Världens åkrar står inför hotet av fosforbrist. Vi bryter snabbt ut de tillgångar som finns, samtidigt som vi spolar ut den fosfor som finns i skörden i avloppet. Därför har naturvårdsverket haft som mål att 75 procent av fosforn i avloppsslammet skall återföras till åkern år 2010.
Malmö var redo att till årsskiftet börja bygga en anläggning som kunde fälla ut såväl fosfor som järnfosfat genom kreproprocessen som utvecklats av Kemira. Det skulle kostat 100-150 mkr, men bygget fick stoppas sedan Naturvårdsverket hastigt gått ut med remiss på en rapport och sänkt målet för fosforåtervinningen till tredjedelen till år 2015. Om man fokuserar för starkt på fosfor förlorar man andra viktiga näringsämnen, förklarar Elisabet Lidbaum som skrivit rapporten.

Där sticker bockfoten fram. Naturvårdsverket har alltid handlat som agent för Vatten och Avloppsverksföreningen, numera Svenskt Vatten. En sådan här process skulle bli dyr för avloppsverken. Man vill hellre lägga slammet på åkern direkt. Naturvårdsverket har gjort flera framstötar för det, och man hade en gång flera miljöorganisationer med sig i namn av den vackra frasen kretslopp av näringsämnen.
Om vi inte haft eldsjälar som Gunnar Lindgren, som talade om allt vad som fanns i avloppsslammet och oroade konsumenterna, skulle inte böndernas organisation LRF och livsmedelsproducenterna protesterat.

Nu är det opinionsmässigt omöjligt att lägga avloppsslam på åkern, även om en del skånska sädesbönder fuskar och hämtar slam per båt från Mälardalen. Det som återstår att lägga slam på, parker och dylikt, är för litet för att bli av med de enorma mängder slam som produceras. Det har blivit ett dyrbart kvittblivningsproblem. Därav SNV:s och Svenskt Vattens lobbying för spridning på åkern.
Dock står föroreningar för minst 85 procent av slammet. Där finns alla industrisamhällets farliga ämnen, svårnedbrytbara gifter och metaller. Den som vill läsa mer kan gå till Gunnar Lindgrens eller Sveriges Konsumenter i Samverkans hemsida, eller be att få komma med på hans maillista. Industrier slipper dyrbar avloppsrening genom att kunna ansluta sig till reningsverken, men dessa kan bara avskilja en del av det fosfor och kväve som passerar. Hushållens avlopp är inte renare. Det som släpps ut genom fabriksporten behöver inte renas. Tänk på alla kemikalier och läkemedelsrester som går ner i avloppet.
Den mängd fosfor som finns i slammet är 2,7 procent. Det är inte mycket att göra åkrarna oanvändbara för. Det har också framförts att åkern behöver återfå de mullbildande ämnena, men dessa utgör högst 3,5 procent av slammet. Däckgummi och polyakrylamid kan knappast sägas vara mullbildande.

Så länge Naturvårdsverket genom förtiganden och påtryckningar försöker försvara ett ohållbart avloppssystem, så länge sviker Naturvårdsverket naturen och vår hälsa.

Hans Sternlycke

Tillbaka