Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 21, 24 maj 2013 Byggkonkurrensen fungerar inte A
tt vi samtidigt har bostadsbrist och skyhöga bostadspriser visar att konkurrensen inte fungerar, att byggmarknaden är ett oligopol med ett fåtal stora företag, som håller nere byggandet för att kunna hålla priserna höga. Det möjliggörs av att kommunal förvaltning och bostadsföretag bildat ett kluster med dem och stänger ute små byggmästare. De får ingen mark, och har de mark får de inte bygglov och utsätts för allehanda byråkratiska hinder. Jag har under elva år följt ett konkret fall med en byggmästare som då byggt ett likadant hus som det stora företaget på marken bredvid till halva priset, trots att de använt utländsk arbetskraft och kunnat pressa materialkostnaden med storköp. Nu säger han att byggpriserna stigit så att det är tre gånger högre än vad han klarar. Men de sista åren har han inte fått bygga alls. Han säger att vilken småbyggmästare som helst kan bygga till samma pris, om de bara finge marktilldelning. Det är 72 procent dyrare att bygga bostäder i Sverige än snittet i EU. Under de sista 20 åren har det relativt bara byggts hälften så mycket bostäder som i andra länder. Boverkets utredning visar att höga bostadsrättspriser styr produktionen. Priser på bostadsrätter har exploderat de senaste tio åren. Boverkets Bengt Hansson säger till SVT att låg produktion ger hög vinst och höga priser. Programmet tog exempel från byggbolaget JM. Av priset på en femmiljonersvilla är nära en femtedel vinst för byggbolaget. Till det kan läggas att byggmaterialen ofta kostar hälften utomlands. Riksbanken har uttalat att man bör ha högst skulder motsvarande dubbla inkomsten. Där är vi nära. I storstadsområden kan det röra sig om bortåt femdubbla inkomsten i skuld. Som medianvärde. Det finns alltså många med ännu högre skuldkvoter. Vice riksbankschefen Per Jansson säger i Dagens Industri att det bara finns ett sätt att få ner skuldnivån. Att krascha. I USA brast det vid 120 procent. En anledning till att priserna kunnat stiga så högt är ränteavdragen. De gör att priserna stiger till vad man maximalt kan betala för att skaffa bostad i en situation med brist. Staten bidrar till att öka byggföretagens vinster. En hyreslägenhet är 2000 kronor dyrare i månaden eftersom den inte har tillgång till de ägda lägenheternas subventioner. Få hyreslägenheter byggs, eftersom de inte ger samma vinster för byggföretagen. Det gör att det inte är lönsamt att flytta för dem som bor i för stor villa, och att ungdomar inte kan få tag i en bostad. Vore inte bostadsmarknaden så låst kunde det bli fler lediga lägenheter. Då skulle pristrycket minska och det blev lättare att finna bostad för studier eller ett nytt arbete. Bygglovsbyråkratin är för stor. I Tyskland tar processen med bygglov neråt tre månader. I Göteborg tar den bortåt tre år. Lars Magnussons utredning för regeringen ger hopp om förenkling. Översiktsplaneringen ska stärkas med en områdesplan. Det ska inte behövas både detaljplan och bygglov, endera räcker. Kommunerna skall kunna tvingas att planera för bostäder. Det är inte bidrag som behövs för att få billigare boendekostnader. Sådant hamnar blott i byggföretagens vinstgap. Bara genom att skapa en fungerande konkurrens kan priserna sänkas. Då måste kommunerna släppa in också små byggmästare, även om de inte kan bygga ett helt område utan bara några hus. Storföretagen borde inte få köpa upp stora områden. Allmännyttan och bostadsrättsföretagen bör också låta små entrepenörer bygga hus. |