Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 5, 7 februari 2014 Djurskydd - någonting är ruttet E
tt hundratal biografer runtom i landet visar dokumentärfilmen Hästmannen - sista striden i januari och februari. Filmen berättar om kontrollmyndighetens egenmäktiga övergrepp: Helt utan anledning tar man ifrån hästmannen hans tre hästar. Lagar och regler åberopas som inte går att överklaga, inte ens med kunnig juridisk hjälp. Mer än med tidigare filmer - till exempel Kokvinnorna (2011) och Hästmannen (2006) - förmår Peter Gerdehag väcka debatt för småskaligt jordbruk och mot kontrollinstansen, det vill säga länsstyrelserna sedan 2009. Filmen angår och berör. Folkets Hus i lilla Skene i Kinna kommun i Västra Götaland var fullsatt, 230 personer satt bänkade. Peter Gerdehag introducerade sin senaste film. Diskussionen efteråt var livlig. Sveriges djurskyddslag anses vara världens bästa, strängare än i något annat EU-land. Djurens välfärd är målet, vilket i sig är en omöjlighet på en avreglerad, konkurrensutsatt marknad: Massdjurhållning (animaliefabriker) kan inte tillgodose djurens naturliga behov och beteende från födseln till slakt eller stå i balans med den omgivande naturen. Odlingsmarken kring en bondgård borde vara så stor att den kan ta upp djurens gödsel. Jag minns gödselstackarna på 1950- och 1960-talet i sydtyska byar som byggdes upp framför bondgården mot gatan. Man skulle få se hur duktig och rik bonden var, ju högre stack desto bättre. I dag krävs det betongplattor för flytgödsel. Marken måste skyddas mot näringsämnen i kraftfoderavföringen. Vi uppmanas nu att äta mindre kött för klimatets skull. Aktivister anklagar massdjurhållningen. Återigen läggs ansvaret på individen. Är det inte politikerna som borde ha tagit sitt ansvar och sätta stopp för klimat- och naturvidrigt jordbruk/djurhållning? Det är ändå inte djurfabrikerna som drabbas av kontroller, det är försvarslösa småbrukare. Visst förekommer det vanskötsel. Och den bör åtgärdas. Med straff, säger lagen, inte med hjälp. Det som har knäckt många småbrukare är Sveriges krav på ligghallar för betesdjur, nötkreatur och hästar. Inget annat EU-land med jämförbara klimatförhållanden känner denna föreskrift. Ligghallar måste bli till även om det finns skyddande växtlighet som djuren föredrar. Ligghallen använder hästarna bara som toalett, har jag fått höra från flera håll. Kor trivs utmärkt ute vid lägre temperaturer, en dunge skyddar tillräckligt mot blåst och piskande regn. Men ligghallar är lag. Samma gäller normstorlek för ladugården. Några centimeter på dörröppningen eller takhöjden kan räcka för att få djurförbud. Korna måste bli avhornade. Varför? Hornen är till för att ta visuell kontakt. "Kor som berövats sina horn knuffar till varandra fyra till åtta gånger oftare för att markera sina gränser. Knuffar och beröring innebär emellertid alltid stress för en ko". Så skriver den schweiziske bonden Martin Ott i Känsla för kor, 2011 (på svenska 2013) som påminner om att hornet är fyllt med ben med mycket kraftig blodcirkulation och är omgivet av en känslig nervhinna. Varje anmälan, även anonym, måste länsstyrelsen följa upp med inspektion. - Också mycket duktiga och välutbildade lantbrukare skakar av rädsla när de får en inspektion. Det är något som är fel. Djuren mår inte bättre av att vi behandlar ägaren illa. Detta säger Christina Håhus, före detta lantbruksdirektör i Skåne. Hon gav en intervju för Lantbrukets affärer nummer 1/2014 där hon uttalar sig om djurinspektörerna. Hon är starkt kritisk till att det inte finns något krav på praktisk djurerfarenhet i grundutbildningen. Och hon minns att det ännu oftare var samspelet inom gruppen som inte fungerade, det var prestige som gällde. Nu har Lantbrukets affärers chefredaktör, Agneta Liliehök, efter en rad kritiska artiklar formulerat en öppen fråga till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C): Vem kontrollerar kontrollanten? Om inte chefen på länsstyrelserna kan reda ut problemen, inte landshövdingarna tar tag i problemen då måste de väl hamna på högste chefens bord: "Vad gör du åt det?" Är svensk djurskyddslag verkligen bäst? I samband med striden för hästmannen har Berndt Eriksson, jurist, nyligen kommit fram till att de svenska undantagsreglerna för djurskyddet inte är godkända (notifierade) hos EU. Den sista striden pågår för fullt. |