Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 26, 28 juni 2013
Mångfald och jämlikhet gynnar samhället
Styrande politiker förklarar oroligheterna i Husby och andra områden med stökiga individer från andra kulturer. Forskare menar att orsaken är grundläggande sociala problem i samhället och att personer med dubbla kulturer i stället har förutsättningarna för att bli mer kreativa än andra.
Ökande ojämlikhet ligger till grund för oroligheterna i Husby och andra städer, säger forskaren Erica Righard.
Det finns många exempel under senare år där etniska grupper och "invandrare" har fått stå som syndabockar för problem i samhället, både i Europa och Sverige.
Främlingsfientliga grupper och partier som Sverigedemokraterna är snabba att ge en sådan förenklad bild, men även större partier ger prov på detta.
En djupare analys blottar istället ökande klyftor i samhället och en allt mer osäker arbetsmarknad.
Migration ökar BNP
OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) skriver i sin senaste rapport från 13 juni, 2013 International Migration Outlook, om effekterna av migration.
Man har bland annat analyserat de ekonomiska effekterna och kommer fram till att migrationen under de senaste 50 åren totalt sett har varit gynnsam för medlemsländerna. För Sverige har tillskottet av invandringen varit 0,20 procent av BNP, medräknat pensioner.
Rapporten konstaterar dock att invandrarna drabbas hårdare av den ökande arbetslösheten, särskilt ungdomar och lågutbildade och konstaterar att diskrimineringen i OECD-länderna är mycket större än man tidigare trott. Exempelvis måste en person med ett invandrar-klingande namn generellt skicka in dubbelt så många jobbansökningar för att komma på intervju jämfört med någon med ett inhemskt namn.
Det är vad som ryms i den krasst ekonomiska statitistiken.
Politiker om Husby
Senast under upploppen i Husby kopplade moderaten Olle Engström i Borås kommunfullmäktige oroligheterna till "en alltför optimistisk och okontrollerad invandring", rapporterade Dagens Nyheter i slutet av maj.
Han fick visserligen avgå efter sitt uttalande men även statsminister Fredrik Reinfeldt säger på en pressträff 21 maj: "Vi viker inte för våldet, att använda våld är inte ett sätt att använda sin yttrandefrihet i Sverige". Han talar också om att det behövs satsningar på skolorna i området som han kallar en "utanförskapmiljö" och att detta är den bästa integrationspolitiken.
Han förstärker därmed bilden av att det är ett invandringsproblem.
Även lokala styrande politiker som Bo Sundin (M), ordförande i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd, talade om att detta inte skulle skyllas på samhället och att det var "onda krafter" i området som stod för vandaliseringen, enligt Svt:s lokala nyheter ABC.
De boende i området är av en annan åsikt. Fahd Luyombya, själv uppvuxen i Husby och grundaren till ungdomsgården Reactor, säger till Sveriges Radio att det är utanförskapet, arbetslösheten och hopplösheten som i grunden ligger bakom.
Flera andra gör samma analys.
- Många lyfter att det beror på ökade sociala klyftor i samhället. Det skapar spänningar, och det finns en hel del forskning som visar att omfattande sociala klyftor är väldigt ohälsosamt för ett samhälle, säger Erica Righard, forskare inom bland annat välfärd och internationell migration vid Malmö högskola.
Hon förtydligar: Stora skillnader i möjligheten till utbildning, att göra sin röst hörd eller delta i det politiska samtalet ger spänningar som i slutändan leder till protester och upplopp.
Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) var den första från regeringen att kommentera händelserna i Husby och har vid flera tillfällen påtalat behovet av satsningar på skolan och fler poliser i förorten. Han säger också att Husby inte kan kopplas ihop med liknande händelser på andra platser.
Erica Righard håller delvis med, skolan är mycket viktig för ökad jämlikhet.
- Det är viktigt att alla har tillgång till lika bra skolor. Så satsningar där är jätteviktigt. Men man kan fundera på privatiseringsreformen och det fria skolvalet. Det har visat sig att det har gett ökade skillnader mellan skolor.
En rapport från den ekonomiska organisationen OECD visar att migrationen i genomsnitt har varit ett ekonomiskt tillskott till medlemsländerna.
Ansvar läggs på individen
Erica Righard pratar om en allmän trend.
- Det här händer i många städer, inte bara i Sverige, utan i hela Europa.
Historiskt har det alltid förekommit upplopp. Förr var det arbetarna som protesterade, då var det en klassfråga, i dag tar det sig andra uttryck, men i botten är det sociala klyftor som förklarar upploppen, säger Erica Righard.
Hon säger att man inom forskning ibland pratar om en kulturalisering av sociala problem.
- Man gör sociala problem till ett kulturellt eller integrationsproblem kring de här individerna. Men det handlar om samhället där vi alla ingår och där vi har byggt upp strukturer som skapar klyftor.
Erica Righard berättar att sociologen Loïc Wacquant och Mustafa Dikeç, forskare i humangeografi, har kommit fram till liknande slutsatser när de har analyserat oroligheterna i franska och amerikanska områden med sociala problem.
Hon hänvisar till Kommissionen för ett hållbart Malmö som redovisade sin slutrapport i våras. Där visar exempelvis forskaren Tapio Salonen att sociala skillnader "sätter sig" på olika sätt i olika delar av staden och efter ett tag kan bli självförstärkande.
