Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 21, 23 maj 2014 Klimatet borde vara huvudfrågan P
olitikerna har inga visioner utan angriper varandra med futtigheter. Som när socialdemokraternas ekonomiska talesperson Magdalena Andersson beskyller Anders Borg (M) för att öka på statsskulden. Det som borde vara en huvudfråga i valet, klimatet, debatteras inte alls. För att få upp ämnet på agendan har några eldsjälar tagit initiativet till Klimatriksdag 2014 i Norrköping 6-8 juni. 1000 delegater väntas ha anmält sig innan anmälningsstoppet. 23 välkända forskare skrev en debattartikel i DN att valdebatten borde handla om att inga nationella eller kommunala beslut skulle få tas som ökar växthsusgasutsläppen. Påfallande är, skriver man, tron att livsmiljö och ekologisk hållbarhet kan förhandlas mot kortsiktiga intressen. I stället borde frågan vara hur man kan förändra arbetsmarknads- och skattepolitik och de ekonomiska drivkrafterna så att en klimatomställning kan bli möjlig. Det finns ett glapp mellan tal och handling när man lovar fossilfria fordon till 2030 samtidigt som man planerar att nästa år börja och på åtta år bygga den två mil långa stadsmotorvägen Förbifart Stockholm. Enligt riksdagens utredningstjänst kommer kostnaden för den att bli 45 miljarder kronor, om man räknar med räntekostnader också. Det kommer nämligen att ta bortåt 40 år innan den är återbetald med trängselskattepengar. Om det finns några bilar som kan betala. Enligt flera oljeanalytiker kommer det 2030 inte att finnas någon världshandel med olja. De länder som ännu har olja kvar behöver den för egen del. Och enligt Energimyndigheten kommer det bara att finnas alternativa drivmedel för 25 procent av bilparken då, och andelen elbilar blir ynka tre procent. De är ännu för dyra och har för kort körsträcka. Politikerna kräver ett statligt budgetöverskott på en procent av BNP. De senaste åren har det legat på två procent. Det är stöld från skattebetalarna, drar undan pengar från ekonomin och ökar därigenom på arbetslösheten. Överskotten utan motsvarande ökning av inhemska investeringar har lett till en kapitalexport på 7-8 procent om året. En procent av BNP är 38 miljarder. De pengarna borde i stället användas för klimatinvesteringar. Innan oljan sinar borde vi ha byggt om för en hållbar infrastruktur baserad på spår i stället för väg. Bostäderna bör ha blivit energisnåla. Innan klimatet gör det omöjligt att importera hälften av maten, som nu, bör vi ha egen ekologisk odling som inte förbrukar energi som dagens moderna konstgödslade jordbruk. Det är bedrägeri av politikerna att hota med statsskulden. Vi har ingen. Staten har en skuld på 1100 miljarder kronor brutto. Men staten har tillgångar också. Nettoförmögenheten är 762 miljarder. Även om statsskulden skulle öka nominellt i löpande pengar gör den inte det realt, i fast penningvärde, så länge ökningen är mindre än inflationen. Dessutom ökar tillgångarna i nominellt värde med samma inflationsprocent. Det verkar som om politikerna inte förstår ekonomins funktionssätt. Det verkar inte som politikerna tagit till sig de verkliga hoten: klimatet, energibristen och den hotande ekonomiska kraschen av det, och av att ekonomin i sig har blivit ett uppblåst pyramidspel utan förankring i verkliga värden. När ska politikerna börja se över sandlådekanten? |