I Miljömagasinet nr 24 rapporterade John Nordström från
S:t Olof på Österlen om hur flygplanens avgasstrimmor ibland
skymmer en del av solen. Följden blir plötslig känsla av
temperatursänkning på marken samtidigt som vinden plötsligt
ökar.
Tidskriften New Scientist har rapporterat om ett fenomen med viss likhet,
men av betydligt större omfattning och med andra utsläppskällor.
På
en konferens i Amsterdam berättade Nobelpristagaren Paul Crutzen
om smogproblem över Indiska Oceanen och Asien. Mellan 10 och 15 procent
av solstrålarna blockeras av smog.
Avgaserna anses till stor del komma från jordbrukares brännande
av vegetation för att skapa åkermark. Detta förekommer
i stor utsträckning bl a i Asien och Afrika.
Tjock, brun smog
Crutzen, som är verksam vid Max Planckinstitutet i tyska Mainz, berättade
att man funnit tjock, brun smog på 4.000 meters höjd i Himalaya,
över Maldiverna i Indiska Oceanen och över stora delar av södra
och östra Asien.
Enligt Crutzen, som 1995 fick Nobelpriset i kemi för sin forskning
om uttunningen av ozonlagret, påpekar att man i dagens klimatmodeller
i stor utsträckning igonerar den teoretiska kylningseffekten av att
solinstrålning blockeras. Effekten på vårt klimat kan
bli flera gånger större än växthuseffekten, befarar
Crutzen.
Men det finns inga bevis om att detta skulle ha en nedkylande effekt i
de aktuella områdena. Det kan bero på att en stor del av utsläppen
består av svart sot, som absorberar solstrålarna och sedan
strålar dessa vidare ned till vårt jordklot.
Hur som helst så varnar Paul Crutzen för att denna tropiska
smog kan få mycket omfattande konsekvenser för atmosfären.
Exempelvis kan den asiatiska monsunen påverkas. Vidare kan atmosfärens
egen förmåga att rena utsläpp skadas.
Problemet med smogen väntas tillta.
Fattigdom ger miljöproblem
Mary Scholes från Witwaters-randuniversitet i Sydafrika berättade
att forskarna i södra Afrika är speciellt oroliga att det minskade
regnandet som väntas för den delen av kontinenten, kommer att
leda till en extrem ökning av bränderna med ytterligare smogbildning
som följd.
Meinrat Andreae från Max Planckinstitutet rapporterade att nyligen
genomförda studier visar att mer än 7 miljarder ton biomassa
årligen bränns i tropikerna. Detta främst för att
skapa jordbruksmark och för uppvärmning etc. Det handlar om
att klara grundläggande behov.
Fattigdomen i de aktuella länderna skapar alltså globala miljöproblem
på detta sätt.
Men det är inte bara i de fattiga länderna som vegetation bränns.
Mike Flannigan från Canadian Forest Service berättade att bränderna
i skogarna i Kanadas norra delar svarar för ca 20 procent av Kanadas
koldioxidutsläpp.
I Bonnförhandlingarna om Kyotoavtalet hävdade Kanada envist
skogens välsignelse genom bindandet av koldioxid. Men stora delar
av skogen får inte vara kvar och utföra det uppdraget. Mängder
av träd fälls och/eller bränns avsiktligt eller
oavsiktligt.
Åke Askensten
|