Lätt att gå över till Linux
Att ha skrivit kärnan till ett program, och veta att de som vet något
om Linux vet att man har gjort det, är höjden av lycka för
en Linux-entusiast. Pengarna är inte drivkraften utan äran.
När grunden är skriven kastar flera användare sig över
programkärnan för att kunna se vad som kan förbättras.
En koordinator avgör sedan vad som släpps fram. Allas frivilliga
arbete är orsaken till Linux framgång säger Kenneth Ekdahl,
själv entusiast. En tungfotad elefant som Microsoft kan i längden
inte göra vinst för något där motsvarande program
tas fram helt ideellt av tusentals flitiga Linux-arbetare. Fem myror är
fler än tre elefanter.
– Jag skulle vilja göra ett bokföringsprogram ihop med
någon som har fackkunskaperna.
För något sådant fritt program för småföretagare
finns inte ännu. SAP, ett av världens största kontorsprogramsföretag,
gör program som kan köras på Linux, men de är bara
för storföretag, och man tar bra betalt. Hogia och SPCS gör
program för småföretag, men de är dyra och finns
bara för Windows.
– Jag har varit i kontakt med SPCS för att övertyga dem
om att de borde satsa på Linux. Deras egentliga program är
förenklat uttryckt bara en samling databastabeller med ett gränssnitt
för att göra dom lättare att använda. Det borde alltså
vara väldigt enkelt att göra dem plattformsoberoende med hjälp
av fria programvaror. Det skulle också lösa problemet med att
flera användare inte kan jobba med samma del samtidigt.
En annan dröm är att övertyga Mölndal, en underskottsdrabbad
kommun, om att gå över till Linux. Besparingarna skulle bli
många miljoner på att slippa dyra licensavgifter, och genom
att Linuxprogrammen är mer lättanvända, så att inte
så mycket användarstöd behövs. Men kommunen behöver
hjälp att komma igång.
– Helst skulle jag vilja börja med ett pilotprojekt på
en skola, så att eleverna från början får lära
sig att Windows inte är enda alternativet. När dom en dag skall
ut på arbetsmarknaden kommer de troligen att möta en större
variation av program, både fria och kommersiella.
Här hoppas han kunna slippa sin arbetslöshet genom att erbjuda
sina tjänster. Även om de formella kunskaperna inte är
så höga är Linuxkunskaperna överlägsna. Med
tillgång till en datasal skulle han kunna visa hur lätt det
är att gå över till Linux. Det finns en Linux-variant
som heter Knoppix som kan köras från CD-facket. De andra datorerna
kan få programmet från den första datorn och bli terminaler,
eller tunna klienter med en modern term.
– Mina datakunskaper har jag skaffat själv. Det närmaste
jag kom datorer på den tvååriga el- och teleteknikerutbildningen
var mekaniska skrivmaskiner och räknesnurror.
Så Kenneth byggde sin egen dator med en Z 80-byggsats, som så
många för 20 år sen. När han sedan började
programmera förstod han nyttan med matten, lånade en bok och
läste in första årets Chalmersmatte på några
månader. Kunskaperna innan var rudimentära. Han hade avskytt
skolan och tillbringat den mesta högstadietiden på Café
Skåne bredvid skolan.
Minnet är exakt och han kunde läsa när skolan började,
men långsamheten i undervisningen gjorde det så fruktansvärt
tråkigt att han lade av. Det var svårt att förstå
vad man skulle ha det till som lärdes ut i skolan. Först efter
skolans slut vaknade vetgirigheten igen. Det vore bättre med en skola
där var och en fick läsa i sin egen takt vad som intresserade
och med exempel från den egna verkligheten.
Kenneth är en passionerad fiskare och har alltid älskat att
vara ute i naturen. Han var mycket vältränad tills han han fick
lårbensbrott vid tretton år och blev sängliggande tre
månader. Då svällde han upp och har behållit övervikten
sedan dess. Vikten nu är 150 kilo. Men ingen har retat honom.
– Jag var för stark. Men det har säkert gjort det svårare
för mig att få jobb.
Å andra sidan har arbetslösheten gett tid till att jobba med
Linux, göra hemsidor, lära sig mer och att hjälpa andra.
Det möjliggör också stor aktivitet i Svenska Linuxföreningens
PR-grupp. Nu har en norrman översatt Knoppix till nordiska språk.
Då blir det ännu lättare att sprida CD-skivor och övertyga
om att pröva Linux.
– Om det fanns medborgarlön skulle jag nog bara jobba med Linux.
Varför tjäna en massa pengar? Dagens samhällssyn förgiftar
miljö och tankar. Så litet som socialbidragsnormen räcker.
Då kunde jag jobba intensivt en period och sedan dra mig tillbaka
för att koppla av, få lov att vara ostörd en period och
slippa tänka på något annat, och sedan börja en
ny aktiv period.
Hjärnan mår inte bra av att gå på högvarv
konstant under för lång tid, vilket den lätt gör
när man försöker följa, och ibland leda, utvecklingen
på datorer och internet. Då måste den få stänga
av helt under en månad eller två ibland. Det räcker inte
med en helg, det måste vara mer sammanhängande tid för
att den skall hinna gå ner i varv.
När man sitter och programmerar effektivt är man inne i ett
tillstånd som faktiskt har vissa likheter med autism, och då
är man helt okontaktbar. Det känns nästan som ett rus,
och detta måste följas av en period med total vila för
hjärnan, annars blir man utbränd säger Kenneth, som tycker
att en duktig och nyskapande programmerare normalt har mer gemensamt med
en konstnär än med en ingenjör.
Hans Sternlycke
