Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 39, 6 september 2013 Trafikinvestera för klimatet U
nder det kommande decenniet planeras investeringar i järnvägar och vägar samt annan infrastruktur för cirka 30 miljarder kronor per år i Sverige. Det är en ökning från dagens 20 miljarder kronor per år. Detta erbjuder ett gyllene tillfälle att bygga om vårt samhälle till bättre klimatanpassning. Trafiken i vårt land bidrar med en tredjedel av koldioxidutsläppen. Trafikverkets i juni överlämnade Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 kommer inte att bryta den trafikutveckling vi sett de senaste 50 åren. Vi får en fortsatt kraftig ökning av lastbilstrafiken, medan gods på järnväg ökar betydligt mindre. Även persontransporter på väg beräknas öka betydligt mer än på järnväg. Det innebär att trafikens utsläpp av koldioxid kommer att förbli oförändrat höga även i framtiden. Det är en konsekvensbeskrivning som Trafikverket självt gör. Förslaget medför således inte att man tar tillfället i akt att närma sig de klimatmål som tagits i riksdagen, nämligen att vi ska minska våra koldioxidutsläpp med 40 procent till 2020. Det är trångt på många vägar och järnvägar. Minskar man trängseln ges plats för mer trafik. Redan Henry Ford visste att om man bygger fler och bättre vägar så bidrar det till ökat bilåkande. Med den insikten kan man med politiska beslut föra över resande till den klimatvänligare järnvägen. Det finns behov av nya banor, såsom Götalandsbanan, som halverar restiden mellan Östergötland och Göteborg. Ny direkt järnväg mellan Oslo längs Västkusten till Göteborg och vidare ner till Malmö och Köpenhamn. Ny direkt järnväg mellan Oslo och Stockholm. Från Umeå längs Norrlands kust till Torneå. Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet har inventerat vårt lands behov av järnvägsinvesteringar i en rapport. Resultat: 30 miljarder kronor per år i halvannat decennium. 450 miljarder kronor behöver vi för att bygga ut järnvägen för att den ska bli det dominerande transportmedlet. Beloppet har bekräftats av Trafikverket. Trots bred enighet om de faror och kostnader som följer på ökade utsläpp av växthusgaser står klimatpolitiken och stampar. Det står allt mer klart att vi försuttit chansen att nå målet att begränsa temperaturökningen till två grader jämfört med före industrialiseringen. Vi behöver en genomgripande samhällsomställning mot ett koldioxidsnålt samhälle. För att vända klimatpolitiken från misslyckande till framgång krävs insatser från många håll; konsumenter, näringsliv och kommuner. Men det gäller att skapa förutsättningar. Därför krävs det stora statliga investeringar för att stödja och komplettera de många initiativ som skulle kunna göras. Enligt Trafikverkets senaste förslag ska sammantaget 362 miljarder kronor investeras i infrastruktur. Drygt hälften, 200 miljarder kronor, går till järnvägen. Men det är alltså inte nog för att minska trafikens klimatpåverkan. Institutet för Tillväxtpolitiska studier har beräknat att för att transportsektorn ska ta sin del av klimatansvaret krävs att hälften av både person- och godstransporterna från 2012 flyttas över till miljövänligare alternativ, förutom att utsläppen från varje fordon reduceras genom teknisk utveckling. Då räcker inte Trafikverkets föreslagna järnvägsinvesteringar. De måste fördubblas. Jag anser att merparten av de föreslagna 160 miljarderna till väginvesteringar ska gå till järnvägsinvesteringar i stället. Då blir det kring 350 miljarder för järnvägen. I Frankrike satsar man inte längre på ökad vägtrafik utan i nyinvesteringar i kollektivtrafiken. Detta enligt Trafikverkets rapport 2012:116. Klimatmålen ingick inte i Trafikverkets uppdrag till nationell plan för transportsystemet. Men när riksdagen i höst ska fatta beslut om dessa enorma investeringsbelopp måste man givetvis ta hänsyn till klimatmålen, så att infrastruktursatsningen blir välgenomtänkt och ansvarsfull i en genomgripande samhällsomställning mot ett koldioxidsnålt Sverige. |