- Malmö är en ganska liten stad, men det skiljer upp till åtta år i förväntad livslängd mellan olika stadsdelar, berättar hon.
Tapio Salonen visade också att inkomstskillnaderna ökar mer mellan de med arbete och de arbetslösa, och inom olika grupper, än mellan infödda och invandrade svenskar.
Avreglerad arbetsmarknad
Erica Righard ser inga enkla lösningar på problemen men pekar på hur viktig den politiska viljan är för att åstadkomma en förändring.
- Framför allt ser vi att de rika blir mycket rikare, säger hon. De ökande skillnaderna hänger bland annat ihop med att många jobb nu kräver långa utbildningar, samtidigt som många ungdomar inte ens går ut grundskolan i dag.
Hon lyfter också vikten av hur de sociala försäkringarna konstrueras.
- Sänker vi skatterna på arbete så gynnas de som har jobb och sänker vi arbetslöshetsförsäkringarna missgynnas de utan jobb. Det är strukturella förändringar som gör att klyftorna ökar.
Migranter utnyttjas
Utvecklingsekonomen Guy Standing har under senare år utvecklat sin teori om en ny framväxande klass som han kallar prekariatet, den grupp människor vars livs- och arbetssituation är "prekär" eller "mycket bekymmersam". Det följer i spåren av globaliseringen och nedmonteringen av de statliga trygghetssystemen.
Han skriver i sin bok Prekariatet - den nya farliga klassen att migranterna utgör en stor del av den här gruppen, men även många av dem som förut kallades arbetarklass räknas in där liksom "överflödiga" unga människor med högre utbildning eftersom de omöjligt kan få en fast anställning.
Erica Righard har i sin forskning sett samma utveckling.
- Under den industriella eran hade man ett fast jobb hela livet och facket bevakade anställningstrygghet och arbetsmiljö. Detta har förändrats med en avreglerad arbetsmarknad och tillfälliga anställningskontrakt, men även till följd av skatteavdrag som RUT.
- Hur ska man till exempel kontrollera att arbetsmiljön är säker när man, som många kvinnor i dag, arbetar i andras hem? frågar hon.
Guy Standing beskriver hur odokumenterade migranter används i allt större utsträckning som billig arbetskraft, helt utan rättigheter, och hur den ekonomiska krisen 2008 användes av företagen för att göra sig av med äldre och mer kostsamma anställda med fasta anställningar. Det gör att lönerna generellt kan sänkas på arbetsmarknaden.
Migranterna har ingen rösträtt och ingen grundläggande inkomsttrygghet och i kombination med ett system där socialstöden finansieras av skatter på inkomster ger det också ökade spänningar i samhället. Guy Standing menar att det inte i första hand rör sig om rasism utan att det är följden av att människor i samhället känner allt mindre solidaritet med varandra.
Erica Righard menar också att de sociala problemen inte är nationella utan globala.
- I dag rör sig allt fler arbetare över statsgränser, och då behövs det globala eller transnationella sociala trygghetssystem som svarar mot den utsatthet och de risker som det för med sig, säger hon.
"I love Akalla" i den gröna förorten utanför Stockholm. Här drabbas unga i högre grad av arbetslösheten.
Rasism och kreativitet
I januari publicerades en rapport från forskare i Israel, Kina och USA, som visar att förutom de sociala effekterna av rasism finns det även psykologiska som kan påverka samhället på ett djupare plan. Den publicerades i tidskriften Psychological Science, och påvisar ett samband mellan rasistiskt tänkande och sämre kreativitet i olika tester.
Forskarna lät försökspersoner läsa två olika artiklar som beskrev påhittade vetenskapliga studier som antingen bevisade eller motbevisade rasistiska stereotyper. Forskarna kunde sedan se att personerna som blivit preparerade med stereotypa "fakta" hade svårare att lösa olika kreativa problem.
En uppföljande studie visade att sambandet i alla fall delvis kunde förklaras med en ökad och vanemässig trångsynthet, som i detta fall utgår från rasism, men som alltså inte bara påverkar vad människor tänker utan också hur vi tänker.
Vad studierna även visar är att stereotypa uppfattningar är ganska formbara, och forskarna föreslår att man skulle kunna använda deras resultat för att utforma någon sorts åtgärdsprogram. Det skulle inte bara göra deltagarna mer socialt toleranta utan skulle även släppa lös deras kreativa potential, vilket gynnar både dem själva och samhället.
Bikulturell framgång
Carmit Tadmor som ledde studien är doktor i psykologi och lektor vid universitetet i Tel Aviv. Hon har tidigare lett en liknande studie där de kunde se att människor med dubbla kulturer är mer kreativa och lyckas bättre i arbetslivet än andra.
Det räcker dock inte med att bara resa eller flytta utomlands, de stora fördelarna kommer först när en person samtidigt identifierar sig med både sitt hemlands och sin nya kultur.
Forskarna utförde bland annat tester och intervjuer med utbytesstudenter och intervjuade även israeler som bor och arbetar i USA.
Carmit Tadmor menar att vägen till att bli "bikulturell" är fylld med inre konflikter för individen, men att det är detta arbete med att överkomma hindren som ger personerna verktyg för att bli mer framgångsrika.