Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 9, 28 februari 2014
Forum för grön kost
Vegoforum lockade i år en rekordstor publik till ABF-huset i Stockholm 22 februari. Mer än fyllda seminarier, delade plats med den välbesökta utställningsdelen och fiket som bland annat serverade vegokorv och veganska semlor.
Djurindustrin, hälsan och miljön var i fokus på Vegoforum. (Foto: Benita Eklund)
En mycket blandad publik sökte sig till Vegoforum i år och arrangörerna talade om att besökarna var fler än någonsin. På alla seminarium var det så fullt att publiken delvis stod utmed väggarna och satt på golvet.
På programmet fanns vegofrågan belyst från flera håll; djurindustri, hälsa och miljö. Vinkeln var ömsom praktisk, ömsom etisk och filosofisk.
Tema för året var "vägval" och den stora frågan var om köttfrågan har en plats i den politiska debatten, kanske köttskatt eller köttfria dagar i offentlig sektor?
Valet finns också på det personliga planet. Med en globalt ökande köttkonsumtion ställer sig allt fler frågan om de ska bli vegetarianer eller veganer.
Miljömagasinet ger några nedslag från den politiska diskussionen, från hälso- och motionsperspektivet samt animalieindustrins miljöpåverkan.
Politikerna och köttet
Köttfrågan i valet var titeln på Vegoforums politikerdebatt och den glesa panelen skvallrade om frågans prioritetsnivå under supervalåret.
Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna saknas helt. Kristdemokraterna och Centerpartiet har valt att skicka representanter från ungdomsförbunden, som möter i sammanhanget tunga namn från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Debatten haltar men frågans politiska dimensioner blir ändå synliga för den fullsatta salen, mycket tack vare moderatorn Toivo Jokkala.
Helena Leander (MP), Jens Holm (V), moderator Toivo Jokkala (Svensk mat- och miljöinformation), Ester Hedin (KD) och Jens Lilja Obroucka (C) diskuterade köttkonsumtionen.
Utsläppen ett problem
Alliansens representanter är först ut och Emil Lilja Obroucka, ledamot i styrelsen för Centerpartiets ungdomsförbund, inleder med att partierna under sina år vid makten åstadkommit mycket på miljöområdet. På frågan om han ser köttkonsumtionen som ett problem svarar han att "utsläppen är ett problem", särskilt nu när fler kinseser och indier äter allt mer kött.
- Vi måste hitta ett sätt att producera kött som är mer hållbart. Vi ska inte ha en köttskatt men en generell koldioxidskatt.
Ester Hedin, från förbundsstyrelsen för kristdemokraternas ungdomsförbund, håller med.
- En köttskatt vore fel och och skulle få långtgående negativa konsekvenser på andra sätt.
Vad gäller djurskydd och den etiska aspekten tycker hon att Sverige ska vara ett föredöme men påpekar samtidigt att konkurrenskraften måste värnas.
Tydliga mål för V
Jens Holm, riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet, berättar att partiet har ett mål om en minskning av köttkonsumtionen med 25 procent till 2020.
- Vi behöver minska mer än så men detta är realistiskt att driva.
Han efterlyser en gemensam ambition.
- Precis som med utsläppen måste vi bli överens om att vi vill ha ett mål om att minska köttkonsumtionen.
Vänsterpartiet vill bland annat skicka bespisningspersonal på utbildning och kräva mer grönt i offentlig upphandling.
- Vi driver inte köttskatt men personligen tror jag på det. Vi börjar med de lite enklare sakerna.
Miljöpartiet lyfter klimatet, havsmiljön och kemikalierna inför valet, och Helena Leander, riksdagsledamot och talesperson för partiets djursydds- och miljöpolitik säger att köttfrågan är en viktig del av både klimat- och havsmiljöpolitiken.
- Vi vill minska konsumtionen och ha en helhetssyn. De djur som betar på naturbetesmark gör också nytta, de som står inne och äter kraftfoder ska bort först.
