Kritiken mot Statens strålskyddsinstitut, SSI,
och nya forskningsresultat besvärar mobilbranschen. En granskning
visar att branschen kommunicerar med SSI och kräver ett ”statement”
om cancerrisker kopplade till mobiltelefoni.
Efter dessa
påtryckningar väljer SSI att anlita ett välkänt PR-företag,
KREAB, som anlitats av Telia, Ericsson och 3 för att försvara
SSIs tidigare ställningstagande och därmed också tillbakavisa
riskerna med mobiltelefoni. Om PR-företaget fortfarande arbetar åt
en av 3G-operatörerna, gör PR-företaget ett klipp: man
får betalt av strålskyddsmyndigheten samtidigt som man utför
bonustjänster åt industrin.
SSI har ansvaret för miljömålet säker strålmiljö.
Regeringen skriver i regleringsbrevet att inga akuta skador ska uppstå,
och risken skall minska för sena hälsoeffekter till följd
av icke-joniserande strålning. SSI ska följa utvecklingen om
elektromagnetiska fält, EMF, och dess effekter på människan,
samt redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att minska
exponeringen för EMF.
Vid en granskning av arbetet får man snarare intryck av att SSI
agerar målvakt för industriintresssen.
Uppdrag Granskning granskar
Programmet Uppdrag Granskning, som sändes den 11 februari, handlade
om mobiltelefoni. Programmet ledde till att SSIs bristande kunskaper och
allvarliga felhantering av forskningsresultat blev kända för
en större allmänhet. SSI erkände i programmet att försiktighetsprincipen
nog borde gälla för mobiltelefonistrålningen.
Det avslöjades att SSI hösten 2002 gått ut med felaktig
information om att man hade ett ”betryggande kunskapsläge”
vad gäller hälsorisker förknippade med mobiltelefoner,
på basis av en forskningsgenomgång genomförd av två
jäviga amerikanska forskare.
Mobiltelefonbranschen blir oroad både av vad som framkom i programmet
Uppdrag Granskning och av nya forskningsrapporter som påvisar hälsorisker
med tekniken.
Mats Holme från mobiltelefonbranschens samarbetsorgan, MTB, skriver
till SSI i början av februari och efterfrågar ett ”statement”
från SSI om cancerrisker och mobiltelefoni med anledning av Hardells
nya artikel, Salfords nya studie och programmet Uppdrag Granskning:
att hjärnceller dör om de utsätts för mobilstrålning
(Salfordgruppen i Lund) och ökad risk för cancer efter mobiltelefonanvändande
(Hardell).
Den 7 mars skriver Mats Holme återigen ett e-brev till SSI, denna
gång direkt till generaldirektör Lars Erik Holm att programmet
Uppdrag Granskning lett till ifrågasättande av SSIs trovärdighet.
”Det skapar ett allvarligt problem för mobiltelebranschen…”
”Det skapar även ytterligare osäkerhet kring bygglovshanteringen
för 3G-näten.”
Holme fortsätter sitt brev med att fråga när branschen
kan räkna med att SSI tydligt försvarar sina tidigare ställningstaganden
Jan Edhäll, vd för företaget 3GIS, som bygger 3G-master,
kontaktar också SSI efter programmet.
Lars Erik Holm svarar MTB, mobiltelefonbranschens samarbetsorgan, den
14 mars att
”Vi planerar att genomföra en informations- och utbildningssatsning
om elektromagnetiska fält och då särskilt mobiltelefoni
och master.”
Han skriver vidare att det finns
”ett antal myter kring elektro-magnetiska fält och dessa behöver
bemötas med kunskap. SSIs synlighet inom detta område kommer
att öka betydligt under 2003”.
Mytbildande myndighet
Lars Erik Holm skriver att det handlar om myter som spritts, men frågan
är om det inte framförallt är myndigheten själv som
sprider myter. Vi ger här exempel:
• strålningen minskar med fler antenner
• alla forskare är eniga och vi har haft mobilstrålning
i över hundra år och
• den är lika ofarlig som hallonsaft!
