Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 15, 11 april 2014
Två nedslag från Naturbruksmötet 2014:
Gerillaodling - ett möjligt alternativ
Till Naturbruksmötet, i år på Sofielunds Folkets Hus i Malmö, kom medlemmar från föreningar med engagemang i naturbruk. Lina Hirsch från kooperativet Concrete Farming höll ett föredrag på söndagen.
Odla i stan och Odlingsnätverket Seved har odling i Sofielund.
Malmökooperativet Concrete Farming arbetar med planering av trädgårdar, kultivering av hustak och växtväggar och utbildar i ekologisk odling. Bland medlemmarna finns trädgårdsingenjörer, miljövetare och permakulturister.
- När det gäller stadsplanering kan politiker och tjänstemän ha god vilja men får inte alltid med medborgarna i processerna, säger Lina Hirsch.
Odling är rörelse
Ett annat problem är att en del beslutsfattare inte vill ta obekväma beslut. Hon säger att Malmös dåliga luftkvalitet är ett exempel. I många städer ges bilister, som är en stark grupp, mycket makt och mindre hänsyn tas till faktorer som att barn som föds i Malmö är mindre än de som föds på landsbygden.
- I dag finns det mycket miljö-problem, välfärdssjukdomar och utanförskap. Stadsplaneringens uppgift borde vara att uppmuntra till just mer rörelse, odlingar och möten.
Odling är en del av lösningen på dagens problem menar hon, och ger mat, trygghet och positiva, sociala effekter som exempel.
- Ska vi då ha gerillaodlingar i stan? Får vi inte mark är det kanske dags att ta det ett steg vidare. På en ödeplats, med outnyttjade resurser, har gerillaodling en given plats.
Gerillaodling är en typ av politisk icke-våldsam direkt aktion som används av bland annat ekologister. Någon tar över en bit mark för att plantera växter eller grönsaker. Bakom ligger tanken om ägandet av land och genom att återta något som anses vanvårdat eller felanvänt, ge det ny mening.
Odlingsmark i städer
Lina Hirsch, Concrete Farming.
I städer finns mycket mark som skulle kunna göras tillgänglig för odling enligt Lina Hirsch. Concrete Farming har lämnat in ett förslag på stadsjordbruk i utkanten av Folkets park i Malmö, vilket hon menar vore perfekt då det fokuserar på hållbarhet och målgruppen barn och unga. Men det är svårt att få in finansiering till att driva verksamheten på grund av höga arrenden på byggnaderna.
Ett annat alternativ är odling i stadskanten.
- Malmö äger mycket mark i utkanterna av staden men där byggs nya köpcentra som vi inte behöver! De byggs på jordbruksmark klass tio.
Svensk åkermark är klassad i en 10-gradig skala. På Länsstyrelsen Skånes hemsida står: "De tre högsta klasserna finns enbart i Skåne och utgör här nästan hälften av åkerarealen. Exploateringstrycket är dock hårt och ansenliga arealer har eller planeras bli bebyggda eller exploateras på andra sätt."
Joel Holmdahl från Nordbruk höll sedan ett pass som hade ägande- kontra bruksrätten som utgångspunkt. Problemen med stort jordägande och felutnyttjade resurser avhandlades, liksom arrende, bristen på investeringar och kortsiktighet.
Stadsodling och jordbruk
Efterföljande diskussion rymde många idéer, stort engagemang och spridda erfarenheter. Torgny Östling från Nordbruk inflikade om jordbruk.
- För att stadsodlare ska bli nyttiga måste de lära sig mer om landsbygden. Stadsodling ersätter inte jordbruk utan kompletterar det.
Lina Hirsch höll med.
- Vi måste knyta ihop dem. Under andra världskriget fanns Victory Garden där det under nödåren odlades mat i staden. Det krävs nog en kris för att skapa ytorna.
Iden till ett naturbruksmöte föddes ur bristen på forum för att diskutera naturbruksfrågor. Nu finns plattformen och en överhängande fråga var: Hur går vi vidare? En viktig del var fokus på samarbeten. På kommunnivå: sätta sig in i planer, identifiera lämpliga platser för arrende och odlingar samt stötta länsstyrelser mot exploateringsprojekt. Av vikt var att att få en ökad förståelse för odling.
- I Malmö kallar de gerillaodling för spontan gatukonst. De är positiva till det men det säger lite om hur de ser på det, tillägger någon.
Landgrabbing i Sverige 2014
En del av Naturbruksmötet, den 5-6 april 2014, hade rubriken Naturbrukspolitik. "I valåret 2014 är det viktigt att rätt politik kommer fram, en politik som stärker producenterna och ser till att vi får en levande landsbygd och levande städer."
Torgny Östling, Nordbruk.
Torgny Östling från Nordbruk/Via Campesina, inledde med en kort historik över Landgrabbing (även kallat markrofferi och baggböleri) i Sverige. Svensk debatt om Landgrabbing handlar ofta om något som sker på sydliga kontinenter och inte berör oss menade han. Men så är det inte.
Landgrabbing innebär att stater eller företag tar över stora områden av odlingsbar mark. Den köps upp eller arrenderas under en lång tid och används framför allt till skogsbruk och jordbruksproduktion för livsmedel och agrobränslen. Det innebär stora vinster.
Ett lokalt problem
I dag ägs mycket av marken i de svenska, skogrika länen av företag och lantbruken har sålts utan krav på brukande av jord - ett stort problem enligt Torgny Östling. Redan för över 100 år sedan infördes under en lång period lagar som möjliggjorde fri försäljning av skogs- och jordbruksmark. I takt med att de såldes försvann såväl vinster och skatteintäkter som arbeten från orten. I hans hemtrakter, Jämtland, flyttade en del av befolkningen till USA. Baggböleriet 1850-1960 var inledningen till att Norrlands inland började avfolkas.
Nu styrs landfrågan av internationell lagstiftning, EU:s kapitalliberaliseringsdirektiv och första steget in i EMU och han gav exempel på att Sverige sålt nödvändiga resurser. Enligt honom är Sverige det land som följer EU-direktiven mest noggrant och tillåter därför spekulation på naturresurser över hela världen.
Behövs mer beredskap
Eddie Olsson från Via Campe-sina Stödgrupp höll i gruppdiskussioner om Landgrabbing kopplat till teman däribland beredskap. På flera områden, som att Sverige saknar beredskap för en livsmedelskris, rådde konsensus. För att samhället ska bli mer hållbart behövs åtgärder både i ett kort och längre perspektiv. I det senare krävs systemkritik och utvecklade visioner.
Den 17 april är Bondens dag och det uppmärksammar Via Campesina med kustfiskare, bönder, skogsbrukare och naturbrukare i världen. Naturbruksmötet beskrivs på hemsidan som en "tjuvstart": för att förbereda frågor och krav ifråga om landsbygd, naturresursförvaltning och gröna näringar inför valen 2014.