12 sep 03

På väg mot en ny Tyst vår

År 1962 kom Rachel Carsons klassiska bok Tyst Vår ut. ”Vårt öde är förbundet med djurens”, skrev hon. I boken varnade hon för att om den ohämmade användningen av kemikalier fortsatte skulle fåglarna försvinna och fågelsången tystna. Boken fick ett enormt genomslag och väckte miljörörelsen. Det är sedan länge väl känt hos biologer att människor och djur delar samma öde. Skador som observeras i djurförsök och hos vilda djur förebådar samma symptom hos oss. Det är två grundläggande realiteter som ligger bakom biologernas uppfattning: vi har en gemensam evolutionär bakgrund och vi lever i samma miljö. Ytterst få faktorer skiljer oss till och med från mössen ur biologisk synvinkel. 
Är vi i skrämmande rask takt på väg mot en ny tyst vår? Som orsakas av något helt annat än de kemikalier som blivit accepterade såsom skadliga bland forskare och myndigheter? Ja, det finns forskare som menar att så är fallet. Det handlar om mikrovågsstrålningen som ökar explosionsartat i och med den snabba utbyggnaden av mobiltelefonin. 

I januari rapporterade brittiska media om att antalet sparvar i London minskat med 75 procent de senaste 7 åren. Gråspar-varna har minskat mest i östra England, med upp till 90 procent. Media rapporterade i januari om att engelska ornitologer misstänkte mobilstrålningen som orsak, eftersom gråsparvarnas försvinnande har sammanfallit med utbyggnaden av mobiltelefonin, men Rosie Cleary, forskningsledare från BTO, British Trust for Ornithology, säger att mobilstrålningen inte är en av BTOs huvudteorier. Professor Dennis Hensaw, vid Bristol University, menar emellertid att flera studier har visat bland annat att den elektromagnetiska strålningen påverkar fåglarnas äggläggningsförmåga negativt.  
I maj kom en delrapport från Belgien som talar om att 40–90 procent av fåglarna som bygger bo har försvunnit i Belgien. Mest hotade är svalorna, lärkorna, rapphönorna och gråsparvarna. De tidigare så vanliga fåglarna. De hotas enligt den belgiska ornitologiska föreningen AVES av utrotning inom några år. Lärkorna och rapphönorna har i vissa områden minskat med 90 procent och har till och med försvunnit helt från vissa områden. Antalet fåglar minskar i en takt som Emile Clotuche vid AVES beskriver som ”katastrofal”. Men ornitologerna i Belgien liksom i Sverige misstänker ännu inte mikrovågsstrålningen utan funderar främst över om bekämpningsmedel eller minskat livsutrymme för fåglarna är möjliga orsaker. 

En forskare som dragit andra slutsatser är biologen Alfonso Balmori Martinez från Spanien. Han har gjort en studie över hur fågelantalet har förändrats mellan åren 1998 och 2002 i staden Valladolid. Han har speciellt studerat antalet fåglar i en park och funnit att 67 procent av fåglarna i parken har minskat kraftigt i antal eller till och med helt försvunnit mellan 1998 och 2002. Den enda tillkommande miljöfaktorn som observerats under samma tidsperiod är de 5 nya basstationer för mobiltelefoni som installerats inom en radie av 100 meter från parken. Luftföroreningarna sjönk till och med enligt mätningar under samma period. Vid mätning av ökningen av den elektromagne-tiska strålningen fann Balmori att strålningen ökat 3-20 gånger. Uppmätta strålningsnivåer låg mellan 0,0265 mW/m2 och 10,6 mW/m2 i marknivå. Men uppe i träden är strålningen 3 gånger så hög eller mer, enligt Balmori. 
Tre arter som bygger bo har försvunnit under undersökningen 2002: gröngöling, trädkrypare och bergssångare. Dessa fågelarter utgjorde 20 procent av de som var stannfåglar under perioden 1996-98. Dessutom minskade 7 olika arter med mer än 50 procent. Hela 10 av 15 arter (66procent) har minskat kraftigt i antal eller har helt försvunnit från parken i staden Valladolid under åren 1998-2002. Faktum är att vissa zoner som kallas tysta zoner har bildats. 
Han pekar också på det faktum att de arter av fåglar som drabbats av den största nedgången är de som har bon och söker föda och sjunger på relativt höga höjder såsom lärkor, svalor och gråsparvar. Eftersom strålningen från masterna är starkare högre upp i luften än nere på marknivå på grund av närheten till antennerna kan detta, enligt Balmori, vara förklaringen till att arter som lever på högre höjder drabbats hårdare. 

