Om man lagt ner sin själ och alla sina pengar på ett projekt som IPS (Institutet för Psykosomatisk Medicin) och det hotas av att vårdavtalet inte förnyas genom för få patienter – vad gör man då? Fogar sig och lägger ner? Inte om man heter Tatjana Sivik. Då satsar man ännu djärvare för att rädda verksamheten. Då köper man ett sjukhus.

IPS startades därför att Tatjana upplevde att det inte fanns plats för hennes idéer i vården; att kropp och själ hänger ihop. Sjukvården är strängt uppdelad i specialiteter som inte ser till helheten.
IPS fick mycket goda resultat med utbrända. (Läs om IPS i Miljömagasinet nr 4, 2002*)
Byggnaden som IPS hade sin verksamhet i hade stigit i värde. Den såldes till Göteborgs kommun och IPS hyrde den i stället för sin kvarvarande verksamhet.
Pengarna räckte till att köpa ut verksamheten i Hultafors Hälsocenter mellan Göteborg och Borås. Byggnaderna får hon genom optionsavtal köpa loss om två år när verksamheten ger en sådan vinst att insatsen kan betalas. Det är ingen liten kåk,en mängd behandlingslokaler och 105 rum för patienter, förutom det som finns i ett annex. Huset ligger högt och utsikten är milsvid över Viaredssjön och blånande skogar, bort mot Borås, en och en halv mil bort.

Köptes billigt
Den tidigare verksamheten i Hultafors Hälsocenter var förlustbringande. Därför kunde den köpas billigt från sjunde-dagsadventisterna som drivit ett kurhotell där. Det hade kompletterats med alkholistvård för att stärka ekonomin. Men med den vården blev det tvärtom. Flera av de alkoholberoende var inte tillräckligt motiverade utan det smugglades in sprit. Stökigheten gjorde att de trogna hälsohemsbesökarna svek, liksom landsting och försäkringskassa.
Kurhotellet hade annars ett mycket gott anseende. Från början hade huset byggts som ett sanatorium. Därför var det nödvändigt att avveckla alkoholistbehandlingen och öka på underskotten ännu mer. Men nu går verksamheten ihop, efter sju månaders förluster, som var kalkylerade. Det har också kostat stora pengar att renovera huset till modern standard. Det var rätt nedgånget och hade många flerbäddsrum. Några hela våningsplan är ännu inte färdiga.
Just nu har hälsohemmet 61 anställda, 47 räknat i helårstjänster, i många yrkesgrupper. Man har 60 procents beläggning av gäster, men den måste upp till tre fjärdedelar när alla rummen är i ordning i höst för att verksamheten skall ge ett bra resultat.

Dålig kollektivtraffik
Hultafors har ett vackert gammalt stationshus, men där stannar inga tåg, och kollektivtrafiken är dålig. För att det inte skulle behöva bli för mycket bilresande för personalen när de flyttade sin arbetsplats från Göteborg till Hultafors, har hälsohemmet en minibuss som personalen reser kollektivt med mellan bostad och arbete.
Hälften av gästerna är privatpatienter. Det är de gamla kurortsgästerna som återvänt och är där i perioder om en till tre veckor. En veckas behandling kan kosta mellan fem och sex tusen kronor.
Många gäster kommer via företag och kommuner. Läkare, lärare och chefer är utsatta grupper. De kan få hälsobefrämjande insatser i chefsmentorprogram som går ut på att lära sig stresshantering och att lyssna till kroppens signaler. När hälsan börjat svikta finns det sjukdomsförebyggande program. För den som redan blivit sjuk gäller det rehabilitering. Där delar ofta företagen och Försäkringskassan på kostnaderna.
För att kunna ta hand om hårt upptagna chefspersoner behöver Hälsocentret vara flexibelt och kunna ge behandling på deltid. För hela företag kan hälsoläge och trivsel hos personalen analyseras och program för åtgärder tas fram. Företagen är också välkomna för friskvårdsdagar.
De rikliga lokalerna och den vackra omgivningen ger goda möjligheter till konferenser. Det finns många samlingsrum och ett gott kök. Hälsocentret har en egen kyrka. Den ska göras i ordning till en stor konferenssal.

Gott samarbete
Hälsocentret har ett mycket bra samarbete med Bollebygds kommun som Hultafors ligger i. I kommunen finns många korttidssjukskrivna, och åtta procent av de kommunanställda är långtidssjukskrivna. Det är ändå bättre än för kommuner i allmänhet. För att kunna bringa ner sjuktalen vill man göra en hälsosatsning med Hälsocentret. För det, och för att kunna göra en utvärdering, söker man EU-medel.
Tyskland har hälften så många långtidssjukskrivna som Sverige, säger Tatjana Sivik. Där har man större möjlighet att välja också komplementärmedicinsk vård. Den, liksom psykoterapi, borde godkännas för bidrag. Det borde ligga på individen att välja vilken vård som kan hjälpa henne. Landstingen kan inte fortsätta att vara både beställare och utförare. Också psykoterapi borde godkännas för bidrag.
I slutet av september kommer Hultafors Hälsocenter att ha en stor konferens med flera framstående föredragshållare som ett slags officiell invigning av centret i dess nya form. Då firar också IPS och föreningen för psykosomatisk medicin tioårsjubileum. Tatjana tog initiativet till den. Hon är också president för världsamfundet för psykosomatisk medicin. Till nästa års läkarkongress skall Tatjana ha gjort färdigt ännu en lärobok i psykosomatisk medicin. Med den hoppas hon slå ytterligare ett slag för helhetssyn i vården.
Tatjanas man, Lars Sivik, som varit forskare i miljöpsykologi, har hela tiden varit hennes medarbetare när det gällt att bygga upp IPS och nu Hälsocentret. Hans vision om att det skall bli ledande som kurhotell och reha-biliteringsanläggning håller på att förverkligas.

Hans Sternlycke

Hälsocentrets hemsideadress: www.hultafors.com

* Hoten mot IPS som beskrevs i Miljömagasinet nr 4 2002 blev verklighet. Försäkringskassan ville ha kortare och billigare behandlingar. Försäkringskassan och landstingen stred också om vem som skulle betala. Om det gällde vård eller behandling. Som exempel var IPS en av de första att mäta stresshormon. Försäkringskassan förstod sig inte på det och kallade det sjukvård. Landstingen sa att det inte fanns pengar. Nu är det en etablerad metod för utvärdering av en behandling.
Tidigare hade IPS haft vårdavtal med några landsting och några försäkringskasseregioner. Men landstingen sparade och Försäkringskassans beslut om vårdavtal centraliserades och de förnyades därför inte. Men nu är kontakterna goda igen.