Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 28, 2 maj 2014
Nya Slussen bara lejon
en 5 april 2014 diskuterade Aleksander Wolodarski, (arkitekt, stadsplanerare), Per Kallstenius, (före detta stadsarkitekt) och Lennart Ploom, (stadsarkivarie) "arkitektens roll och hur samhällsvisioner återspeglas i ritningar" på Stadsarkivet. Jag anade att Slussen skulle beröras på ett eller annat sätt så jag gick dit, och fick rätt.
Nya Slussen. En visualisering av utsikten från Fjällgatan, som visades i filmen "Stoppa vansinnet". (Foto: Planet 11)
Wolodarski berättade att han för flera år sedan av ren nyfikenhet efterlyst perspektivritningar på Nya Slussen - och fått det smått märkliga svaret av den ansvarige för projektet på stadsbyggnadskontoret i Stockholm, att det inte fanns några. Om det betyder att det faktiskt inte fanns några eller att inte ens han betros med att se dem kan man bara spekulera i.
Wolodarski citerade Nicodemus Tessin den yngre, en av barockens stora arkitekter i Sverige, Stockholms stadsarkitekt mellan 1681-1715. Nicodemus den yngre menade att god arkitektur/stadsbyggnad kännetecknas av de tre delarna: Snigel, lejon och lilja. Snigeln med sitt skal står för bekvämlighet - funktion. Lejon står för varaktighet, pengar och makt. Och lilja står för arkitekturens skönhet.
Om de tre egenskaperna sammanfaller får vi god arkitektur. Wolodarski menade att det är uppenbart att Nya Slussen saknar lilja - och på flera punkter även snigel - det är lejon som härskar. Han underströk vidare vikten av att en arkitekt/stadsplanerare kan "sin" stads historia/utveckling för att förstå platsen, och menade att det är något som man nu ofta verkar strunta i.
Han jämförde stadsplanering med musik och uttalade att det nu byggs alltför många hus i Stockholm som "inte sjunger" utan snarare gråter.
Vid samtalet framkom också att det tycks saknas en ansvarig hand för gestaltningen av Nya Slussen. Detta framhölls som ett demokratiskt problem eftersom det då inte finns någon som kan ställas till svars om resultatet blir dåligt. Wolodarski sade att ett projekt måste ha en människa bakom. Det räcker inte med en tung institution utan ett mänskligt ansikte.
Alla tre herrarna var för övrigt djupt överens om att stadsbyggnad måste debatteras för att medborgarna ska bli delaktiga. Wolodarski nämnde att han blev djupt oroad om hans projekt inte skapade någon som helst debatt. Debatt kring stadsbyggnad är ett sundhetstecken.
Wolodarski meddelade vidare att han är hjärtligt trött på att höra tjatet om att Stockholm växer med två SL-bussar per dag. Som om det var det som var problemet. Problemet är snarare vår oförmåga att bygga attraktiva stadsmiljöer, menar han.
De andra två medverkande påpekade att av de två berömda SL-bussarna består en av nyfödda, medan den andra till största delen består av människor som flyttar till Stockholm från andra länder. Endast cirka 10 procent av de nya invånarna kommer från andra orter i Sverige.
Någon frågade om herrarna hade sett Stoppa vansinnet! - filmen om Slussen, en film producerad av privatpersoner som visar illustrationer av hur Nya Slussen skulle komma att se ut från olika vinklar som nyligen spontant spridits på internet. Det var bara Ploom som tillstod att han hade sett filmen - de andra två sade inget - men senare sade Wolodarski något om att filmen för första gången visar medborgarna hur Nya Slussen kommer att se ut. Han menar att staden själv borde ha gjort den filmen.
Sammanfattningsvis kändes det som om åtminstone Wolodarski är kritisk till Nya Slussens utformning, och både han och Ploom uttryckte att avsaknaden av en ansvarig arkitekt är ett demokratiskt problem.