11 okt 2002

”Vi önskar oss mycket som vi inte behöver”


Arne Næss utvecklade på 70-talet ekosofin. Han är även den som lanserat begreppen djupa respektive grunda ekologiska rörelser. Han menar att olika filosofier – exempelvis buddhism och marxism – kan ligga till grund för ett djupt ekologiskt tänkande.


Redan i början av 1970-talet skrev Arne Næss en uppsats där han skilde mellan djupa och grunda ekologiska rörelser:
– Djupt ekologiskt tänkande utmärks av att man bygger sitt ställningstagande på en genomtänkt filosofi. Många av dem som stöder miljöförstörande verksamhet ställer inte djupa filosofiska frågor.
Arne Næss menar alltså att de som tänkt igenom grunderna till sitt ställningstagande i allmänhet stöder en ekologisk hållning. Han betonar att olika människor bygger sitt djupa ekologiska tänkande på olika filosofier:
– Somliga är kristna, andra är buddhister, andra marxister och så vidare. Det finns många olika filosofier som kan fungera som grundval för en ekologisk hållning.

Färre människor
Næss och några andra har formulerat en plattform med ställningstaganden som de flesta inom den djupa ekologiska rörelsen kan enas kring. Tidigare talade de om att det är nödvändigt att minska antalet människor på jorden för att befrämja den ickemänskliga befolkningens välstånd. Numera hävdar Næss att det visserligen är önskvärt att minska antalet människor, men inte nödvändigt. Jorden kan enligt honom föda den nuvarande befolkningen, men det förutsätter en kraftig minskning av den materiella nivån inom de rika länderna och en radikal omfördelning av jordens resurser. Enligt Næss skulle en mindre befolkning ge större utrymme för ett rikt liv för människorna. En minskning av befolkningen skulle kunna åstadkommas på fredlig väg genom att vi frivilligt valde att föda färre barn.

Ekonomisk framgång
– Ett ekologiskt hållbart samhälle är inte förenligt med den form av kapitalism som vi har i dag, med stora företag som har stort inflytande över världsekonomin. Det skulle möjligen kunna vara förenligt med en kapitalism där företagen är små och kapitalet jämnt fördelat mellan människorna. Men det förutsätter att man inte har ekonomisk vinst som främsta mål, utan ekonomisk framgång.
Med ekonomisk framgång menar han en ökning av välfärden hos de fattiga och en utjämning av fördelningen av välståndet. Ekonomin ska syfta till att tillfredsställa människors behov snarare än deras önskningar.
– I dagens samhälle önskar vi oss mycket som vi egentligen inte behöver, som vi kan leva ett rikt liv utan. Ett rikt liv är förenligt med en låg materiell levnadsstandard. Man uppnår ett rikt liv om man kan vila i nuet och ta emot tillvarons glädjeämnen. Man kan finna en ro och frid i naturen som ger en djupare tillfredsställelse än materiellt ägande.

De andra djuren
Arne Næss betonar att alla levande varelser har rätt till självförverkligande. Men hur ställer han sig då till intressekonflikter mellan människor och andra djur? Bushmännen i den afrikanska öknen, till exempel, måste jaga för att överleva. Deras kultur hotas om man gör alltför stora områden till naturreservat.
– Människorna där har rätt att döda andra djur och naturreservatens utformning bör anpassas till deras kultur, svarar han.
Han är dock mot valfångst, eftersom valar är intelligenta djur som liknar oss mycket och då många valarter är utrotningshotade. Han är också mot fiske som innefattar att fiskar plågas länge innan de dödas. Han anser vidare att det är ett steg framåt i förhållande till djurfabrikerna om vi äter kött av ”lyckliga djur”, men att det är ännu bättre om vi inte äter kött alls. Själv är han i huvudsak vegetarian, även om han kan tillåta sig vissa undantag.
Ickevåldsliga metoder
Næss tror helhjärtat på ickevåld som metod för att lösa konflikter. Samtidigt håller han med Gandhi om att det är bättre att använda våld än att vara feg, om man inte behärskar ickevålds-metoder. Liksom Gandhi anser han att man aktivt ska söka konfliktens centrum och där använda ickevåldsliga metoder för att försöka dämpa konflikten. Liksom Gandhi anser han också att man inte ska se sina motståndare som fiender utan som möjliga att övertyga om ickevåldets fördelar. Han tror att alla människor, även torterare och massmördare, innerst inne har goda sidor som det är möjligt att locka fram.
– Det är möjligt att ta avstånd från en motståndares handlingar samtidigt som man respekterar motståndaren som person, menar han.
Om man utifrån detta ser på händelserna efter terroristdådet den 11 september anser Arne Næss att det är helt fel att sträva efter att hämnas. I stället borde man försöka förstå terroristerna och kommunicera med dem. Han anser att det är fullt möjligt att göra detta samtidigt som man helt och fullt tar avstånd från deras handlingar.


Plattform för den djupa ekologiska rörelsen

1. Varje levande varelse har ett egenvärde.
2. Livets rikedom och mångfald har ett värde i sig självt.
3. Människan har inte rätt att reducera denna mångfald och denna rikedom utom för att tillfredsställa vitala behov.
4. Det skulle vara bättre för människorna om de var färre, och mycket bättre för andra levande varelser.
5. Idag är storleken på och arten av människans ingrepp i ekosystemen inte bärkraftiga, och bristen på bärkraft ökar.
6. Avgörande förbättringar kräver betydande förändringar: ekonomiskt, tekniskt och ideologiskt.
7. Den ideologiska förändringen består i väsentlig grad i sökandet efter livskvalitet snarare än ökad levnadsstandard.
8. De som accepterar de föregående punkterna har ansvar för att försöka bidra direkt eller indirekt till att förverkliga de nödvändiga förändringarna.
från Livsfilosofi (1999)


Fakta: Arne Næss
Arne Næss (f. 1912) är en av Nordens främsta ekosofer. Han började sin filosofiska bana som traditionell analytisk filosof. Han studerade i början av 1930-talet i Wien, där han bland annat påverkades av den logiska empirismen. Senare utvecklade han en empirisk semantik, där han undersökte möjligheterna att genom empiriska studier klarlägga vad olika uttryck betyder. Sedan han blev professor i filosofi i Oslo 1939 har han haft stor betydelse för norskt filosofiskt tänkande.
1970 deltog han i Mardøla-aktionen, där aktivister genom civil olydnad försökte rädda Norges största vattenfall från utbyggnad. Senare har han deltagit i flera aktioner för att försvara norska älvar. På 1970-talet utvecklade han en ekologisk filosofi, som han kallade ”ekosofi”, vilket ungefär betyder ”visheten om naturens hushållning”. Han presenterade sitt ekosofiska tänkande i boken Ekologi, samhälle och livsstil, som kom ut på svenska 1981. 1973 skrev han en uppsats i tidskriften Inquiry där han skilde mellan två typer av ekologiska rörelser, en djup och en grund. På senare år har Næss skrivit två böcker som vunnit en stor läsekrets också i Sverige. Den ena är Livsfilosofi, där han talar om hur man kan glädjas åt livet och hur man kan skapa balans mellan känsla och förnuft. Den andra är Gandhi, där han presenterar Gandhis ickevåldstänkande och visar att det är aktuellt i dagens samhälle.
Næss är också en framstående bergsklättrare, och han har hämtat inspiration från sherpafolket i Himalaya och från tillvaron i fjällstugan Tvergastein.

Bolof Stridbeck

Tillbaka