Hon vill inte heller se att kycklingindustrin växer för att det är mer klimatvänligt, eftersom det ofta är djuretiskt ohållbart.
Helena Leander förespråkar "verkliga syrmedel" men utformade på ett sätt så att de inte uppmuntrar billig import. Det kan till exempel handla om en skatt på själva konsumtionen och krav på upphandlingen.
- Man kan ställa högre krav på det kött som köps in om man köper in mindre.
Eget ansvar
Ester Hedins reaktion på Vänsterpartiets och Miljöpartiets förslag är att det är fel att "pådyvla alla någon slags extrem vegetarianism" och hänvisar till det egna ansvaret.
- Vi behöver inte attackera köttätning, det är inte ett problem i sig, vi behöver öppna landskap.
Helena Leander svarar att det lugnt går att minska köttkonsumtionen utan att betesmarkerna är i fara. Hon menar att det är politikernas uppgift att styra samhället även i denna fråga eftersom det är ett faktum att köttkonsumtionen har negativa konsekvenser, som att regnskog skövlas.
- Ska man processa energin genom ett djur krävs mer areal.
Minskad köttkonsumtion är definivt en politisk fråga instämmer Jens Holm.
- Det är fel att rulla över ansvaret på de enskilda individerna. Utläppen för köttkonsumtionen ligger på cirka 10 miljoner ton, räknat med import - ungefär som för privatbilismen, och där är vi överens och sätter upp mål.
Högre krav på djurrätt
Möjligheterna med den offentliga upphandlingen lyfts många gånger under debatten och Emil Lilja Obroucka tycker att offentlig sektor borde ställa högre krav på djurrätt. Problem finns i relation till EU eftersom konkurrensen inte får snedvridas men ett beslut från EU-parlamentet kan förhoppningsvis ge öppningar.
Ester Hedin och Emil Lilja Obroucka vill rikta fokus mot matsvinnet och påpekar att många av de djur som föds upp och dödas inte ens äts upp. Ester Hedin tycker också att vi borde ta tillvara mer av hela djuret. Jens Holm betonar att han också vill minska matsvinnet men säger att det är ett litet problem i förhållande till köttkonsumtionen och därtill svårare att komma åt via lagstiftning.
Att driva på för minskad köttkonsumtion är kanske inte en "valvinnare" men det behöver inte vara en valförlorare heller menar Jens Holm.
- Undersökningar visar att en stor andel, särskilt av kvinnorna, vill äta mindre kött. Det finns ett stort engagemang bland folk men politikerna är fega.
Helena Eleander uppmanar till enträget nötande.
- Folk måste få vänja sig - egentligen är det inte konstigt, problemet är att det är bråttom.
Antibiotika och GMO
Politikerdebatten avslutas med inlägg från publiken. Det kommer till stor del att handla om uppgifter från ett tidigare seminarium där Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar från Uppsala universitet, berättat att två tredjedelar av all antibiotika som konsumeras globalt i dag används inom djuruppfödningen.
Ett symptom på ett systemfel som måste åtgärdas menar Helena Leander. Jens Holm ger några exempel på problem:
- Storskaliga anläggningar, med kanske 20000 kycklingar på samma yta - och det är endast två raser som används i Europa. Det leder till att djurbesättningarna blir extremt sårbara och att man måste använda antibiotika för att djuren inte ska bli sjuka.
En annan publikfråga handlar om GMO-grödor och varför Sverige stöder att djur ska få äta GMO-foder.
Jens Lilja Obrouckas uppfattning är att vi måste ha GMÖ-grödor för att kunna möta efterfrågan på livsmedel; "annars måste vi hugga ner mer regnskog".
- Eller så gör vi i stället så att vi minskar köttkonsumtionen eftersom vi kan föda fler med vegetabilier än vi kan med kött, tycker Jens Holm.