Det tycks som om sparvarna sökt platser där strålningen var som lägst och undvek platser rakt framför antennriktningen. I några zoner där antenner tagits bort har sparvarna återkommit. 
– Jag har dragit slutsatser från redan tillgänglig kunskap och tillämpat den på mina fältstudier. Mina resultat pekar på att mobilstrålningen har en allvarlig effekt på levande organismer. Många forskningsstudier finns som varnar för faran med denna typ av strålning som interfererar med nervsystemet och förändrar en stor mängd biologiska processer. Faktum är att de icke-termiska effekterna på fåglar av denna typ av strålning visades redan i tidskriften ”Nature” år 1967 av den kanadensiske forskaren J. A. Tanner. Dessutom har tekniker sedan länge konstaterat att fåglarna försvinner från mobilbasstationers närhet, säger Alfonso Bolmori. 
– Några rapporter visar att djur som exponeras för denna strålning kan uppvisa onormalt beteende. Synergieffekter har även beskrivits mellan olika elektro-magnetiska fält på cellnivå. Flera studier varnar för negativa effekter på reproduktionen genom minskat antal spermier och påverkan på testiklarna hos möss eller ökning av dödlighet hos kycklingembryon. Genetiska effekter hos hamster och råttor har visats i flera studier. Strålningen kan påverka det centrala nervsystemet på flera sätt hos fåglarna, bland annat minnet. Flera studier visar att strålningen påverkar blod-hjärnbarriären vilket kan göra att giftiga ämnen tränger in och skadar hjärnan, fortsätter Alfonso Balmori. 

Helt nyligen kom rapporter om att antalet fåglar minskar även i Sverige. Även om minskningarna inte förefaller vara lika drastiska som i Belgien och Storbritannien, har flera arter minskat stort: talltita, svartmes, skogsduva. Skogsduvan har som exempel minskat till 14 av antalet som fanns i slutet av 80-talet. Sånglärkorna har minskat med 50 procent på 20 år. Två uppsalaforskare har dessutom gjort en skrämmande upptäckt: hälften av pilfinkarnas ägg innehåller döda foster. Bland småfåglar brukar 90 procent av äggen kläckas.
Magnus Svensson och Pekka Rintamäki vid institutionen för populationsbiologi gjorde upptäckten vid två studerade platser, utanför Uppsala och utanför Nynäshamn. Emellertid har man inte gjort samma observationer hos talgoxarna och enligt Magnus Svensson är den faktor som skiljer talgoxar och pilfinkar mest åt valet av föda. Därför misstänker han i första hand bekämpningsmedel. Magnus Svensson menar att bekämpningsmedel som används i dag kan ha hormonstörande effekter. 

Det finns forskare som i laboratorier har studerat hur kycklingägg påverkas av mobilstrålning. Madeleine Bastide och hennes grupp vid universitetet i Montpellier har studerat hur kycklingars embryon påverkades av mobilstrålning och jämförde resultaten med en kontrollgrupp som inte bestrålades. Forskarna lade ett galler mellan äggen och mobiltelefonen vilket eliminerade den högfrekventa strålningen och tillät endast den lågfrekventa delen av strålningen att passera, dvs 217 Hz. Hela 57-100 procent av de kyckling-embryon som bestrålades av en mobiltelefon var döda då de kontrollerades efter 21 dagar, medan motsvarande andel för de icke-bestrålade grupperna var mellan 10,9-15,8 procent. Resultaten har nyligen upprepats av ett annat laboratorium i Frankrike: INRA i Tours, som även påvisat att kycklingembryon i större utsträckning dör om de exponeras för mobilstrålning, jämfört med kontrollgrupp. Dessutom har Theodore Litovitz, från Catholic University of America, visat att av 10 000 ägg som bestrålats, ökade missbildningarna med 50 procent. Balmori framhåller att redan 1982 visades påverkan av svaga elektromagnetiska fält på embryon i ägg av Delgado et al.
Många fågelarter orienterar sig via jordens magnetfält. Det främsta exemplet på en art som orienterar sig med hjälp av magnetfält är brevduvorna. Emellertid har forskning från en schweizisk ornitologisk organisation visat att brevduvor som normalt hittar hem från långa avstånd inte längre gör det när de störs av mikrovågorna från mobilsändare. Exponeringen gör även att brevduvorna flyger lägre än de annars skulle göra.  

– Tyvärr är området mycket komplext, det kräver kunskap både inom biologi och fysik och där finns det få experter. Vi har också ett vetenskapsparadigm som vägrar acceptera andra än termiska effekter av denna sorts strålning. Detta är en ny förorening som ökat explosionsartat de senaste åren. Media censurerar dessutom ämnet, troligen av hänsyn till ekonomiska intressen. Industrin, uppbackad av myndigheter och politiker, gömmer undan vetenskapliga upptäckter och sviker på så sätt mänskligheten. Människors hälsa och miljön borde gå före ekonomiska intressen, säger Alfonso Balmori. 
Frågan är också vilken effekt samverkande faktorer, såsom miljögifter och mikrovågsstrålning kan ha, ett område som är till stor del outforskat. Vi vet emellertid att blod-hjärnbarriären påverkas så att den blir mera genomsläpplig för gifter. Forskarrapporter har även konstaterat att immunförsvaret försämras av strålningen, vilket i sin tur torde leda till minskad motståndskraft mot miljögifter.

Mona Nilsson och Marica Lindblad