Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 9, 1 mars 2013 Sponsrat skolmaterial ökar Svenskt Näringsliv såg på 1970-talet en möjlighet att kämpa mot "vänstervågen" genom att rikta sig till lärare och elever med sitt budskap. I dag är fenomenet med sponsrade läromedel utbrett men det är oklart hur det används i skolan. Att läromedel som sponsras av företag och olika politiska intressen ökar i skolan uppmärksammas då och då i debatten men det finns mycket lite forskning i ämnet, skriver Anna Johnsson Harrie i sin studie "Sponsrade läromedel i samhällskunskap". Hon är lektor och forskare i samhällsämnenas didaktik vid Linköpings universitet. - Samhällslärarna är utsatta. Många aktörer vill in i skolan och ge sin bild av samhällsutvecklingen, säger hon i ett pressmeddelande. Anna Johnsson Harrie skildrar hur dåvarande Svenska Arbetsgivarföreningen SAF inledde en satsning riktad mot lärare och elever i början på 70-talet. Sture Eskilsson, SAF:s dåvarande chefsideolog beskrev det i ett PM som att "vänstervågen" började få farliga effekter: "Det kanske viktigaste slaget utkämpas nu inom skolan". Skolsatsningen från SAF ledde sedan till att även LO avsatte pengar för detta. Intresset från SAF:s efterföljare Svenskt Näringsliv är fortfarande lika stort. Anna Johnsson Harrie konstaterar att samhällskunskapen är i högsta grad politisk och har granskat två skilda häften sponsrade av Svenskt Näringsliv respektive Arena Skolinformation som fackförbunden står bakom. Tillväxt eller facklig kamp I historiebeskrivningen är de båda parterna överens om att Sverige har gått från fattigdom under 1800-talet till dagens välfärd. Men orsaken till förändringen skildrar Svenskt Näringsliv som ökad tillväxt och de entreprenörer och uppfinnare som ligger bakom den. Arbetarna nämns här bara som passiva offer för fattigdom och sedan indirekt som vinnare av dagens system. I fackförbundens häfte är det genom att solidariskt hålla ihop och samarbeta i fackföreningar som arbetarna själva har förbättrat sina arbets- och levnadsvillkor. Här nämns arbetsgivare som antingen mer eller mindre giriga, eller ansvarstagande aktörer som skriver kollektivavtal. Det finns riktlinjer som Konsumentverket, i samarbete med Skolverket och dåvarande Svenska Kommunförbundet, utarbetade 2004, där står det bland annat att materialet ska vara opartiskt. Anna Johnsson Harrie konstaterar att så inte är fallet. Enligt riktlinjerna ska det också fungera som komplement till annat material och det tycker hon är en viktig fråga att studera närmare. Hon skriver också att gratismaterialet, precis som läroböckerna behöver granskas och diskuteras. Anna Johnsson Harrie tar upp att Miljöpartiet 2006 motionerade i riksdagen om att begränsa sponsrade läromedel, men utan framgång. Annika Lillemets (MP) tog även upp frågan förra året i en interpellationsdebatt med utbildningsminister Jan Björklund. Hon påpekade då att enligt statistik från läromedelsföretagens branschorganisation har anslagen till läromedel i svenska grundskolor de senaste tio åren minskat med ungefär 20 procent. - Jag ser att det behöver göras mer för att säkerställa att elever i svenska skolor inte ska hänvisas till läromedel som inte uppfyller kraven på saklighet och allsidighet, säger hon i Riksdagen. Jan Björklund svarar att det bara finns ett sätt att hantera problemet: - Det är att ha ämneskunniga lärare som behärskar sina ämnen och som kan hjälpa eleverna att skilja sant från falskt och ha ett källkritiskt perspektiv. Gratis material Mellan 2001 och 2009 ökade andelen sponsrat material i grundskolan från 40 till 60 procent, enligt undersökningar på uppdrag av Lärarnas tidning. Enligt Skolverket är ekonomin den största faktorn när lärare ska välja läromedel. Ett exempel är företaget Utbudet, en del av Allde & Skyttkoncernen, som gratis och portofritt erbjuder lektionsmaterial från företag och organisationer. Företaget uppger att de skickar ut 200000 exemplar varje månad och att de har fler än 61000 beställande lärare. De beskriver sig som "den självklara kanalen mellan skola och näringsliv." |