Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 11, 15 mars 2013 Återgrönska öknarna A
llan Savory var viltvårdaren från Rhodesia som avskydde betande kreatur, därför att de gav ökenspridning. Nu står han i spetsen för Savory Institute, som tvärtom driver att betesdjur kan återgrönska öknarna. Med dem kan koldioxiden bindas, så att luftens koldioxidhalt återgår till vad den var innan industrialismen. Utan boskap kommer koldioxidhalten att öka, även sedan vi slutat med fossilbränslen. Klimateffekten beror på hur djuren betar. Som ung biolog drev han igenom att 40000 elefanter skulle skjutas för att ett naturvårdsområde i Afrika skulle kunna återhämta sig. I stället blev problemen värre. Han föresatte sig att gottgöra det och finna ut varför det blev så. Efter många års studier och försök kunde han utarbeta lösningar. Jorden har burit enorma hjordar av vilda djur. 70 miljoner bisonoxar levde på prärien. Mångmetertjocka lager av mull byggdes upp. Utan betande djur försvinner mullen som håller fukt och näring. Den kala jordens mikroklimat blir antingen för varmt eller för kallt. Vattnet dunstar bort eller tas aldrig mot av jorden. Marken kan eroderas till raviner och den lösa jorden blåsa bort. Kolet i marken oxideras till koldioxid. För att gräset ska skjuta nya skott måste det vissna tas bort, annars dör växten. Det stod djurens bete för. För att klara sig mot rovdjuren måste de samlas i stora flockar och vara i ständig rörelse. Då blev det aldrig någon överbetning. Djurens tramp och dynga var bra för växtligheten. Två tredjedelar av jordens landyta hotas av ökenutbredning. På 95 procent av områdena med torrt klimat är det bara boskapsskötsel som kan ge befolkningen mat, enligt Savory. Med dagens bruk av jorden orsakar vi fattigdom, lidande och krig. Förhållandena från de stora boskapshjordarnas tid kan återskapas även utan rovdjur med planerat betande. Man har flocken i en fålla, och när gräset blivit lagom nerbetat flyttas hjorden till en ny fålla. I ett 20 minuters-TED-program, som finns att hämta på Savoryinstitutets hemsida, visas vilka dramatiska resultat man kan få efter bara ett par år. Redan efter första året ökade växtligheten 50 procent. Nu tillämpas de här metoderna på 15 miljoner hektar över hela världen. 2025 hoppas Savory att man nått en miljard hektar (100000 kvadratkilometer). Hans metoder passar inte bara i torra områden. Åre Fjällbete är först i Sverige att tillämpa dem. Trots att Savory Institute nu funnits sedan 1984, och idéerna visat sin bärkraft, har de inte nått klimatforskarna eller u-landsbi-ståndet. SIDA tror fortfarande att det är konstgödsel, konstbevattning och genmanipulering som ska ge mat och stöder Bill Gates och Alliance for green revolution in Africa (AGRA) för de målen. Johan Rockström och Anders Wijkman skriver i Bankrupting Nature om sin besvikelse över att utsläppen inte begränsas. Plöjningsfri odling tas upp, men inte mycket i övrigt om hur man kan binda koldioxid med ett mer naturenligt jord- och skogsbruk. När det läckt ut att FN:s klimatpanel IPPC i slutrapporten i september kommer att innehålla att vi troligen inte kommer att klara att hålla temperaturökningen på jorden under två grader, och att vi kan få en klimatkatastrof därför att vi inte förmår minska våra koldioxidutsläpp, blir mångas svar att ge upp eller att ta till tekniska fix för att minska uppvärmningen, som säkerligen kommer att göra saken ännu värre. I stället för att försöka förstå naturen och samarbeta med den botar vi ohälsan med ett piller och sedan ännu ett för att motverka biverkningarna. |