Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 10, 7 mars 2014 Kvinnor förändrar världen K
vinnors rösträtt vann sent gehör i Sverige. Först 1921 fick kvinnor tillträde till maktens boning. Nya Zeeland släppte in kvinnor redan 1893. I dag demonstrerar kvinnor i Venezuela för mjölk till sina barn, och kvinnor i Ukraina vill bryta strukturer och inte bara ha en ny makthavare som säger att han är bäst. 8 mars samlas Sveriges kvinnorörelse, med fackföreningsrörelse och de politiska partiernas kvinnoförbund, till gemensam manifestation att kvinnor ska ha lön för hela dagens arbete. Jämfört med mäns lön för arbete mellan klockan 8.00 - 17.00 har kvinnor lön till 15:53, sedan jobbar de gratis. En fullständig orimlighet som fortgår. Att bryta patriarkala strukturer kräver förändring i ekonomiska prioriteringar. Det borde inte vara svårt. Världens länder bestämde på Rio +20-konferensen förra sommaren att sociala, ekologiska och ekonomiska värden ska värderas lika. Men när ministrarna åkte hem blev det "business as usual". Tredje vågens feminism behöver slå rot ordentligt, en feminism som kräver jämställdhet på alla plan, både inom beslutande församlingar som inom statskick och näringsliv, livet som ger näring. Till den politiska maktsfären kvoterar de flesta svenska partier i dag sina listor, inom stadsförvaltning arbetar många femokrater, superkompetenta i jämställdhetsintegrering, men inom näringslivet härskar manlig hegemoni och strikt patriarkala spelregler gäller. Frihet gäller endast för exploatören. På WTO:s senaste ministermöte i december höjde både universitet och marknadsföreträdare sina röster för att klimatfrågan måste in i handeln. Nästa steg är att ställa krav på frihet i produktionsledet, frihet att organisera sig och slippa bli förgiftad. Som konsument har du rätt att veta om kvinnorna som jobbar på risfälten (det är 80 procent kvinnor som är jordbrukande på Filippinerna) slipper att hantera gift, amma gift och om männen slipper bli sterila. 100 procent ekologiskt är egentligen en självklarhet, men då krävs en annan ekonomisk modell, förslagsvis feministisk. För feministiska ekonomer är en omställning av ekonomin nödvändig. Välfärdsekonomi ska inkludera det som traditionellt kallats kvinnligt, värden skapade utanför marknaden och oavlönat arbete. Ekologiska och sociala värden - att se ekonomin utifrån ett helhetsperspektiv är en grundförutsättning. Dessutom ska externa effekter ses som en realitet, det vill säga där tredje person påverkas av utbytet mellan parter, konsumenter/producenter. Att konsekvenser inte finns med i marknadsspelet menar feministiska ekonomer är förklaringen till att vi fått just ojämlikhet och miljöproblem. Ytterligare en konsekvens av detta är att feminiseringen av fattigdomen ökar eftersom kvinnor redan är i majoritet bland de med låga inkomster. En problematik som WHO uppmärksammat. Ständig ekonomisk tillväxt kan vara kortsiktigt fördelaktig men på sikt förödande, menar feministiska ekonomer. Män styr inom näringslivet där de skapat normen ekonomisk vinstmaximering utan verklighetsförankring och hänsyn till kommande generationer. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet enligt Lissabonfördraget och en prioriterad fråga inom Europeiska unionens (EU) politik, och EU-kommissionen har beslutat om en jämställdhetsstrategi för 2010-2015. För att lyckas måste både kvinnor och män ses som aktiva subjekt i samhällsbygget, det är tillsammans vi kan förändra. Så länge normen om att kvinnan är ett objekt och hennes kropp en vara på en marknad upprätthålls kan aldrig jämställdhet uppnås. Parlamentet beslutade den 27:e februari att rekommendera medlemsländerna att införa lagstiftning som kriminaliserar köp av annan människas kropp med svenska sexköpslagen som modell, och Frankrike håller på att tillämpa en sådan lag. Samtidigt lyfter Amnesty International frågan om det är ett arbete att sälja sin kropp. Deras utgångspunkt är mänskliga rättigheter och prostitution anses då vara en rättighet, svenska Amnesty tar ställning på årsmöte. Från feminism att kvinnor och män ska ha lika rättigheter och möjligheter frigörs kroppen igen ur sin samhälleliga kontext och anses vara en ren rättighet att arbeta med, juridiken tar över. Pågående juridifiering av jämställdhetsarbetet är något som EU:s myndighet för jämställdhetsfrågor, EIGE, i Vilnius tagit upp. Institutet ser det som ett stort problem att samhällsperspektivet tenderar att luckras upp från den jämställdhetspolitiska agendan, och säger i en rapport att det produktiva jämställdhetsintegrerande arbetet försvagats. Så är vi där igen, - kvinnor organisera er! Ordförande Gröna kvinnor, samhällsvetare och feministisk ekonom |