29 juni 2001

Varning för snabba slutsatser

Tusentals vittnen från oroligheterna i Göteborg har ännu inte blivit hörda. En del blir aldrig hörda. Det kan dröja upp mot ett år innan svaret på hur kravallerna kunde utveckla sig så våldsamt blir analyserade. Att vissa politiker redan nu tror sig ha möjlighet att bedöma den tragiska våldsutvecklingen i Göteborg är märkligt.

Viktiga frågor
Några frågor som de bör fundera och kanske kunna ge svar på: Vilka mekanismer utlöste våldet? Kan våld i alla lägen försvaras politiskt om vederbörande bär polisuniform? Hur påverkade stormningen av Hvitfeldtska gymnasiet med lösa hundar och kravallutrustning den fortsatta utvecklingen? Varför arresterades också icke-våldsaktivister och ryska miljövänner som också befann sig på Hvitfeldtska gymnasiet? Varför använder svensk polis skarpladdad ammunition?

Anita Ekberg

Anita Ekberg skrev 23 juni i Aftonbladet om hur hon upprördes av våldet i Göteborg. Ekberg kände inte igen sitt gamla hemland. “I ett land där alla kan äta och kan klä sig i det senaste modet – vad tror det sig kunna uppnå med detta våld?“
Det märks att det är länge sen Anita levde i Sverige. I dag är många fattiga i vårt land. Inte minst ensamma småbarnsföräldrar.

Nu får föräldrar, som uppbär socialbidrag, avdrag på sitt bidrag om deras barn får ett sommarjobb. Vad ger det för signaler till ambitiösa ungdomar? Vi har inte råd att vara så snåla mot våra unga. Vad säger det om utvecklingen för de sämst ställda och deras barn? Det här är en grogrund för kriminalitet och anslutning till våldsbenägna grupperingar. Våldssvansen kommer att växa. Det kvittar ju vad socialbidragstagarnas barn gör – de är redan på den förlorande sidan.
Många forskare, samhällsdebattörer och filosofer, bland dem den finländska filosofen Georg Henrik von Wright har varnat för utvecklingen. Men majoriteten av politikerna vill inte inse faran. Än mindre göra något åt den.

Färgad bild av WTO

Dennis Pamlin, som arbetar på Världsnaturfonden med frågor som rör det internationella regelverkens utveckling, skriver så här i Publicistklubbens årsbok 2001: “Massmediernas bild av det växande motståndet mot institutioner som WTO är starkt färgat av de resursstarka transnationella företagens världsbild.“
Pamlin efterlyser en mer balanserad rapportering. Den världsbild som medierna skapar är inte bara obehaglig utan farlig. Om massmedia ger intrycket av att de som är mot globaliseringens baksidor endast tar sig uttryck i våld är vi illa ute. De ideella organisationerna får då svårt att förklara för dem som bara följer frågorna i massmedia.

Andra kom bort

Mediernas ensidiga rapportering omvåldet lämnade i Göteborg inte något utrymmer för alla de tusentals gräsrötter och instutioner, som under en lång tid planerat för fredliga demonstrationer. Attac, Svenska Freds, Grön Ungdom, Ung vänster, Falun Gong, Rädda Barnen, Amnesty, Kommunförbundet, Nej till EU och EMU, Syndikalisterna med flera. De eliminerades från media genom våldet.
Nya nätverk, såväl som redan etablerade, var representerade i Göteborg. Många spännande seminarier var noga förberedda. En mötesplats för en folklig, kritisk opposition. Men var fanns alla organisationer och nätverk i medierna?

På webplatser som www.forumgoteborg.org eller www.gbg2001.org har man kunnat följa förberedelserna. Att det ligger mycket arbete och planering bakom är inte svårt att förstå.
Nya nätverk såväl som redan etablerade var representerade i Göteborg. Många spännande seminarier var noga förberedda.
En mötesplats för en folklig, kritisk opposition. Men var fanns alla organisationer och nätverk i medierna? Attac, Svenska Freds, Grön Ungdom, Ung Vänster, Rädda Barnen, Amnesty, Kommunförbundet, Nej till EU och EMU, Syndikalisterna med flera. De eliminerades från mediauppmärksamhet genom våldet.

Stenar som budskap

Och apropå att många, inklusive politiker, redan tycks ha en klar uppfattning om att de som använder våld, särskilt om vederbörande har svart munkjacka, inte är politiska så skrev Åsa Mattsson i AB, (22/6) i denna fråga.
Rubriken var: “Stenar är också budskap.” Åsa Mattsson fann den allenarådande uppfattningen märklig. Hon tyckte inte det var speciellt träffsäkert att utdefiniera de stenkastande ungdomarna som uteslutande kriminella, vandaler, terrorister, ligister (helst från Tyskland).
Åsa Mattsson ställde frågan: “Vad ska man för övrigt säga om etablissemangets våld? Goa göbbar? Utan att applådera metoden, blir det inte en bättra analys om man inser att det finns de som använder våld och ändå är politiska?“
Kanske något som de politiska församlingarna borde fundera över innan de snabbt skriver sina uttalanden om orsak och verkan när det gäller kravallerna i Göteborg.

Eivor Karlsson
Stockholm