Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 46, 15 november 2013
Romsk strategi tar lång tid
På Roma festival 2013, 8-9 november på Södra teatern i Stockholm, fördes ett samtal om romers situation i Sverige under rubriken Förändringar är på gång. Deltog gjorde Katja och Ingrid "Kipa" Blomerus från HVB-hemmet Katitzi, och Domino Kai, projektledare för Roma film festival.
Kipa Blomerus, Katja Blomerus och Domino Kai talade om regeringens strategi för inkludering.Katja Blomerus och Ingrid "Kipa" Blomerus arbetar med och på Katitzi HVB hem, där flickor med en psykosocial problematik tas omhand.
- Vi arbetar med flickor som har en LVU- eller SOL-placering, vilket innebär en problematik med flickan eller familjen. Vi tar emot flickan för att jobba med deras relation och för att integrera henne i samhället. Vi menar att det är möjligt att ha en stark kultur, vara en stark person och samtidigt vara en del av samhället, säger Kipa Blomerus.
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, ofta förkortad LVU, reglerar tvångsomhändertagande av människor under 18 år i Sverige.
Katja Blomerus, placeringsansvarig på Katitzi, tillade.
- Det handlar om att använda rätt verktyg. De flesta romer är väldigt rädda, även vuxna vågar inte kontakta svenska myndigheter. Vi har till exempel fått följa med ungdomar när de ska söka jobb på Arbetsförmedlingen, annars fick de inte kontakt och inte hjälp med att söka jobb.
Vägar in i samhället
Domino Kai, som bland annat anordnat Roma film festival med syfte att bemöta stereotypisering och stigmatisering av romer på film, pekade på angreppssättet.
- Ofta tillfrågas romer vad vi kan göra för att förändra vår situation fast vi saknar politisk makt att påverka den socioekonomiska situation som är grunden till detta. Vi tillfrågas inte om vad vi skulle behöva.
Katja Blomerus berättade att de mötte motstånd när de ville öppna hemmet Katitzi, eftersom det endast riktades till romer. "Vill ni göra romer till romer", frågades det, säger hon och fortsatte att det inte handlade om att göra romer, rom föds man till.
Kipa Blomerus poängterade att de ville möta ett behov som romer hade efterfrågat.
- En del hade bett oss att vi skulle hjälpa till med deras ungdomar. Vi arbetar i team, en rom och en icke-rom, för att bygga upp ett förtroende. Vi vill skapa en plattform att mötas på.
De gav flera exempel på flickor som genom Katitzi fått möjligheter att komma in i samhället.
En allt vanligare syn i Sverige.
Vara rom år 2032
Föregående år antog Sverige Strategi för romsk inkludering 2012-2032, vilken i korthet innebär att romer som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en icke-rom.
- Problemet är inte regeringens strategi utan att arbetet ebbar ut på kommunal- och gräsrotsnivå. Enstaka personer jobbar verkligen hårt för frågan men tyvärr finns det för mycket att arbeta för romer, inte med romer, säger Domino Kai.
Ett pilotprojekt, som innebär att 46 miljoner kronor investeras i fem pilotkommuner; Malmö, Helsingborg, Göteborg, Linköping och Luleå, har inletts. Arbetet fokuseras på utbildning, arbete, hälsa och social omsorg.
- Det är mycket pengar men nedbrutet blir det egentligen endast två miljoner kronor per år och kommun. Hur stor förändring kan det räcka till?
Domino Kai efterlyste en mer nationell satsning, och primärt mer utbildning, dels för romer, dels för dem som arbetar på kommuner och myndigheter.
- Det fungerar inte om man har ett ovanifrånperspektiv. Att viljan finns är bra men tillfrågas inga berörda blir en del bortkastade resurser, säger han.
Mellan 1914 och 1953, till exempel under andra världskriget, var romsk invandring till Sverige förbjuden. Flera romska grupper har också utsatts för tvångssteriliseringar, tvångsomhändertaganden av barn och tvångsassimilation i Sverige.
- Vi vill gärna tro att integrationsminister Erik Ullenhag menar allvar, men problemet är då att Fredrik Reinfeldt, Annie Lööf och de övriga stretar emot vad de kallar positiv särbehandling, säger Domino Kai.
Medborgarregister
I höstas avslöjades att polismyndigheter i Sverige fört register över romer. Motivet uppgavs kopplat till brottslighet, men på listorna fanns människor utan kriminell bakgrund med.
- Jag blev uppringd av många oroliga föräldrar som frågade: Kan jag lämna barn till dagis och skola? Min första tanke var ja, självklart. Men när folk sedan frågade om jag kunde lova det blev jag osäker. Jag vet ju inte varför det finns ett register i dag, säger Katja Blomerus.
Skånepolisen har försvarat det så kallade romregistret och kallat det "kartläggning av kriminalitet". Efter upptäckten inledde Säkerhets- och integritetsskyddsnämndenen granskning av polisens register. Deras utlåtande väntas i mitten av november.
- Detta var att dra undan mattan för oss som jobbat i många år med att skapa förtroenden.
Varför måste strategin ta 20 år, frågade en kvinna i publiken.
På det fanns inget svar, och en del av den efterföljande diskussionen handlade om ett annat, angränsande problem, om tiggeri i Sverige.
- En del tiggare tillhör majoritetsbefolkningen i till exempel Rumänien, Bulgarien, Slovakien, Tjeckien. Andra är romer, som även där är fattigast i samhällena. Som tiggare i Sverige får de 30-150 kronor om dagen. I de flesta fall är det familjer som sålt det lilla de haft för att komma till Sverige med hopp om en bättre tillvaro, säger Domino Kai.
Inom Schengenområdet råder fri rörlighet för personer men i Sverige liksom i andra EU-länder saknas arbetsgivare som anställer romer enligt honom.
- I och med detta tvingas romer till att musicera eller, värre, tigga pengar. Det är hemskt, men de som kommer hit har det ändå bättre, eftersom de kan få ihop till ett mål mat om dagen, än den romska befolkningen i Östeuropa som lever i otrolig misär, på soptippar, under broar, utomhus.
Festivalen inbegrep även filmvisning samt en berättarworkshop. 16-17 november blir det dans och romska sagor på Stockholms stadsmuseum.
Helkväll till romska toner
Må du leva i lycka och välgång, så hälsade musikern Hans Caldaras publiken på premiärkvällen av Roma festival. Oavsett land och grupptillhörighet använder romer denna hälsningsfras.
Hans Caldaras framförde en blandning av romska folksånger och redan efter några låtar ökade takten och publiken sjöng, dansade, klappade och stampade.
- Så här ska romsk musik vara, spontan och tillsammans.
Hans Caldaras hade kanske inte stått på scen om inte hans familj lämnat Ryssland för drygt 100 år sedan. Texterna på romani kan åtnjutas, som han säger, utan att förstå alla orden. Hans kraftfulla stämma och uttrycksfulla ansikte fyller lokalen.
- Mina föräldrar hade hört om ett land där folk var snälla mot romer och genom de finska skogarna kom de till Sverige 1898.
I musik saknas gränser och den behövs som verktyg för att visa att vi är olika men behöver alla samma sak, avslutade han.
Bland kvällens gäster var Lelo Nika Trio, som spelade med fantastisk fingerfärdighet, samt originell romsk musik från Balkan framförd av Svarta Safirer. Tjeckiskfödda Vera Bila, som i stället för en röd klänning bar svart på spelningen endast några dagar efter makens död, framförde märkbart berörd, med djup röst, stämningsfulla sånger.