Arne Næss utvecklade på 70-talet ekosofin. Han är även
den som lanserat begreppen djupa respektive grunda ekologiska rörelser.
Han menar att olika filosofier – exempelvis buddhism och marxism
– kan ligga till grund för ett djupt ekologiskt tänkande.
Redan i början av 1970-talet skrev Arne Næss en uppsats där
han skilde mellan djupa och grunda ekologiska rörelser:
– Djupt ekologiskt tänkande utmärks av att man bygger sitt
ställningstagande på en genomtänkt filosofi. Många
av dem som stöder miljöförstörande verksamhet ställer
inte djupa filosofiska frågor.
Arne Næss menar alltså att de som tänkt igenom grunderna
till sitt ställningstagande i allmänhet stöder en ekologisk
hållning. Han betonar att olika människor bygger sitt djupa
ekologiska tänkande på olika filosofier:
– Somliga är kristna, andra är buddhister, andra marxister
och så vidare. Det finns många olika filosofier som kan fungera
som grundval för en ekologisk hållning.
Färre människor
Næss och några andra har formulerat en plattform med ställningstaganden
som de flesta inom den djupa ekologiska rörelsen kan enas kring.
Tidigare talade de om att det är nödvändigt att minska
antalet människor på jorden för att befrämja den
ickemänskliga befolkningens välstånd. Numera hävdar
Næss att det visserligen är önskvärt att minska antalet
människor, men inte nödvändigt. Jorden kan enligt honom
föda den nuvarande befolkningen, men det förutsätter en
kraftig minskning av den materiella nivån inom de rika länderna
och en radikal omfördelning av jordens resurser. Enligt Næss
skulle en mindre befolkning ge större utrymme för ett rikt liv
för människorna. En minskning av befolkningen skulle kunna åstadkommas
på fredlig väg genom att vi frivilligt valde att föda
färre barn.
Ekonomisk framgång
– Ett ekologiskt hållbart samhälle är inte förenligt
med den form av kapitalism som vi har i dag, med stora företag som
har stort inflytande över världsekonomin. Det skulle möjligen
kunna vara förenligt med en kapitalism där företagen är
små och kapitalet jämnt fördelat mellan människorna.
Men det förutsätter att man inte har ekonomisk vinst som främsta
mål, utan ekonomisk framgång.
Med ekonomisk framgång menar han en ökning av välfärden
hos de fattiga och en utjämning av fördelningen av välståndet.
Ekonomin ska syfta till att tillfredsställa människors behov
snarare än deras önskningar.
– I dagens samhälle önskar vi oss mycket som vi egentligen
inte behöver, som vi kan leva ett rikt liv utan. Ett rikt liv är
förenligt med en låg materiell levnadsstandard. Man uppnår
ett rikt liv om man kan vila i nuet och ta emot tillvarons glädjeämnen.
Man kan finna en ro och frid i naturen som ger en djupare tillfredsställelse
än materiellt ägande.
De andra djuren
Arne Næss betonar att alla levande varelser har rätt till självförverkligande.
Men hur ställer han sig då till intressekonflikter mellan människor
och andra djur? Bushmännen i den afrikanska öknen, till exempel,
måste jaga för att överleva. Deras kultur hotas om man
gör alltför stora områden till naturreservat.
– Människorna där har rätt att döda andra djur
och naturreservatens utformning bör anpassas till deras kultur, svarar
han.
Han är dock mot valfångst, eftersom valar är intelligenta
djur som liknar oss mycket och då många valarter är utrotningshotade.
Han är också mot fiske som innefattar att fiskar plågas
länge innan de dödas. Han anser vidare att det är ett steg
framåt i förhållande till djurfabrikerna om vi äter
kött av ”lyckliga djur”, men att det är ännu
bättre om vi inte äter kött alls. Själv är han
i huvudsak vegetarian, även om han kan tillåta sig vissa undantag.
