Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 9, 1 mars 2013 Anna-Karin Hatt förvaltar lögnen D
en politiska lögnen har många ansikten. Ibland framträder den som God dag Yxskaft och som en ordrik vägran att svara på den fråga som ställs. Så var det i Ekots lördagsintervju när Anna-Karin Hatt skulle förvalta den lögn hon ärvt av miljöminister Andreas Carlgren. När Alliansregeringen 2009 drev igenom beslutet att tillåta ny kärnkraft i Sverige viftade Carlgren gång på gång med ett "trumfkort" som handlade om att inga statliga subventioner skulle tillåtas och att den nya lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor innebar ett "obegränsat ansvar" för reaktorägarna. Bland annat sa han att "det är reaktorägarna som ska betala om olyckan är framme för kärnkraften. Den enkla principen tydliggör regeringen genom det lagförslag som jag lagt fram." Men den som synade "trumfkortet" såg att den dåvarande miljöministern ägnade sig åt falskspel. Lagen från 2012 kräver att reaktorägarna ska kunna försäkra sina anläggningar för 12 miljarder kronor - men redan nu uppskattas kostnaderna för Fukushima-katastrofen till 1500 miljarder. När intervjuaren i Lördagsintervjun frågade om skillnaden mellan 12 och 1500 miljarder ville Hatt först bara tala om skillnaden mellan 3 och 12 miljarder - den höjning som följer av den nya lagen (när Pariskonventionen undertecknats av samtliga fördragsländer vilket ännu inte har skett). "Det är en väldigt väldigt stor höjning, det är flera gånger om som vi har höjt försäkringskraven." När intervjuaren envisades med att fråga om skillnaden mellan de försäkrade 12 miljarderna och de 1500 miljarder som är en realitet i Fukushima svarade energiministern att det svenska folket utöver försäkringen på 12 miljarder kan ta reaktorägarens tillgångar i anspråk. Och när intervjuaren då påpekade att ett havererat reaktorbolag kanske inte är värt så mycket pengar svarade Anna-Karin Hatt: "Ja, men vi kan ju inte kräva att ta i anspråk pengar som inte finns." (Det bör påpekas att reaktorägaren är ett dotterbolag och att moderbolaget och koncernen enligt svensk lagstiftning går fria.) Tomas Kåberger, professor vid Chalmers och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, har apropå försäkringsfrågan sagt att "kärnkraften i praktiken får större subventioner än den förnyelsebara elen får idag." I Ekots lördagsintervju fick Anna-Karin Hatt frågan om hur hon ser på det påståendet. Men energiministern hade inte sett påståendet och kunde därför inte "förhålla sig" till det. Sedan upprepade hon än en gång att alliansregeringen "höjt försäkringsansvaret och sett till att kärnkraften får bära sina egna kostnader" Vilket alltså inte är sant. Sanningen, däremot, är att det aldrig skulle ha funnits några kärnkraftverk om energiföretagen själva hade tvingats ta det fulla ansvaret för riskerna. |