för politikerna, påpekar Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen.
Klimatriksdagens initiativtagare Annika Elmqvist berättar att idén till alltihop väcktes efter att hon lyssnat på ett föredrag av Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen, om klimatfrågan och omställning. Det hade först känts så hoppfullt, berättar hon, men i den påföljande politikerdebatten, efter hans föreläsning, hade allt verkat omöjligt. Den logiska slutsatsen blev en folkriksdag för klimatet, för vad påverkar inte politiker om inte en stark folkrörelse?
Som inledningstalare i plenum på Klimatriksdag 2014 är därför Svante Axelsson inbjuden, med temat "Hur svårt kan det va?".
- Jag känner en optimism i kroppen, och undrar varför, börjar han. Jo för det första, att det går lättare än vi tror, och för det andra, att vi inte ens har försökt på riktigt ännu. Så när vi verkligen sätter igång med omställningen så kommer det att gå ännu snabbare. Det är det som bygger mitt hopp just nu.
"Befrielserörelse"
Svante Axelsson påpekar att oron för hur svårt det kommer att bli att förändra samhället ofta verkar större än oron för klimatförändringarna i sig. Utmaningen är nu att gå från A till B, och att klara av den här omställningen på ett värdigt sätt.
- Det här är ju kul, utbrister han. Att jobba med att rädda världen och göra så otroligt meningsfulla saker, det är skönt.
Han hänvisar till en attitydundersökning från Som-institutet från 2011 med resultatet att svenskarna är mest oroade över miljöförstöring, förändringar i jordens klimat och försämrad havsmiljö, strax före organiserad brottslighet och stor arbetslöshet.
- Detta är viktigt för politiker att förstå. Och vi kan hjälpa till att befria människor från oro, vi kan se detta som en befrielserörelse.
Han påpekar att ett problem är att politikerna ofta verkar tro att "utsläpp är guld" - och att det är det guldet de ska slåss om i förhandlingarna - medan det i själva verket är tvärtom, det finns massa vinster att göra på en omställning.
- Därför är modellandet så oerhört viktigt, säger han.
Och Sverige kan vara ett sådant modelland tillsammans med Europa. Svante Axelsson tar också upp betydelsen av tre europeiska och svenska mål; för utsläppsminskningar, energieffektiviseringar och förnybar energi. Enligt EU-kommissionens egna siffror skulle dessa tre mål ge en halv miljon fler jobb till 2030 än endast ett utsläppsmål.
- Jobben skulle växa snabbare med miljörörelsens krav, säger han.
Överdrivna kostnader
Klimatarbetet har dessutom gått bättre än vad många trott. Enligt Kyoto-protokollets första delmål fick Sverige öka sina utsläpp med fyra procent till 2010 jämfört med 1990. Och många trodde att svenska riksdagens miljömål om fyra procents minskningar under samma period var helt orealistiskt, men facit blev en minskning på hela nio procent till 2010, och 23 procent till 2013.
Svante Axelsson påpekar att han nu enbart pratar om de utsläpp som sker inom Sveriges gränser, inte de som sker genom importerad konsumtion, för då är bilden helt annorlunda. Men hans poäng är att visa att även de minskningar som sker inom Sverige är viktiga.
- Nationalekonomerna överdriver kostnaderna för att ställa om och det är extremt viktigt att visa att de har fel.
Att uppmuntra politikerna är också viktigt för att fortsätta minska utsläppen, annars kan många känna att det inte spelar någon roll vad vi gör här hemma. För det har varit en jättestor importökning men importen skulle ökat ändå, menar han, det påverkas inte av de minskningar vi gör inom Sverige.
- Så sug tag i importen och jobba med att minska den också, men det är viktigt att hålla isär dem.
Europa ställer om
Och det finns mycket kvar att göra. Sverige är sämst i klassen i Europa när det gäller att effektivisera energi och när det gäller styrmedel som miljöskatter ligger exempelvis både Danmark och Polen före.
- Sverige planerar att öka sin energianvändning, det är inte smart, säger Svante Axelsson.
