Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 25, 20 juni 2013
Nödvändiga systemskiften
Henrik Teleman är konstnären som ställer politiker och stadsplanerare mot väggen. Som chef på Virserums konsthall har han engagerat arkitekter över hela världen för hållbar arkitektur och samhällsbyggnad.
- Förståelsen av hållbarhet har varit ekologisk hållbarhet, fastän det sedan Brundtland-kommissionen även har inbegripit ekonomisk och social hållbarhet. Men det talas inte om de delarna - för då blir det politik, och i värsta fall klasskamp, säger Henrik Teleman.
Han är chef för Virserums konsthall och bildkonstnär, men även redaktör för boken Hållbarhetens villkor och initiativtagare till projektet och det internationella manifestet "Nödvändighetens arkitektur".
Virserum är ett litet samhälle mitt i Småland med runt 2000 invånare. Grunden för lokalsamhället är skog och trä och det är även utgångspunkten för boken, liksom jämlikhet. Han påpekar att de alltid har haft ett underifrånperspektiv och konsthallen beskrivs som folkets konsthall.
- Det är viktigt att problematisera den oerhört positiva stadsbilden som hela tiden framförs och den urbana romantiseringen.
Politisk bostadskris
Henrik Teleman talar om jämlikhet och rättvisa på flera nivåer, mellan stad och glesbygd, i-land och u-land, fattig och rik.
- Vi måste fördela de resurser vi har. Det handlar inte bara om klimatproblematiken utan även energi och råvaror.
I Hållbarhetens villkor ligger fokus på stadsutveckling och hållbart byggande i olika perspektiv av totalt 16 skribenter. Det är omväxlande praktiskt och filosofiskt, men genomgående är budskapet ganska radikalt.
Stadsarkitekten Erland Ullstad ifrågasätter exempelvis varför bostadsbyggande ska vara dyrt och krångligt. Han menar att bostadskrisen är politisk och att den enkelt kan lösas med kommunal stadsplanering. I dag styrs bostadsproduktionen av marknaden och "Bostadsbristen är en affärsidé" skriver han.
Katarina Pelin, jurist och miljödirektör i Malmö, diskuterar i sin text "Kan man vara god i en ond värld?" hur vi ska hantera vår överkonsumtion. Hennes slutsats är att vi bara behöver bestämma oss för att göra något åt det - tillsammans.
Henrik Teleman skriver i slutordet att vi behöver ett kulturellt systemskifte och att social hållbarhet är förutsättningen för detta. Alternativet är mänsklighetens undergång, inte genom klimatkatastrofer, utan genom konflikter om mark, råvaror och resurser.
Henrik Teleman beskriver själv boken som lite annorlunda.
- Meningen är att det ska vara en spretande bok, med flera olika vinklar. Jag vill försöka bli ovän med så många som möjligt, säger han och skrattar.
Henrik Teleman menar att vi måste få ett kulturellt systemskifte. (Foto: Carolina Jonsson)
Men det gjorde också arbetet med boken svårt: Att få överblick och veta vad som skulle vara med.
- Om du är intresserad av stadsplanering så är det här en bra bok och du får förhoppningsvis läsa många saker som du inte hade läst annars. Det är många olika världar som möts - det är kul - humanekologer, arkitekter och stadsplanerare. De har olika språk och de talar vanligtvis inte med varandra, men världen är inte enbart konst eller arkitektur.
Biobaserad framtid
Henrik Teleman ser att framtidens hållbara samhälle är biobaserat, men ser även risker för konflikter för bevarad biodiversitet.
- Det är mycket spännande frågor. Ska vi låta dem svälta i tredje världen eller ska vi bevara alla vitryggiga hackspettar? Det räcker inte med stadsodling för att fixa detta.
Han tycker att det är positivt att fler och fler som jobbar med detta pratar om systemskifte.Men för att vända utvecklingen krävs det att politiken återtas av människorna. Han påpekar att det är längesedan 20 000 personer gick från Lund till Barsebäck i protest mot kärnkraften. Det behövs ett brett engagemang för gemensamma frågor. Istället ser han en negativ trend där allt färre engagerar sig i organisationer och liknande.
- Det räcker inte att köpa KRAV-märkt, även om det inte är fel, men det är bara politiken som kan ordna det, inte det personliga valet.
I slutändan handlar det om vad vi skattar i livet och för det krävs det ett gemensamt språk, menar han.
- Har jag det bra här med min kopp te och min vildvuxna gräsmatta, eller skulle jag vara lyckligare om jag satt i Thailand eller om jag shoppade mig blodig?
Civilisationskritik
Jämlikhet och hållbarhet är frågor som inte bara lyfts i boken utan även i konsthallens pågående utställning Trä 2013.
Det är en uppföljning på tre tidigare stora utställningar om träbyggande och träarkitektur ,men det var inför Trä 2010 som de beslutade sig för att ta itu med de globala frågorna kring social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Som en motreaktion till greenwashing och kortsiktig grön marknadsföring startade Henrik Teleman uppropet "Nödvändighetens arkitektur" och fick in förslag från 143 arkitektkontor i 28 länder.
Nästa gång de har en stor utställning på temat, Trä 2016, planerar Henrik Teleman att det ska handla om det biobaserade samhället. En "Nödvändighetens civilisationskritik".
- Det handlar om att vårt konsumtionssamhälle är kört, om att vi inte bara kan köra med ersättning. Vi kan till exempel inte ersätta bensin med biobränsle, vi behöver andra kommunikationsmedel. Vi behöver ställa nya frågor och det kan inte lösas med naturvetenskap. Det handlar om hur vi lever och gör olika saker.
Full med skog och trä
I slutet på juni genomförs Smålands trädagar på Virserums konsthall på temat "Systemskiftets arkitektur". Många av skribenterna i boken deltar som föreläsare.
Henrik Teleman säger att han personligen är ganska så pessimistisk men att man måste försöka påverka.
- Jag hoppas att vi ska kunna bidra med idéutveckling - både i stort och i smått. Allt från produkter till samhällsomställning.
Han ser det som att de främst jobbar med människor - inte med konst. Konsten är bara ett verktyg.
- Bygden är full med skog och trä så konsthallen är också full med skog och trä.
Enligt Henrik Teleman handlar det om språk och visioner.
Hållbarhetens villkor har getts ut på Bokförlaget Arena.