Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 24, 13 juni 2014

Naturen går före rovdrift

I

min förra artikel där jag kritiserade Vattenfall blev det ett fel. Jag skrev att Vattenfall skulle starta fem nya kolkraftverk. Det skulle ha stått fem nya kolgruvor. Inte för att det gör saken bättre. Kolgruvorna är ju en förutsättning för kraftverken.

Den nya kolgruvan ska öppnas i Brandenburg. Det handlar om ett dagbrott, och då måste återigen ett helt område tömmas på människor, djur och natur. Kvar blir en ful grop som det tar lång tid att fylla igen. Det var en kohandel mellan tyska socialdemokraterna och Die Linke (tyska vänsterpartiet) som möjliggjorde beslutet i delstaten.

Sådant brukar kallas realpolitik, det vill säga att man säljer sin själ för 30 silverpenningar bara för att få sitta kvar vid köttgrytorna. För på riksnivå fördöms agerandet av Die Linkes ordförande.

Och vad säger Sveriges regering om att Vattenfall återigen agerar miljöbov i Tyskland? Ett företag som inte bryr sig det minsta om miljö och människor. Jag är bestört över att regeringen inte ger Vattenfall klara ägardirektiv. Kan vi kasta ut runt 30 miljarder på en dålig affär (NUON), så kan vi ha råd att avstå från den vinst som brytningen av brunkol ger. För människorna och miljöns skull.

Likaledes blev jag bestört över att Mark- och miljödomstolen beslutat att tillåta kalkbrytning i Bunge på Gotland, kanske mer känt som Öjnareskogen. En ytterst känslig miljö med flera sällsynta arter. Detta för att några ska få jobb och andra tjäna pengar. Det måste vara möjligt att skapa fler jobb på ön utan att fördärva den. Investera i sådana jobb i stället!

I riksdagens frågestund den 5 juni ville miljöminister Lena Ek (C) inte svara på Jens Holms (V) fråga om just Nordkalks täkt i Bunge förrän rättsprocessen är över. För att skydda liknande områden föreslog Jens Holm fler nationalparker och att återinföra stoppregeln i miljöbalken, som gjorde det möjligt att förhindra täktverksamhet i bland annat områden med sällsynta växter.

Stoppregeln tog förre miljöministern Andreas Carlgren (C) bort 2009 innan beslutet om Nordkalk i Mark- och miljööverdomstolen. Lena Ek gav inga besked förutom att hon anser att miljölagstiftningen i dag är bättre.

Det kan dröja länge innan det blir klart om brytning får ske, för flera överklaganden har kommit in och motståndsrörelsen är stark. Och den kommer att växa ännu mer ju fler som förstår att man varken på Gotland eller i Tyskland ostraffat kan driva rovdrift på naturen.

  Share