Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 20, 16 maj 2014
Klimatutmaning i Sverige
Klimatutmaningarna är stora, men så även möjligheterna till ett hållbart och bättre samhälle, om mänskligheten snart kan enas om snabba och samlade åtgärder. Samverkan och samordning var de viktigaste begreppen när forskare, myndigheter, politiker och näringsliv träffades för att diskutera IPCC:s senaste klimatrapport.
Lars J Nilsson, Tobias Persson, Eva Jernbäcker och Thomas Sterner var några av alla som deltog på SMHI:s seminarium.
De första två av IPCC: s (Internationella klimatpanelens) delrapporter tar upp det vetenskapliga läget och effekterna på världen och dess samhällen. Den tredje tar upp de åtgärder och styrmedel som är möjliga och att föredra, enligt den senaste sammanställda forskningen. Detta var i fokus när SMHI och Naturvårdsverket bjöd in till ett seminarium 12 maj i Stockholm.
- En missuppfattning som ofta förekommer i media är att IPCC föreskriver olika saker, som kärnkraft till exempel, men det stämmer inte, säger Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet. Han har varit med i den svenska klimatdelegationen både i år och 2007.
IPCC utför heller ingen egen forskning utan utgår från redan publicerade vetenskapliga rapporter från hela världen.
- Är max två graders uppvärmning fortfarande möjligt? Ja det är det, menar Lars J Nilsson.
Han tar upp att utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka och att det har gått snabbare mellan år 2000 och 2010. Även med mindre ambitiösa utsläppsmål än hittills så behövs det stora och ganska snabba utsläppsminskningar.
- Vi måste samarbeta om det här, men det är ingen nyhet, säger han
Det behövs också mer fokus på jämlikhet och rättvisa. Om trenden fortsätter som i dag så kommer vi ha 4-5 grader varmare i slutet av århundradet. Han påpekar att kostnaden för att hålla koldioxidhalten på 450 ppm är relativt låg. Men det finns stora osäkerheter.
- Hur värderar man andra nyttor? Det är värderingar som är svåra att göra i ekonomiska värden, och vissa kan kanske inte ens uppskattas i pengar, säger han.
Han påpekar att det behövs bredare satsningar på bland annat hållbara transportsystem och energieffektivisering av byggnader.
Klimatekonomi
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi på Göteborgs universitet, diskuterar runt styrmedel och kostnader. Vilket som är det bästa styrmedlet beror på vilken sektor det handlar om. I byggsektorn är till exempel en koldioxidskatt mindre effektiv eftersom det är så lång väg mellan produktion och slutlig användning.
Han påpekar att en klimatomställning leder till minskad BNP, så med ett par procents tillväxt skulle vi "bara" vara 5,2 gånger rikare till år 2100, istället för 5,5 gånger rikare med "business as usual", men BNP-tillväxten försenas i detta fallet med endast två år.
- Och då har vi inte räknat med vinsten vi får från minskade klimatskador och förbättrad luft, säger han.
Han visar att kostnaden i reda pengar handlar om 20 000 miljarder dollar fram till 2100.
- Det är mycket pengar, men det innebär inte att vi kastas tillbaka till någon sorts stenålder. Skillnaden är så liten att det inte märks, och mänskligheten har tur om det är allt som krävs.
I värsta fall leder motsättningarna till krig, och då blir det riktigt dyrt, menar han.
Han påpekar också att Sverige är ett lite udda land med den högsta koldioxidskatten i världen, och de flesta svenskar vet inte ens om det. Än färre påverkas negativt av det. Han tycker därför att Sverige viktigaste roll är att vara ett gott exempel.
- Vi borde berätta mer om vad vi gör.
Lyfta det positiva
Eva Jernbäcker, handläggare för klimatmål, åtgärder och styrmedel på Naturvårdsverket, tycker att det är viktigt att vara pragmatisk och lyfta det som är positivt och kan få bollen att rulla. Hon går tillsammans med Tobias Persson, Energimyndigheten, igenom vilka strategier IPCC:s tredje rapport tar upp.
- Mervinster är ett återkommande mantra. säger Eva Jernbäcker.
Tobias Persson menar att det är viktigt att inte låsa in sig i dyra ineffektiva lösningar.
- Det behövs paketlösningar: Hur skapar vi en hållbar stad? säger han.
Ett guldkorn som han lyfter är den nu snabba minskningen i investeringskostnader för vind och solel.
Konkurrenskraft
Per Klevenäs, Stockholm Environment Institute, tycker att det inte finns något "business as usual".
- Vi lever i en mycket osäker värld. Vi behöver se det mer som en omställning, säger han.
Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv, tycker att ett företag även kan gå före i klimatarbetet genom att tillverka hållbara produkter av bra kvalitet. Hon tar ståltillverkaren SSAB som exempel, som har de största utsläppen i Sverige.
- Det är rent fysikaliskt svårt att ändra på, säger hon.
Nina Ekelund, Hagainitiavitet, frågar henne om inte svenska företag blivit mer konkurrenskraftiga tack vare en hög skatt på koldioxid, men Maria Sunér Fleming vill inte svara på det.
Kommuner i framkant
Två lokala politiker berättar slutligen om hur de arbetar aktivt med klimatfrågan och ligger långt före resten av Sverige.
Yvonne Träff, miljöstrateg på Lidköping kommun, berättar att det hänger mycket på att det finns eldsjälar som kan driva på långsiktigt. Att vara en liten kommun ser hon som en fördel i det avseendet. De har exempelvis haft ett projekt med utbildning och rådgivning för små och medelstora företag.
I Uppsala har de bland mycket annat satsat på att bygga cykelbanor.
- Men det är bara halva jobbet, sedan måste vi få människor att stiga ur bilen också, säger Björn Sigurdsson, Uppsala kommun.
Kostar det något? Ja, det kostar våra liv om vi inte gör något, säger han retoriskt.