Ridsportsförbundet och stiftelsen Håll Sverige Rent presenterade 1998 en miljöplan för Sveriges ridklubbar. I dag är tre av landets cirka 1.000 ridklubbar miljödiplomerade. En av dem är Lunds civila ryttarförening.

Truls älskar gräs, det kan ingen förneka. Helst skall det vara det långa gröna saftiga gräset som växer bakom staketet bredvid det röda stallet. Gräset får växa ifred där. Ana Johansson plockar en stor bukett av gräset, hon förnekar inte Truls behov. För henne är det viktigt att Truls trivs.
Truls lever tillsammans med 82 hästar i ett så kallat miljödiplomerat ridhus; Lunds civila ryttarförening. Ridhuset blev 1998 det första i landet att uppfylla de krav som ställts av Svenska ridsportsförbundet och stiftelsen Håll Sverige rent.

Jonas Engman, föreningens ridhuschef och tillika miljöansvarig, visar runt på ridskolan. Inne i stallet har ett tiotal flickor kommit tillbaka efter en ridtur runt Sankt Hans backar utanför Lund. Det är sommarläger och skolan är långt borta. I en av ingångarna står Ana Johansson och ryktar Truls. Det är varmt och hästarna är svettiga. Några av flickorna startar fnittrande ett vattenkrig med gamla PET-flaskor.
Jonas Engman berättar entusiastiskt om alla de små och stora förändringar man gjort för att få ridskolan miljöanpassad. Men det är inte enbart den gröna miljön man bör ta hänsyn till anser Jonas Engman. Här satsas det mycket på hästarnas och de anställdas miljö; det är viktigt att alla skall trivas.

För att minska på bullret och hästarnas halkrisk har man lagt spån i stallgångarna. Stallet är upplyst av energibesparande lysrör och alla redskap är ergonomiskt utformade. I stället för skramlande kättingar har man hampa i hästarnas grimskaft, allt för att skapa en bra miljö för hästarna och de anställda.
Utanför stallet ligger komposten, som är fylld av gödsel och den halm som man använder i spiltorna. Ovanpå sitter några kråkor och letar efter mat, de italienska kompostmaskarna lockar.
– Det finns ridklubbar som betalar runt en halv miljon kronor för att bli av med sin halm och gödsel, och då går det till förbränning, säger Jonas Engman.
Lunds civila ryttarförening har löst problemet genom ett kretsloppstänkande. Gödseln på komposten hämtar en lokal lantbrukare en gång om året och plöjer ner i sin åker. I gengäld får ridskolan sin halm av honom. Detta system sparar både miljö och pengar.

Man försöker också få ner transporterna till och från ridskolan. Alla beställningar av halm och kraftfoder görs i stora partier. Man har också köpt in en plastpress, vilken kan minska volymen på plastemballaget som sitter runt halmen.
Medlemmarna försöker man få att cykla eller att samåka till sina träningar. Ridskolan ligger dock vid en av Lunds mest trafikerade vägar, så Jonas Engman har förståelse för att föräldrarna inte vågar släppa iväg sina barn, utan i stället kör dem till träningen.
– Men vi försöker få kommunen att anlägga en bättre cykelväg ut till ridskolan.

Ett viktigt steg i miljöarbetet är att sprida det gröna tänkandet till medlemmarna.
– Det gäller att få med medlemmarna så att de gör det lilla som krävs, säger Jonas Engman.
I klubbtidningen, som kommer ut en gång i halvåret, informerar man om det som gjorts inom miljöområdet. Man har också en speciell anslagstavla för information om miljön.
– På den vanliga anslagstavlan skulle miljönotiserna bara drunkna i all annan information, resonerar Jonas Engman.
Och visst har informationen nått ut till de aktiva. Ana Johansson och hennes kompisar källsorterar och de vet också varför kompost och energibesparande lysrör skall användas. Men för dem är det framför allt viktigt att hästarna trivs och mår bra. Ana Johansson ger återigen Truls en stor bukett grönt saftigt gräs. Truls ser ut att trivas.

Kristofer Hansson

• Sveriges tre miljödiplomerade ridhus är Lunds civila ryttarförening, Partille ridklubb och Grycksbo ryttarförening.

• Miljödiplomet delas ut av Svenska ridsportsförbundet och stiftelsen Håll Sverige rent efter en grundlig miljörevision av klubben.

• Ridklubben skall ha klart definierade miljömål, en handlingsplan för hur dessa mål skall uppnås, löpande uppföljning, utbildning av personalen och information till medlemmarna.