• andra länder har lägre gränsvärden av politiska
skäl eller för att lugna befolkningen
SSI säger den 4 april i Dagens Industri att ”strålningen
minskar ju fler antenner som byggs”. Enligt Clas Tegenfeldt innebär
3G enligt de mätningar han hittills genomfört från 3G-sändare
att strålningen mer än fördubblas med 3G, jämfört
med GSM, radio och TV tillsammans!
20 000 forskare
I Falukuriren i mars 2003 säger Mjönes från SSI: - ”I
Sverige och i andra länder har man gjort oerhört noggranna genomgångar
av all forskning och 99,9 procent av forskarna är eniga – basstationer
är ingen hälsorisk.” SSI bör därmed kunna redovisa
20 000 sådana forskare enbart med tanke på de 20 forskare
som skrev under Salzburgresolutionen. Denna 20 000-lista väntar vi
med spänning på…
Vidare anförs att andra länder ”nog” har lägre
gränsvärden för att lugna befolkningen. ”Problemet
är ju att det är omöjligt att bevisa att något är
ofarligt, inte ens hallonsaft.”
SSI sprider myten att andra länder har lägre gränsvärden
för att lugna befolkningen. Men ”nog” antyder att myndigheten
inte tagit reda på varför andra länder har lägre
gränsvärden, vilket står i bjärt kontrast med myndighetens
uppdrag att följa utvecklingen på området.
I broschyren Strålning från mobiltelesystem skriver SSI: ”Radiovågor
används inte bara i mobiltelesystem… det har människan
gjort sedan slutet av 1800-talet.”
Professor Hans Wiksell vid Karolinska Institutet deltog i en reklambroschyr
från MTB förra året där han myntade myten om att
strålningen går att jämföra med hallonsaft, vilket
således föll Mjönes på SSI i smaken.
Dagen före Uppdrag Granskning skriver även Hans Wiksell till
Lars Erik Holm på SSI och undrar vad det kan vara för fel på
Salfords studie och att resultatet givetvis är ”rent strunt”.
Han tycker att man ska ”arbeta för att få anslagsgivaren”
att ge forskningsanslag till en annan grupp för en upprepning av
studien och att han ”har en del detaljer att säga om detta”.
Det är tydligt att Wiksell via generaldirektören vill påverka
anslagsgivaren, i detta fall forsk-ningsrådet FAS.
Några dagar tidigare, den 5 februari, skickar MTB ut en pressrelease
och skriver att Salfordstudien är enbart spekulationer och skrämselpropaganda.
Den 5 juli ansluter sig Mjönes till belackarna av Salfordstudien:
”Det är rent sensationsmakeri” och påtalar även
att studien redan blivit hårt kritiserad.
PR-kampanj
Två veckor efter Uppdrag Granskning går SSI ut med en anbudsförfrågan
om en hand-lingsplan ”för att öka kunskapen om elektro-magnetiska
fält i samhället” efter att ha blivit kontaktade av KREAB.
PR-firman har haft både Ericsson och Telia som uppdragsgivare och
var dessutom anlitade av HI3G, som numera heter 3 åtminstone i samband
med licensupphandlingen då KREAB tillsammans med Marcus Wallenberg
och Björn Svedberg i en 11-mannadelegation framgångsrikt uppvaktade
PTS. Dessa relationer hindrar inte SSI att kontraktera firman.
KREAB skriver att TV-programmet resulterade i att ”SSI schavotterade
offentligt och att SSI omedelbart måste täppa igen de öppningar
för spekulationer som Uppdrag Granskning gav de opinionsbildande
grupperna…
”Den låga kunskapsnivån i samhället i strålningsfrågor
leder till mytbildning hos allmänheten. Människor förtjänar
inte att må dåligt av oro över så kallade risker
som inte har någon faktisk grund.”
