Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 18, 3 maj 2013 Lån till förnybar energi I
nrätta en energilånefond med medel från kärnavfallsfonden för att finansiera framtidens energisystem. Fonden kan låna ut pengar till kommuner, energiföretag men även privatpersoner som vill bygga nya värme- och elanläggningar för förnybar energi. Förebilden för energilånefonden kan hämtas från den numera nedlagda Vattenkraftlånefonden. Detta är SERO:s (Sveriges energiföreningars riksorganisations) förslag för att förvalta Kärnavfallsfondens medel. Bakgrunden är att fonden vill ha friare placeringsregler. I dag är fonden begränsad till placeringar i statsobligationer och så kallade säkerställda obligationer (främst bostadsobligationer). Beroende på att räntan sjunkit, vill nu Kärnavfallsfonden även kunna placera i aktier för att nå en tillfredsställande avkastning. Detta är ett förslag från fonden själv. Kärnavfallsfonden inrättades i början av 1980-talet för att finansiera framtida kostnader med att på ett säkert sätt ta hand om det använda kärnbränslet samt för att avveckla och riva kärnkraftsreaktorerna. Vattenkraftslånefonden kom till genom att industrialiseringen tar fart under 1800-talets slut. Industrin blir genom flera innovationer oberoende av lokalisering till vattendrag. James Watt utvecklar den högvarviga ångmaskinen, man uppfinner centrifugalregulatorn som möjliggör konstant varvtal på ångmaskinen, och man uppfinner transformatorn som gör att man kan distribuera el på längre avstånd. I Sverige införs 1902 en ellag med tre viktiga huvudprinciper:
Ellagen har fungerat i nästan 100 år med en ändring: införandet av Mottagningsplikten 1988. För att finansiera den kraftiga expansionen av el som energibärare instiftades 1919 Vattenkraftslånefonden, som styrdes enligt ett dokument på tre A4-sidor. Vattenkraften var en av de byggstenar som byggde upp det moderna Sverige. När kärnkraften byggdes i början av 1970-talet upphörde vattenkraftsutbyggnaden i det närmaste, och Vattenkraftlånefonden avvecklades i tysthet 1978. En energilånefond för förnybar energi bör etableras i Sverige med Vattenkraftslånefonden som förebild. Fondens ändamål är att medverka till finansiering av de produktionsanläggningar som ska ersätta kärnkraften och bygga morgondagens energisystem. Få placeringar torde kunna ge så god säkerhet som el- och värmeproducerande anläggningar. Riskerna är i de flesta fall små, samtidigt som det finns en nästan garanterad avsättning för produktionen. Utan energi kan inte samhället fungera.Energilånefonden ges tillgång till en del av de pengar som avsätts i Kärnavfallsfonden för slutförvar av utbränt kärnbränsle. Slutförvarsprocessen kan beräknas till cirka 60 år. Att bygga nya produktionsanläggningar motsvarande dagens kärnkraftproduktion, cirka 60 TWh, kan skattas till en genomsnittlig byggkostnad av cirka 6 kronor/års-kWh, vilket motsvarar 360 miljarder kronor. Upp till 50 procent av Kärnavfallsfondens medel borde kunna användas till en fast ränta av 4,5 procent med en lägsta amorteringstid av 25 år och säkerhet i anläggningen. |