Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 9, 1 mars 2013
Sevärd film om tidens anda
Godheten
Regi: Stefan Jarl
Sverige 2013
Stefan Jarls nya film inleds med svarta rubriker om att storbanker tjänar storkovan, som får stå i kontrast mot naturbilder; vacker växtlighet och fåglar som sköter sina bon. Han kallar den för essäfilm; den är bitvis vass och angelägen, bitvis spretig och svulstig. Som i en essä finns rubriker: Vad behöver vi/Vad söker vi?
Thommy Berggren, filmens huvudperson som också spelar Den girige, säger ödesmättat: Det är ingen katastrof, men det är det ändå, syftande på dagens samhälle. Bilder på tiggare och uteliggare i Stockholms tunnelbana varvas med rubriker om utdelningsregn, miljardklipp och bonus. Finns det kännetecken för girighet?
- Det växer ut en knorr som sticker ut från röven på dem som skor sig för mycket, som döljs under locket på deras kavaj, raljerar Thommy Berggren.
Filmen bygger på intervjuer med ett antal personer. En av dem är nationalekonomen Stefan De Vylder:
- De allra rikaste har dragit ifrån. Sverige hade den jämnaste inkomstfördelningen någonsin 1980, men sedan dess har inkomstfördelningen bara blivit mera ojämn. När man började offentliggöra bonus och löner trodde man att effekten därmed skulle dämpa girigheten, men det blev det motsatta. Det blev en pittmätning, säger han.
Andreas Cervenka, ekonomijournalist på Svenska Dagbladet, tror att man börjar ifrågasätta den moderna kapitalismen. Han refererar: Den fria marknadsekonomin finns för att den ska leverera två saker, ett effektivare samhälle och att välståndet ökar på samhället i stort. På båda punkterna har vi skäl att sätta frågetecken nu.
- Som systemet ser ut tjänar bankerna alltid på att ta lite mer risk än de borde, för deras prestation och utveckling mäts i hur aktiekursen går, och det mäts i sin tur på avkastningen på kapitalet. Ju högre avkastning desto bättre går aktiekursen och desto mer kan de tjäna. Både ägarna och ledning är i symbios, medan de som bär den egentliga risken, det vill säga skattebetalarna, de sitter på läktarna.
Journalisten Mikael Nyberg diskuterar också risktagandet.
- Det stora som skett är att hushållen har blivit stötdämparen i det finansiella systemet. Det hänger framför allt ihop med pensionsreformen, därför att den är direkt kopplad till utvecklingen på finansmarknaden. Pensionen är beroende av avkastningen på de värdepapper som har fonderats för din framtida pension. I de ekonomiska kraschernas tid innebär det att vi kommer att få ett direkt utslag i lägre pensioner framöver.
Ett pyramidspel, i de termerna talar ekonomer och författare om vårt ekonomiska system. Mikael Nyberg jämför Albanien på 1990-talet, där ett antal företag gick ut och lovade 10-15 procent i avkastning vilket betalades med nya pengar, med Sverige i dag: Allmännyttan säljs ut för att pytsa in pengar i ett pyramidspel, centrerat kring banker och bostadsmarknaden.
Andreas Cervenka summerar:
- Mycket av det liv vi vant oss vid har byggt på en övertro på det här systemet, och nu ser vi hur det börjar fallera. Sedan 2008 har vi gjort allt vad vi kan för att förhindra det. För om vi går tillbaka och bubblan pyser ut blir konsekvenserna så enorma och det kan vi inte acceptera. Vi har vant oss vid något som egentligen är en parantes i historien.
De engelska forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett har undersökt vad som sker med samhället när klyftorna ökar. Kate Pickett beskriver hur stora inkomstskillnader och ojämlikhet leder till en rad sociala problem och hälsoproblem. Richard Wilkinson säger att det i ojämlika samhällen finns upp till tio gånger så mycket barnadödlighet och tonårsgraviditeter liksom tio gånger så många i fängelse och involverade i våldsbrott.
"Godheten tar tempen på ?tidens anda? av girighet, egoism, dyrkan av Mammon, överklassens återkomst, bonusar, riskkapitalister och privatiseringar av det allmänna, framväxten av ett nytt klassamhälle med tilltagande ojämlikhet, utslagning och ökande våld". Så beskrivs den av Folkets Bio. Och filmens stundtals knappa bildspel förtar inte dess viktiga kärna.
Slår den in några öppna dörrar? Kanske. Men är den viktig? Ja, den är klart sevärd.