Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 23, 5 juni 2014 Modeindustri i förvandling D
e flesta klädesplagg görs av vattenslukande bomull. Vid bomullsodlingen används 25 procent av världens bekämpningsmedel. Världsnaturfonden radar upp: bekämpningsmedel från åkrar och föroreningar från fabriker (färgning!) förgiftar kringliggande områden och vattnet nedströms, jorden försaltas och eroderar, grund- och ytvatten skadas. Jordbrukare och arbetare som exponerats för kemikalier insjuknar. Tiotusentals liter vatten går åt för varje t-tröja. Allt detta sker långt ifrån vårt blickfält. Det man inte vet har man inte ont av? I den globaliserade världen kommer problemen närmare. Dessutom börjar Asiens och Afrikas medelklass anamma vår livsstil. Kina står för 38 procent av världens klädexport. Samtidigt som lönerna i Kina nu har stigit och internationella företag försöker flytta textiltillverkningen till ännu billigare länder som Indien och Bangladesh har miljömedvetenheten hos den kinesiska befolkningen stigit tack vare utökad tillgång till rapportering utifrån. Ilskan växer, berättar David Carlqvist, Sveriges Radios Kinakorrespondent, varje år hålls tiotusentals demonstrationer mot lokal miljöförstöring. Det börjar kosta stora pengar för myndigheterna och företagen. I Sverige går 13 procent av hushållens konsumtion till kläder, skor och accessoarer. Vetenskapsradion Klotets program om hållbart mode konstaterar dock att second hand-handeln växer, att insamlade kläder skickas till så kallade fattiga länder (med risk att behovet mättas och den egna klädtillverkningen förstörs). Hennes & Mauritz får bra betyg. På deras butiker i hela världen kan kunderna lämna in avlagda kläder. 5500 ton har H&M samlat in på drygt ett år. En del skickas vidare som second hand, en del rivs i trasor och blir till isolering i bilindustrin. Nudie-jeans rekommenderar sina kunder att inte tvätta sina nya byxor förrän efter sex månader: en fjärdedel av klädernas klimatutsläpp sker i tvättstugan. Nudie lagar trasiga blixtlås gratis åt sina kunder. Förgäves lyssnade jag igenom hela programmet för att höra om ekologisk bomull, lin respektive hampa skulle nämnas, de senare miljövänliga båda två och hemma i Sverige sedan medeltiden, tyvärr utslagna genom bomull. Inte heller nykomlingen bambu berördes, bambu som växer som ogräs och har samma sunda egenskaper som dundertyget hampa - värmande och kylande beroende på utetemperaturen. Klotet fördjupade sig i Stiftelsen Mistras projekt Future Fashion, Europas största forskningsprogram för mer miljövänligt mode med 35 forskare och en budget på 60 miljoner kronor på fyra år. Centralt är ett projekt för träbaserad textilfiber, cellunova, som ska vara på marknaden inom mindre än fem år. Skogsindustrin är med i projektet: Det nya tyget ska bli en produkt för svensk massaindustri när det inte köps lika mycket papper. Alltså ännu en produkt för att exploatera svensk skog - den ekologiskt döda plantageskogen. Vari ligger cellunovas miljövinst? |