Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 15, 11 april 2014 Motstånd till fler militära övningar Försvaret vill utöka sina övningar i Göteborgs södra skärgård men motståndet är stort, särskilt bland de boende i området. Förra veckan anordnade Göteborgs stad en frågestund för att "lyfta fram vilka konflikter som finns mellan olika intressegrupper". Cirka 100 personer deltar i mötet som också webbsänds på kommunens hemsida. Stadsjuristerna Christina Broad och Malin Rothlin informerar först om den process som följt på Försvarets ansökan om utökade möjligheter att öva, där en expropriation, tvångsinlösen, av Känsö ingår. Ärendet har passerat många instanser och sedan två år ligger ett yttrande från Mark- och miljödomstolen hos regeringen. Nu väntar en så kallad skriftväxlingsomgång där "samtliga synpunkter kommer att beaktas", sedan ska ett beslut fattas.Ingen motsätter sig att försvaret övar, kritiken gäller var och i vilken omfattning. Länsstyrelsen är till exempel kritisk till exproprieringen medan Naturvårdsverket i sitt remissvar påpekar att bullerstörningarna slår betydligt bredare än prognoserna antyder. Särställning i miljöbalken Militär verksamhet har en särställning i miljöbalken där "totalförsvarsintresset" har företräde. Generalmajor Bengt O Svensson säger att Försvaret följer miljöprövningsprocessen men understryker vikten av att de övar i just detta område. - Västkusten och Göteborgsområdet med hamn är strategiskt viktigt för Sverige. Vi behöver öva, det är ett riksintresse. Folke Borgh, chef för Försvarets miljöprövningsenhet, tar vid och lyfter den historiska bakgrunden; att det under hela 1900-talet funnits hemliga anläggningar som nu är "bortmönstrade". I detta läge måste nya möjligheter etableras menar han, för att till exempel kunna öva rörlig strid. Folke Borgh tonar ner omfattningen och menar att de sökt för en totalram av 115 skjutdagar per år men att det oftast kommer att hamna lägre. - Jag ser ingen större skillnad från tiden innan amfibieförbanden lades ner. Under omställningen så har vi minskat verksamheten för att nu återta den. Han får frågan om de internationella övningarna ryms inom totalramen och svarar till mångas förvåning ja - det har inte framkommit tidigare att så är fallet. Det är många som vill ställa frågor och reagera efter Försvarets genomgång. Anneli Hultén, kommunstyrelsens ordförande, ogillar att antalet skjutdagar "maxas" i ansökan för att kunna bedöma det år från år. - Vi måste betraktas som en stadsdel, inte en produktionsapparat, det har en påverkan på oss som människor och som stad. Folke Borgh svarar att det är svårt att veta hur behoven ser ut framöver. Stadens syn på saken Hans Linderstad från Stadsledningskontoret ger sedan kommunens bild och den ligger långt från Försvarets. Han tycker inte att Mark- och miljödomstolen tagit tillräcklig hänsyn till kritiken och saknar till exempel tillförlitliga analyser av skottrester. - Ett stort antal människor får också sina livsbetingelser försämrade, alltså är det ett brott mot miljöbalken. Kommunens önskemål är att ha kvar skjutfältet men på rimlig nivå och inga internationella övningar. Han säger att dagens nivå kan accepteras men att maj till augusti ska var skjutfria och att skjutdagarna ska vara färre. Han menar att mer hänsyn bör tas till bebyggelse och friluftsliv. Förutom buller och skottrester nämns under frågestunden också fiskar och vattendjur som dör och skadas vid sprängning under vatten, och oron för blyutsläppen. Ett blyförbud kan vara på väg men kommer att dröja. Skärgårdsuppropet Frågan har fått många skärgårdsbor att engagera sig och flera partsinlagor kommer från dessa medborgarinitiativ. Klas Ålander och Hugo Norell från Skärgårdsuppropet, en plattform som bildades 2011, inleder med att betona omfattningen; att 115 dagar och 70 nätter skrämmer i en "unik storstadsnära tätbebyggd miljö". - Det finns ett stort engagemang hos skärgårdsborna, det hela blir till och med revy till sommaren, säger Klas Ålander. Kritiken handlar om utsläppen och andra miljöproblem, men också om att processen varit odemokratisk med till exempel brister i samrådet. De avslutar med att säga att Skärgårdsuppropet går på kommunens linje. På plats är också Brännö Bys samfällighet och Donsö byalag som särskilt betonar hur en expropriation går på tvärs med målet om en levande skärgård. |