Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 7, 14 februari 2014 Kärnkraften under valåret M
otståndet mot kärnkraften var den viktigaste grunden till att Miljöpartiet skapades 1981. Året innan hade Linje 3 (C, KDS och V) som stod för den tydligaste ståndpunkten - ett klart nej till kärnkraften - förlorat Folkomröstningen med 0,4 procent mot Linje 2 (S och FP) som vann. Vi kallade Olof Palmes kompromiss Linje 2 för jassålinjen, eftersom den var onödig och i sak inte skiljde ut sig. De flesta röstade efter partisympatier. Det visste Palme och Linje 2-generalen Hans Blix, vars förljugenhet fick en allvarlig belysning i tv-programmet Min sanning (28/1-14). Blix berättade utan att skämmas att han fört folket bakom ljuset med texten på Linje 2-röstsedeln. Han ville inte ha avveckling utan hoppades genom finten med jassålinjen bara att vinna och sedan satsa på fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Och det gjorde han ju med råge som IAEA-chef. Alla tre valsedlarna utlovade avveckling senast 2010, och riksdagen följde folkviljan. Efter 34 år vet vi hur det gått. Alla regeringar har försenat och förhindrat avvecklingen och dolt kärnkraftens uppenbara risker. Två av Linje 3:s partier har för maktens lockelser bytt sida totalt, C och KD. Centern fällde avgörandet när alliansregeringen med två rösters övervikt beslöt slopa förbudet mot nybyggnation av reaktorer. I dag finns bara två partier som kan betecknas som antikärnkraftspartier, MP och V. Kärnkraften måste lyftas som en mycket viktig valfråga. Ta lärdom av Tysklands resoluta, ansvarsfulla och modiga beslut. MP:s nuvarande räddhågade mål att kärnkraften ska vara avvecklad senast 2030 är visserligen bäst i klassen med V (2040) och S (2050). Men det avlägsna målet skiljer inte tillräckligt tydligt ut MP i förhållande till de andra partier som säger sig vilja ha 100 procent förnybar energi på sikt. Vattenfall har nu efter Centerns svek och med alliansregeringens goda minne påbörjat den långvariga processen med nybyggnation av reaktorer. Ett ersättande av gamla slitna reaktorer med nybyggnation skulle låsa fast oss med kärnkraftens alla risker till minst 2060-2070-talet. Det pågående oprecisa talet om utfasning av olja, kol och kärnkraft inger inte förtroende. Kan man långsamt fasa ut något så livsfarligt, onödigt och olönsamt som kärnkraft? De allt framgångsrikare förnybara alternativen skulle ytterligare försenas och aktivt förhindras, som nu av statliga Vattenfall. Om ett eller två kärnkraftverk avvecklas per mandatperiod betyder det att vi får leva med livsfarlig energi i 12 eller 8 år ytterligare, efter 14 års vilande riksdagsbeslut. Det är väl ungefär så slutåret 2030 kommit till? Det är kanske begripligt att MP maktstrategiskt sneglar mot eventuell regeringssamverkan med S och tar intryck av Stefan Löfvens förbehåll om jobben och industrins elförsörjning. Men MP behöver inte tveka. S-kongressens beslut kommer att gälla och Löfven kommer att tvingas ge upp tanken att backa in i framtiden. Gustav Fridolin har nämnt att även regeringssamverkan med det värsta kärnkraftspartiet FP är en möjlighet. Det vore definitivt spiken i kistan för MP, och jag hoppas kongressen sätter stopp för sådana misstag innan väljarna gör det. Öppna i stället dörren för samarbete med V. >Det är pinsamt att lyssna till alliansens företrädare när de i viktiga debatter och i riksdagen demonstrerar sitt ointresse för klimat- och miljöfrågor genom att påstå att klimatet och miljön gynnas av kärnkraften. Både statsministern och vice statsministern har flera gånger personligen informerats om att Konsumentverket fällt E.ON för marknadsföringen att kärnkraften är koldioxidfri. Men båda fortsätter med lögnerna år efter år. Har de svårt att fatta? MP har under denna mandatperiod allvarligt försummat att ta initiativet på energiområdet, motsatsen hade varit lätt eftersom utrymmet för resolut engagemang är tomt. Områden för viktiga utspel saknas verkligen inte. Tjernobyls härdsmälta brinner fortfarande efter 28 år och kräver fortlöpande mångmiljardkostnader att mildra. Ett av världens främsta teknikländer klarar inte av Fukushima-olyckan med sina fyra härdsmältor. Kostnaden hittills beräknas till 1 500 miljarder kronor. Och i Sverige tycks de flesta ha glömt Forsmarks-incidenten 1 augusti 2006, då tre av fyra reservelverk slogs ut och härdsmältan enligt chefskonstruktören bara var 20 minuter borta. Skälet uppgavs vara "kompetensbrist". Namnet Miljöpartiet förpliktigar. Det är alltså läge för några viktiga miljömål till övriga inför MP:s kongress beslut om valprogram i Göteborg 30/5-1/6 2014:
Ersättare i riksdagen (MP, Dalarnas län). Informationschef för Linje 3 under Folkomröstningen 1979-1980. |