Hans budskap är att Europa håller på att ställa om och det är viktigt att tala om det. Han påpekar att 16 miljarder kronor per år satsas på rut- och rotavdrag. Tänk om det skulle satsas på omställningen. Han ser också positivt på möjligheterna till en mental omställning i samhället.
- Värderingarna förändras när vi rör på oss. Beröm de små stegen och ta inte allt på en gång, uppmanar han. Det är ett under som sker, för på vägen så sker det en förändring i skallen hos folk.
3 röster i Norrköping
1) Varför beslöt du dig för att vara med på
Klimatriksdag 2014?
2) Vad är det viktigaste du tar med dig härifrån?
3) Hur tänker du gå vidare?
Cecilia Ambjörn, Norrköping
Cecilia Ambjörn.Jag är naturvetare, fysisk oceanograf och har jobbat på SMHI. Aktiv i Naturskyddsföreningen i Norrköping och länet. Vänsterpartipolitker i Norrköping kommun, vice ordförande i tekniska nämnden och fullmäktige.
1 - Det var inget att tveka på, det här är så historiskt. Jag vill vara en del av det och känna engagemanget och stämningen, och så vill jag kunna bidra också. Det är ett enastående initiativ, nästan ofattbart.
2 - Det är så smart uttänkt alltihop, tänker jag. Dels att man lämnar över det till riksdagspartierna, och binder dem till att ta de här motionerna på allvar och föra dem vidare.
Och så allt vi har fått oss till livs, fantastiska föredrag och kultur. Och alla människor här, man kan prata med alla och man tycker likadant, det är ganska vilsamt, säger hon och skrattar.
3 - Jag lägger redan all min tid på de här frågorna, både genom konkret arbete och i olika forum. Men man behöver energi och kraft och det har jag fått här. Det kan kännas som att det går för sakta - för det går ju för sakta. Men jag brukar glädja mig åt vad andra gör, vad andra kommuner gör och andra länder, så allt positivt plockar jag upp som en del av min styrka.
Ida Nordin.Ida Nordin, Umeå/Örebro
Jag har varit aktiv i Klimataktion, JAK-banken och Jordens vänner. Pluggar nationalekonomi i Umeå med inriktning miljöekonomi, men ska flytta tillbaka till Örebro i höst.
1 - Det är viktiga frågor och kul att känna engagemanget. Nu när jag läser ekonomi är det också bra att få höra synpunkter från andra håll som jag inte får i utbildningen, lite olika perspektiv. Att lära sig mer och kanske kunna påverka lite.
2 - Det är en engagemangsinjektion. Alla motioner som jag har läst, och de verktyg som finns i förslagen.
3 - Jag är mitt uppe i flytten, men i alla fall påverka de föreningarna där jag är med i Umeå och ta upp "Det här har vi kommit fram till".
Mattias Johansson, Hedenäs, två mil söder om Övertorneå
Mattias Johansson.Jag är ordförande för Övertornekrtesen, Naturskyddsföreningen, och är egen företagare. Försöker jobba med hållbar utveckling och miljöfrågor på lite olika sätt.
1 - Jag åkte hit för jag tycker att klimatfrågan är väldigt viktig och det kändes häftigt att kunna lyfta det inför valet. Och så har jag riksstämma med Naturskyddsföreningen nästa helg.
2 - Det är ganska positiv stämning ändå. Det har varit föreläsningar och föredrag om att det går att göra någonting. Och positivt att se att det är så många som vill ha förändring, så många som lagt tid på att skriva motioner, över 200. Och de föreningar som står bakom representerar två miljoner svenskar, så det finns en vilja bland folket att göra något åt problemet.
3 - Jag är ju engagerad i Naturskyddsföreningen som redan står bakom detta, och jag ska höra vad man kan göra både lokalt, regionalt och på riksnivå. Och att försöka vara klimatsmart själv i min vardag. Det finns så många saker som man glömmer, inte orkar, eller skiter i, och att försöka skärpa sig också på de punkterna.