KREAB föreslår att SSI skall återta initiativet: SSI
ska med KREABs hjälp dela in aktiviteterna i en kaskad där varje
del ger en hävstångseffekt! KREAB räknar upp myter (eller
”spekulativa fakta”) som sprids: att man i England varnar barn
för att använda mobiltelefoni, att Italien har lägre gränsvärden,
att det i Japan är förbjudet att uppföra basstationer nära
skolor med mera.
Vaccinera mot myter
SSI ska börja med att identifiera ”svåra frågor”.
Exempel är Freiburg-uppropet eller varför vi i Sverige tillåter
master som står nära skolor och daghem trots att barn i Spanien
fått leukemi. KREAB anser att SSI ska svara på den sista frågan.
Svaret blir: ”Även människor som bor i närheten av
mobilmaster drabbas av cancer, även barn, det är tyvärr
inget konstigt med det.”
Därefter ska SSI inleda kampanjen ”Vaccinera mot myter”.
Denna riktas mot samverkansmyndigheter, handläggande tjänstemän
i kommuner och landsting, fack- och lokalpress.
I nästa steg ska SSI återta det kommunikativa initiativet.
För att göra detta ska SSI formulera två, högst tre
budskap som genomgående ska återkomma i all kommunikation.
SSI bjuder den 10 juni in 16 utvalda personer från kommunerna till
en ”pilotutbildning med lunch” för att avhjälpa missförstånden
om mobiltelefoni med ”kunskap”.
Stefen Ferm, stadsbygg-nadschef i Trelleborgs kommun var en av de inbjudna:
– Jag är inte van att mötas av sådan oprofessionalitet.
När frågan om Freiburg-uppropet kom upp svarade Mjönes
att han inte kunde begripa hur man kunde vara så dum att man skrev
på något sådant! De överblickar inte samhällsutvecklingen
och deras vetenskapliga grund känns väldigt begränsad i
ett sammanhang där utvecklingen måste vila på fler
ben än tekniskt-vetenskapliga kommenterar Stefan Ferm SSIs inledande
försök att höja kunskapsnivån bland kommunala tjänstemän
i Sverige. Hävstångseffekten uteblev, åtminstone i Trelleborg.
Industriellt lobbyarbete
Det
är tydligt att SSI bedriver en form av industriellt lobbyarbete.
Har påtryckningar liknande den från Aktelo AB haft betydelse?
Företaget Aktelo skriver den 25 mars till SSI med anledning av att
Härnösands kommun begär in uppgifter om strålnings-värden
och riktningar för utsända mikrovågor från de mobilmaster
som företaget ansökt om bygglov för.
I stället för att besvara frågorna, hänvisar Aktelo
enbart till att SSI anser att strålningen inte ger någon hälsopåverkan
och skickar samtidigt kopia av skrivelsen till SSI och påpekar att
det är tydligt att SSI behöver ge kommunerna mer ”information”.
Att på allvar uppfylla uppdraget om säker strålmiljö
förutsätter en annan inriktning på arbetet än att
PR-företag med nära kopplingar till mobilbranschen anlitas för
att tillbakavisa fakta som tyder på allvarliga risker med mobilstrålning
och stora brister i ansvarig myndighets sätt att arbeta med sitt
uppdrag.
Miljödepartementet har inte reagerat och krävt förändringar
av SSIs arbete efter avslöjandena i Uppdrag Granskning.
När industrin och SSI, med politikers tysta medgivanden, på
detta sätt uppenbart samarbetar för att gynna industriintressen,
är förlorarna den godtrogna allmänheten. Industrin värnar
kortsiktigt om sin ekonomi, det är uppenbart, men som motpol borde
vi ha rätt att kräva en strålskyddsmyndighet och politiker
som slår vakt om allmänhetens hälsa, i enlighet med det
man utåt ger sken av, inte som nu – om något helt annat.
Mona Nilsson
Marica Lindblad
Källa: SSIs diarier
