Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 2, 10 januari 2014 Växande intresse för basinkomst Sedan i januari 2013 har en svensk kampanj för basinkomst vuxit fram. Det är delvis framdrivet av ett medborgarinitiativ i EU som avslutas 14 januari men det växer nu vidare av egen kraft, berättar Martin Jordå. En vecka innan tiden går ut den 14 januari, har drygt 200000 skrivit under medborgarinitiativet i EU, för att utreda möjligheterna för basinkomst i medlemsländerna. En basinkomst garanterar alla individer materiell grundtrygghet, utan motprestation. Det formella kravet för att EU-kommissionen ska ta upp frågan är en miljon underskrifter. Martin Jordå har jobbat sedan i september som svensk koordinator för kampanjen. - Detta är den sista frenetiska veckan men det är ganska klart att vi inte kommer nå upp till gränsen, säger han. Vidare strategier Inför 2014 har de två strategier för kampanjen. I slutet av förra året skrev 34 europaparlamentariker under inititivet och deras budskap är att parlamentet redan 2010 i en resolution gav i uppdrag till EU-kommissionen att utreda frågan om basinkomst. - Den resolutionen ligger bara och skvalpar och nu vill de att något ska hända, förklarar Martin Jordå. Den andra planen är att de parallellt sedan årsskiftet har startat upp en namninsamling på webbsidan Avaaz. - Vi ska samla en miljon underskrifter där och visa att det inte är röster som saknas utan att det är fel på processen. Han förklarar att konceptet med medborgarinitiativ är mycket stelbent, men menar att det är den enda direktdemokratiska metoden i EU i dag. Otrygg arbetsmarknad Varför frågan om basinkomst (eller medborgarlön) är viktig förklarar Martin Jordå med ökande fattigdom och sociala klyftor. Man talar ibland om det så kallade prekariatet som får nöja sig med tillsvidareanställningar och jobb på timmar. - Det gamla trygghetssystemet räcker inte längre till. I dag är det fler som faller mellan stolarna. Han påpekar att det finns hundratals olika förslag för hur basinkomst kan utformas och vill inte föreslå något specifikt, tanken är att EU:s medlemsländer ska utreda det själva. - Det finns många positiva exempel på att det fungerar, men det finns en politisk motvilja att ens diskutera frågan. I Sverige finns en "hippieflum"-stämpel som inte finns i till exempel Tyskland. Intresset har dock vuxit starkt i Sverige bara det senaste halvåret. Ett tiotal nya föreningar har bildats och kampanjens facebook-sida gillas av nästan 6000 personer. Läs mer på: basinkomst.nu |