Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 9, 1 mars 2013 Nya mått som mäter framgång Miljöproblemen slår från allt fler håll och många saknar livskvalitet som ett mål i politiken. Miljöpartiet föreslår i en ny rapport 16 indikatorer för att mäta samhällens utveckling, där BNP ingår som en. Det finns i dag metoder för att mäta till exempel välbefinnande och nya välfärdsmått är på väg att bli en het fråga. Förra året publicerade både OECD och FN rapporter på området. EU-projektet Bortom BNP har uppmärksammats internationellt och i Storbritannien ligger frågan högt på den politiska dagordningen. Även den svenska regeringens framtidskommission diskuterar ämnet i det arbete som ska slutrapporteras till våren. Nyligen konkretiserade också Miljöpartiet sin syn, och ambitionen är inte något helt nytt mått utan en uppdatering. - Det skulle bli en väldigt lång resa innan vi fick en samsyn om hur ett nytt mått skulle se ut, det är enklare att komplettera, säger Per Bolund, partiets ekonomisk-politiske talesperson när han presenterar rapporten Nya mått på välfärd på ett seminarium. Försök till breddning Det är ingen nyhet att bruttonationalprodukten inte ger en heltäckande bild av samhällsutveckling. Det poängterade även den ekonom som utvecklade måttet, Simon Kuznets, men med denna brasklapp har BNP fortsatt att vara den viktigaste måttstocken för hur länder "lyckas". Försök till breddning har gjorts, i Sverige till exempel genom de gröna nyckeltalen. Teorierna har visat sig krångliga i praktiken, med stora osäkerheter och data som är svåra att prissätta. Men växande sociala dilemman och trycket från miljökrisen gör det allt svårare att lämna det komplicerade därhän. Miljöpartiet har i sin rapport använt sig av befintlig statistik men Per Bolund betonar att det här är en "uppstart av en process" och att framtidens statistikbas skulle behöva breddas. - Vi gör vad vi mäter, det är avgörande för åtgärder. 16 indikatorer Med rapporten definieras 16 välfärdsindikatorer som partiet kommer att följa upp i sina budgetar. En indikator beskrivs som "ett mått som sammanfattar komplex information om en företeelse i ett enda lättfattligt tal som uppdateras med jämna mellanrum när ny information kommer till". Indikatorerna ska ses i förhållande till mål och därigenom spegla utveckling. - Det har inte varit svårt att hitta indikatorer, vi har sorterat bort många, det måste vara kommunicerbart och mätbart. Det traditionella BNP-måttet, som utgör en indikator bland de 16, talar om hur mycket som köps och säljs. Det säger inget om fördelningen, tillgångarna eller risktagandet - hur skuldsättningen ser ut till exempel. Utanför faller också hur samhällets aktiviteter påverkar miljö, djur och kommande generationer. Vapenproduktion ökar givetvis BNP men det kan även en miljökatastrof som ett oljeutsläpp göra. Per Bolund menar att våra förenklade mätmetoder också driver på utvecklingen i en viss riktning - vi skapar till exempel ett tryck på att föra över aktiviteter till en marknad för köp och sälj. Allt ideellt arbete faller utanför. Miljöpartiet är inte tillväxtfientligt, det understryker han, men över en viss ekonomisk nivå betyder ökad tillväxt inte ökat välbefinnande. Han tycker att vi ska fundera över vilken slags framtid vi vill ha. - Det går att få en blomstrande ekonomi på olika sätt. Ska vi investera i vägar eller vindkraft? Den diskussionen hamnar i skymundan. Möjligt att påverka Rapportens fokus ligger på Sverige och faktorer som förhållandevis enkelt kan påverkas med politik. Indikatorerna sorterar under rubrikerna socialt, socioekonomiskt och ekologiskt. Den första indikatorn är livstillfredsställelse och mätningar visar en svagt uppåtgående trend men det finns också anledning till oro. - Vad gäller barn och ungdomars psykiska hälsa är den märkbart sjunkande även om vi går ekonomiskt framåt - något är fel, säger Per Bolund. Ett par indikatorer rör social sammanhållning och delaktighet. - Låg tillit innebär att det blir generellt sämre för oss alla. Som socioekonomiska indikatorer ser vi förutom BNP bland annat arbetslöshetsgrad och inkomstfördelning. Utsläpp utomlands Alla miljörelaterade indikatorer är sprungna ur Johan Rockströms forskning om de nio planetära gränserna. Utsläpp av växthusgaser, även genom import, finns naturligtvis med. - Vi behöver en större diskussion om internationell påverkan av konsumtionsmönster. För Sveriges del så ökar utsläppen utomlands, det är inte en väg mot hållbar ekonomi. En annan indikator är tillförsel av kväve till hav, där det finns bra statistik att tillgå. Kring hälso- och miljöfarliga kemikalier behövs en mer generell diskussion menar Per Bolund. - Vi har blivit bättre på att mäta men ser en ökande trend av användningen. Uppföljning Vad gäller biologisk mångfald finns det ont om relevant statistik. I rapporten används Artdatabankens Rödlista och Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur. En nackdel är att det rör sig långsamt på området vilket gör det svårare att väcka intresse. - Att BNP fått så stort genomslag är för att det händer så mycket hela tiden, det rör sig uppåt och nedåt och det är lätt att få ett medialt genomslag, säger Per Bolund. Hela rapporten finns på www.mp.se/just-nu/miljopartiets-forslag-nya-matt-pa-valfard |