Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 18, 3 maj 2013 Kosten, hälsan och kriminalitet Kan bra kost och bättre matvanor minska risken för kriminalitet? Det frågar sig Ann-Marie Lidmark, zoofysiolog och folkhälsovetare, efter utvärdering av projektet "Matrevolutionen" hos föreningen X-cons i Stockholm. Föreningen X-cons organiserar före detta kriminella och genomförde 2011-2013 projektet "Matrevolutionen. Livsviktigt förändringsarbete för missbrukare och kriminella". Näringsriktiga luncher med minst hälften av dagens näringsbehov serverades fem dagar i veckan. Därtill hölls kostskola och föreläsningar för att förbättra kompetensen om matens betydelse för psyket och hälsan. Resultatet blev förvånansvärt bra hos de 25 till 30 personer som dagligen deltog i luncherna. Flera lade om kosten helt och upplevde förbättringar i form av bättre ork, koncentration och självupplevd hälsa. Många klarade att hantera konflikter och aggressioner bättre än tidigare och det blev därmed lugnare i lokalen och på styrelsemötena. Folk orkade helt enkelt fungera hela dagen när näringsstatusen förbättrades. Minskat drogsug De som helt lagt om kosten var ännu mer nöjda och upplevde dessutom att drogsug, astma och mag-tarmproblemen försvann. Resultatet förvånade, men var kanske inte så konstigt med tanke på tidigare matvanor. - Mina kostvanor förut var Sibylla och McDonalds, berättar Kjell Edström, en av dem som gjorde stora förändringar i kosten. Nu har jag helt lagt om kosten och det blir mat i stället för medicin. Av projektets slutrapport framgår att de som missbrukat hade oregelbundna matvanor och ibland åt de inte på flera dagar. Bullar, smörgåsar, pizza, korv och annan snabbmat var det som hamnade i magen. Att de överlevde på denna näringsfattiga kost är ett mirakel. Många menar att hjärnan drabbas först vid näringsbrister av olika slag. Hjärnan kan liknas vid en kemisk fabrik med behov av leveranser "just-in-time" av vitaminer, mineraler, aminosyror, fettsyror och socker. Precis som vid tillverkning av bilar på löpande band blir det brister om någonting saknas. Näringsbrist skapar kaos Hjärnan tillverkar signalsubstanser som styr personlighet, välmående, motivation, känslor och mycket mer. Brist på näring skapar kaos och oordning. Vi behöver bara tänka på känslan då lunch eller middag dröjt för länge. De flesta får kortare stubin än normalt och blir lätt irriterade och argsinta. Många kriminella och missbrukare har koncentrationsproblem, dålig självkontroll och problem med humöret. De blir lätt irriterade och aggressiva och reagerar förstås mer om de är hungriga eller har lågt blodsocker. Forskning tyder på att kaos i hjärnan kan uppkomma vid lågt blodsocker eller näringsbrister. Walsh och Schoentahler i USA, Gesch i England och Zaalberg i Nederländerna är bara några av de forskare som funnit att ändrad kost i fängelser reducerar våldet med mellan 35 och 40 procent. Främst handlar det om att minska sockerkonsumtionen och de snabba kolhydraterna samt att öka andelen frukt och grönsaker. - Frukt och grönsaker var inget som jag tidigare köpte frivilligt, säger Kjell Edström. Det betraktade jag bara som kaninmat. Nu när jag förstått att man ska äta flera olika färger många gånger om dagen mår jag mycket bättre. Det är precis som om det gör att jag orkar mer och inte blir aggressiv så lätt som tidigare. Individuella skillnader Näringsbrister kan ha flera orsaker. En del äter skräpmat och brister uppstår efter en tid medan andra kan ha ärftliga problem att ta upp eller omsätta vissa näringsämnen. Gener kan sättas på och stängas av både av näringsbrister och gifter. De individuella skillnaderna är stora och därför är det svårt att ge generella råd. Många mår bättre enbart genom att äta enligt Livsmedelsverkets kostrekommendationer. Vi vet dock att endast en dryg tiondel äter så som de borde enligt de nationella kostundersökningar som gjorts. Främst handlar det om för mycket socker och för lite frukt och grönsaker. Vid utvärdering av X-kons matprojekt ställdes frågor om fängelsekosten. De flesta ansåg att maten i fängelserna inte gav dem tillräckligt med näring. De berättade också att det var vanligt att hetsäta i fängelsemiljön. Anledningen var att de tidigare inte åt regelbundet och ibland hoppade över mat helt under flera dagar. Tillgång på mat gjorde att de hejdlöst stoppade i sig vad som fanns. Majoriteten av de intagna går därför upp i vikt under fängelsetiden. Detta har bekräftats både i de intervjuer som gjorts med medlemmar i X-cons och i diskussioner med kriminalvården. Medlemmarna i X-cons berättade att de räknade med att knarka ned vikten då de kom ut igen. Därför ska övervikt i fängelser betraktas som en riskfaktor för återfall. |