Energimyndigheten stöttar undersökningar av möjligheterna
att utvinna värme ur meteoritkrater på Björkö
Jordvärme från en meteoritkrater kan i framtiden komma att
ersätta både el-värme från kärnkraftverk och
fossilbränsle och minska koldioxidutsläppen. Under två
års tid ska forskare undersöka om det är möjligt
att ta ut värme ur kratern.
– Vår hypotes är att kratern innehåller över
4000 TWh värme, säger Herbert Henkel, som tillsammans med tre
andra forskare står bakom projektet.
Energimyndigheten har beviljat 7.5 miljoner kronor till Björkö
Energiprojekt som under de kommande två åren ska undersöka
möjligheterna att utvinna bergvärme ur en stor meteoritkrater
med centrum på södra Björkö i Mälaren. Fungerar
det hela så kommer bergvärme från kratern att kunna ersätta
en stor del av Stockholms värmebehov under flera hundra år
framåt.
Ersätta kärnkraft
Då skulle också eventuell kärnkraftsel som går
till uppvärmning och oljeförbränning för uppvärmning
kunna ersättas.
– Projektet är politiskt intressant eftersom det är en
stor lokal energikälla som om det fungerar leder till minskade koldioxidutsläpp,
säger Herbert Henkel, docent vid institutionen för geodesi och
fotogrammertri på KTH i Stockholm.
Ingen ny företeelse
Att ta värme ur jord eller berg är ingen ny företeelse.
Temperaturen i jorden ökar med 15 grader för varje kilometer
man kommer ner i jorden eftersom man då kommer närmare jordens
varma kärna. Detta har gjort att till exempel villaägare tar
till vara värmen i jord eller berg. Det som gör kratern mer
intressant än vanlig jord eller berg är att en stor volym av
berget krossas vid ett stort meteoritnedslag. Det krossade berget sammanfogas
sedan till viss del, men kvar blir vattenfyllda hålrum i berget.
Det man nu vill undersöka är om det finns förbindelser
mellan hålrummen så att vatten kan passera. Är så
fallet kan kratern fungera som en gigantisk värmeväxlare där
man leder ner kallt vatten i berget och att detta vattnet sedan färdas
i hålrummen och värms upp. Det varma vattnet kan sedan tas
upp och användas till värme.
– Vår hypotes är att det går att ta upp 40 grader
varmt vatten från två kilometers djup. Nu ska vi borra hål
för att se om berget kan släppa igenom strömmande vattnet.
Senare ska man undersöka var det är bäst att föra
ner vattnet, säger Herbert Henkel.
Och det finns stora ytor att välja på när man ska föra
ner vattnet. När meteoriten slog ner för en miljard år
sedan skapades 250 kubikkilometer krossat berg i ett område på
cirka tio kilometers diameter och upp till fem kilometer ner i marken.
Enligt forskarnas beräkningar så innehåller kratern över
4000 TWh värme. Men eftersom temperaturen i berget sjunker ju mer
värme man plockar ut ur jorden så gäller det att balansera
uttaget så att det blir uthålligt. Tar man till exempel ut
hela Sveriges energiförbrukning, över 400 TWh per år,
så räcker värmen i kratern i tio år. Därför
gäller det att inte ta ut för mycket på en gång
om det ska räcka länge.
Balansera uttaget
– Vi räknar med att över 100.000 hushåll kan försörjas
med värme från kratern under flera hundra år, säger
Herbert Henkel.
Meteroiten är belägen mellan 8-13 kilometer från tre av
Stockholmsregionens fjärrvärmecentraler; Hässelby, Fittja
och Igelsta, vilket gör det lätt att distribuera värmen.
– Hur det ska utformas till ett energisystem så man kan ta
vara på värmen får bli ett senare projekt, säger
Herbert Henkel.
Han berättar att det tidigare har gjorts borrningar på meteoritkratrar,
till exempel i Siljan och i Ryssland, men då inte för att undersöka
om det går att ta ut värme ur berget, utan för att studera
mineral- och bergartsomvandlingar som orsakats av nedslagen.
– Om bergvärme på ett effektivt sätt kan tas ut från
meteoritkratrar, så kan det utvecklas på andra håll
i Sverige och världen. I Sverige ligger flera kratrar nära tätorter,
säger Herbert Henkel.
Projektet leds av en arbetsgrupp med forskare från KTH, Stockholms
universitet och Scandinavian Water Enviroment Council.
Text & Foto:
Kenneth Samuelsson
 |
En meteoritsten, där man kan se hur stenen krossats, och sedan sammanfogats
igen. Det är hålrummen som då bildas, som man nu vill
utnyttja till att värma upp vatten.