Friskare med mer grönsaker
Det går inte att äta för mycket grönsaker, frukt och bär, berättar läkaren David Stenholtz på ett seminarium. Till och med vid träning ger grönsaker fördelar.
Rödbetor ger en mycket effektiv sportdryck.
Läkaren David Stenholtz ger en lång rad exempel på vetenskapliga studier som visar att frukt och grönt ger hälsofördelar inom alla områden.
De processer i kroppen som leder till sjukdomar - exempelvis oxidation, DNA-skador, inflammation och fettinlagring - orsakas till stor del av för mycket animalieprodukter, socker och onyttiga fetter. Men de kan motverkas på olika sätt, genom bland annat omega 3-fetter och de nyttiga kemikalier som finns naturligt i grönsaker, frukt och bär.
- Fytokemikalier är mycket bra, och jag skulle kunna prata om dem i flera timmar, säger David Stenholtz. Det är små kemikalier som finns i hundratusentals olika varianter.
Omega 3 finns i bland annat linfrön, hampafrön och chiafrön. För barn och gravida kan komplement med algolja vara klokt.
Viktigt äta varierat
Han uttrycker det som att alla grönsaker och frukter "hoppar in" på olika ställen och motverkar sjukdomsprocesserna på olika sätt. Därför är det bra att äta varierat.
- Det går inte att mätta de här positiva effekterna. Om jag äter grönkål, så kan jag även slänga in blomkål och bromsa sjukdomsprocesserna ytterligare.
Han hänvisar till en undersökning som gjorts i Kina som visar att det inte finns någon övre gräns för grönsakers positiva verkningar. Andra studier har visat att hjärt-kärlsjukdomar och diabetes har gått tillbaka radikalt hos patienter som har börjat äta mer grönt. Fisk menar han dock inte riktigt passar in i den här modellen. Det finns inte negativa effekter av fisk på samma sätt som andra animalier.
Motion minskar också flera sjukdomar. Men sett till en hel befolkning menar David Stenholtz att mer motion inte gör så stor skillnad. Det är kosten som är den stora faktorn.
Protein inte problemet
När det gäller just träning och vegetarisk kost är kanske proteinet det som människor oroar sig för mest. Men David Stenholtz vill slå hål på myten att vegetarianer och veganer inte får i sig tillräckligt av detta.
- Det finns många studier sedan 1960-talet som visar att vegetarianer får i sig dubbla mängden protein som behövs, säger han.
Om man styrketränar kan det dock finnas behov av att krydda maten med lite extra protein.
Han ger flera exempel på studier som visat att grönsaker ökar prestationen vid idrott. Rödbetsjuice gör att syreförbrukningen minskar vid ansträngning och bockhornsklöver ökar prestationen. I en studie med idrottande medelålders kvinnor minskade körsbärsjucie liksom vanlig apelsinjuice både mjölksyra i musklerna och träningsvärk.
Fakta: Veganska B12-tillskott
Brist på vitamin B12 kan vara ett problem för veganer som inte äter några animaliska livsmedel alls, men det finns veganska kosttillskott på apotek (exempelvis Betolvidon och Betolvex) som, enligt tillverkarna, produceras genom fermentering av bakterier i bakterieodlingar.
För en hållbar matproduktion
Köttkonsumtionen måste minska av både solidariska skäl och på grund av de stora effekterna på miljön, menar föreningen Svensk mat- och miljöinformation som höll i ett seminarium på Vegoforum.
Köttindustrins miljöpåverkan var temat på ett seminarium på Vegoforum som hölls av Sanna Ekedahl från Svensk mat- och miljöinformation (SMMI).
Sanna Ekedahl från Svensk mat- och miljöinformation (SMMI) berättar om den nuvarande köttkonsumtionens stora miljöpåverkan
- Transportsektorn står för 14 procent av utsläppen av växthusgaser medan animaliesektorn står för 18 procent.