Ickevåldsliga metoder
Næss tror helhjärtat på ickevåld som metod för
att lösa konflikter. Samtidigt håller han med Gandhi om att
det är bättre att använda våld än att vara feg,
om man inte behärskar ickevålds-metoder. Liksom Gandhi anser
han att man aktivt ska söka konfliktens centrum och där använda
ickevåldsliga metoder för att försöka dämpa
konflikten. Liksom Gandhi anser han också att man inte ska se sina
motståndare som fiender utan som möjliga att övertyga
om ickevåldets fördelar. Han tror att alla människor,
även torterare och massmördare, innerst inne har goda sidor
som det är möjligt att locka fram.
– Det är möjligt att ta avstånd från en motståndares
handlingar samtidigt som man respekterar motståndaren som person,
menar han.
Om man utifrån detta ser på händelserna efter terroristdådet
den 11 september anser Arne Næss att det är helt fel att sträva
efter att hämnas. I stället borde man försöka förstå
terroristerna och kommunicera med dem. Han anser att det är fullt
möjligt att göra detta samtidigt som man helt och fullt tar
avstånd från deras handlingar.
Plattform
för den djupa ekologiska rörelsen
1. Varje levande varelse har ett egenvärde.
2. Livets rikedom och mångfald har ett värde i sig självt.
3. Människan har inte rätt att reducera denna mångfald
och denna rikedom utom för att tillfredsställa vitala behov.
4. Det skulle vara bättre för människorna om de var färre,
och mycket bättre för andra levande varelser.
5. Idag är storleken på och arten av människans ingrepp
i ekosystemen inte bärkraftiga, och bristen på bärkraft
ökar.
6. Avgörande förbättringar kräver betydande förändringar:
ekonomiskt, tekniskt och ideologiskt.
7. Den ideologiska förändringen består i väsentlig
grad i sökandet efter livskvalitet snarare än ökad levnadsstandard.
8. De som accepterar de föregående punkterna har ansvar för
att försöka bidra direkt eller indirekt till att förverkliga
de nödvändiga förändringarna.
från Livsfilosofi (1999)
Fakta:
Arne Næss
Arne Næss (f. 1912) är en av Nordens främsta ekosofer.
Han började sin filosofiska bana som traditionell analytisk filosof.
Han studerade i början av 1930-talet i Wien, där han bland annat
påverkades av den logiska empirismen. Senare utvecklade han en empirisk
semantik, där han undersökte möjligheterna att genom empiriska
studier klarlägga vad olika uttryck betyder. Sedan han blev professor
i filosofi i Oslo 1939 har han haft stor betydelse för norskt filosofiskt
tänkande.
1970 deltog han i Mardøla-aktionen, där aktivister genom civil
olydnad försökte rädda Norges största vattenfall från
utbyggnad. Senare har han deltagit i flera aktioner för att försvara
norska älvar. På 1970-talet utvecklade han en ekologisk filosofi,
som han kallade ”ekosofi”, vilket ungefär betyder ”visheten
om naturens hushållning”. Han presenterade sitt ekosofiska
tänkande i boken Ekologi, samhälle och livsstil, som kom ut
på svenska 1981. 1973 skrev han en uppsats i tidskriften Inquiry
där han skilde mellan två typer av ekologiska rörelser,
en djup och en grund. På senare år har Næss skrivit
två böcker som vunnit en stor läsekrets också i
Sverige. Den ena är Livsfilosofi, där han talar om hur man kan
glädjas åt livet och hur man kan skapa balans mellan känsla
och förnuft. Den andra är Gandhi, där han presenterar Gandhis
ickevåldstänkande och visar att det är aktuellt i dagens
samhälle.
Næss är också en framstående bergsklättrare,
och han har hämtat inspiration från sherpafolket i Himalaya
och från tillvaron i fjällstugan Tvergastein.
Bolof Stridbeck
