Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 16, 17 april 2014 Nätverk hjälper EU-migranter Mängden rumänska EU-migranter ökar i Stockholm och kommunerna svarar med att vräka dem från deras läger och erbjuda en bussresa till Rumänien. Ett nybildat ideellt nätverk arbetar dock parallellt med att hjälpa migranterna med boende och utbildning. Ytterligare två tillfälliga läger med rumänska EU-migranter revs av myndigheterna i Stockholmsområdet onsdagen 9 april, det ena i Fittja och det andra i Västerhaninge. Patricia Andaur är en av dem som engagerat sig i att hjälpa den här redan utsatta gruppen människor. Vi hörs på telefon samma dag hon sitter på tunnelbanan på väg till Fittja. - Det är väldigt stressigt i dag, jag har suttit i telefon sedan i morse och har pratat med bland annat polisen och Kronofogdemyndigheten, säger hon. Hon berättar att två andra i deras nätverk också är på väg för att hyra en bil för att kunna flytta två husvagnar till en annan plats, men det är oklart var. Patricia är besviken över att kommunerna och myndigheterna inte vill ha en dialog och inte försöker hitta en annan lösning. Tolkar finns inte heller till hands. Studiecirklar I nätverket ingår cirka 40 personer och ungefär 20 av dem är aktiva. Det är människor från Cyklopen, Aktion kåkstad, Allt åt alla, Det kunde varit jag, Ingen människa är illegal, Insamling för hemlösa EU-migranter i Högdalen, Svenska kyrkan, Linje 19 och Solidaritet för 17. Liknande nätverk finns även i Borås och Mölndal. - Vi jobbar intensivt, och nya vräkningar sker hela tiden. Samtidigt som vi hjälper de rumänska EU-migranterna vill vi jobba långsiktigt. Vi har planer på att starta två studiecirklar, en för EU--migranterna med syfte att de ska kunna organisera sig själva och skapa ett förbund eller en förening, berättar Patricia Andaur. Den andra cirkeln är för att volontärerna ska träffas, tillsammans med några av migranterna, och utveckla strategier hur de ska gå vidare. Varje söndag leder även volontärerna svenskundervisning i ett kulturhus i Stockholm för 15 stycken av rumänerna, och de har inte varit frånvarande en enda gång. Nätverket har också haft möte med Vänsterpartiet för vidare samarbete. Långsiktigt boende Det största behovet för den här gruppen EU-migranter är enligt Patricia någonstans att bo under de tre månader som de är här. - Vi skulle behöva privat mark där de kan sätta upp hus eller husvagnar, säger hon. - Det skulle vara ett långsiktigt projekt där vi bygger upp en sorts by där de kan bo tillfälligt under tiden de jobbar, söker jobb eller försöker förbättra sin situation. Hon nämner också juristhjälp, och pengar. Patricia menar att de 400 000 kronor som stadsdelen hittills har lagt på städningen efter vräkningarna skulle räckt långt för att lösa de flesta problemen som kopplas till EU-migranterna. Men hon tycker att det saknas vilja från myndigheternas sida. - Det ges inga alternativ och kommunerna vill inte ens tänka den tanken, säger hon. De vill bara få bort dem. Större ansvar från Sverige Många av de rumänska EU-migranterna försörjer sig nu genom att be om pengar på gatorna. Patricia Andaur berättar att de själva helst av allt vill ha jobb, många har erfarenhet inom bygg och metall och kan jobba inom byggbranschen, exempelvis säsongsjobb. - Men för att kunna jobba eller utbilda sig behöver de ett boende, en fast plats där de kan känna sig trygga och få ro. Deras nätverk har nu kontakt med runt 50 stycken EU-migranter. Det är viktigt att se dem som individer, påpekar Patricia. - Vi tycker att Sverige ska ta större ansvar, inte bara hänvisa till Rumänien. Vi har valt att fokusera på vad vi kan göra här. Vi har kommit varandra nära och de är så tacksamma för den lilla hjälpen de får. Det är ingen annan som ser dem, säger hon. De vill jobba och lösa sin situation på något sätt, men de har så otroligt många problem. Patricia har själv haft EU-migranter boende hemma hos sig under en månad, en mamma med två söner och en dotter. - Kvinnan har en liten son som är döv, och hennes yngsta dotter har två barn som går i skolan hemma i Rumänien. Alla pengar går till dem. De bor 14 personer i ett rum i staden Pitesti, i ett litet skjul. Det enda de vill ha är en bättre framtid för barnen. Mer info om hur du kan hjälpa till: liselotte.bremer@svenskakyrkan.se |