Det är siffror från FAO:s (FN:s livsmedels- och jordbruksorgan) rapport Livestocks long shadow från 2006. Den största boven är koldioxidutsläpp från avskogning när betesmarker och odling av foder kräver allt mer plats.
Stora skillnader
Sanna Ekedahl hänvisar även till Jordbruksverkets rapport En hållbar köttkonsumtion från förra året.
- Det är siffror som inte räknar med ändrad markanvändning, så det ger inte en riktigt rättvis bild, men det är ändå intressant, säger hon.
Man ser bland annat att utsläppen skiljer sig beroende på vilket djur som föds upp (se faktaruta).
- Räknar vi in markanvändningen för köttkor kan det bli upp till 700 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött.
Som jämförelse blir utsläppen för ett kilo baljväxter 0,5 kilo koldioxidekvivalenter. Lägst bland utsläppen för kött är kyckling.
- Men kycklingar har det å andra sidan riktigt dåligt, ihopträngda på små ytor, säger Sanna Ekedahl. Men vi ser i alla fall att det spelar stor roll vad vi väljer för proteinkälla. Och att det finns stor möjlighet att påverka utsläppen genom att få fler att välja vegetarisk mat.
"Osolidariskt slöseri"
Hon lyfter också det faktum att det går mer energi till spillo när vi äter högre upp i näringskedjan. Det är endast 10 procent av energin från varje nivå som går vidare till exempelvis uppbyggnad av muskler, resten går till att uppehålla kroppsfunktioner och hålla värmen, en del går också ut i avföringen.
- Näringspyramiden smalnar av väldigt kraftigt, säger Sanna Ekedahl. Det går tio veganer på en köttätare, som vi brukar säga. Och på 7 miljarder människor går det cirka 77 miljarder grisar, får, getter, kycklingar och kor.
Hon påpekar att kor förstås äter gräs som inte vi kan äta, men mycket mat odlas också till alla dessa djur.
- En del menar att man ska se det som "förädling". Att man får en smaskig köttbit i slutändan. Men jag ser det som ett djupt osolidariskt slöseri med mat. Vad vi väljer att äta påverkar den globala livsmedelsförsörjningen, säger hon.
I Europa går exempelvis 90 procent av den importerade sojan till djurfoder och 70 procent av åkerarealen används till djurhållning - som bete eller foderproduktion.
- Dessutom ökar köttkonsumtionen. I världen har det varit en ökning på 245 procent mellan 1961 och 2001. I Sverige är siffran 70 procent för samma tidsperiod. Här beror det till största delen på importerat kött, uppfött på soja.
Förslag på köttskatt
Sanna Ekedahl betonar vikten av att minska köttkonsumtionen.
- Enligt Jordbruksverkets rapport kan inte marknaden klara av att reglera detta utan det behövs offentliga styrmedel, säger Sanna Ekedahl.
Hon påpekar också att kött för med sig stora kostnader som inte syns i priset i dag, som bristande djurskydd och hälsoproblem bland befolkningen. Köttskatt skulle vara ett sätt att komma åt dessa problem och hon hänvisar till en svensk rapport från forskarna Sarah Säll och Ing-Marie Gren vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) från 2012. De beräknar att en ökning på priset med cirka 30-40 procent, beroende på köttslag, skulle ge en önskad effekt på utsläppen av både växthusgaser och övergödande ämnen.
- Det är viktigt att det är en skatt i konsumentledet, eftersom vi inte vill ha en ökning av importerat kött, säger Sanna Ekedahl.
Fakta: Utsläpp olika sorters kött
Kyckling: 1,5-7,3 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött
Gris: 3,2-9,2 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött
Nöt - mjölkbesättning: 14-19 kilo koldioxidekv. per kilo kött
Nöt - ren köttproduktion: 22-40 koldioxidekv. per kilo kött.
Källa: Jordbruksverket - En hållbar köttkonsumtion