Allt fler jordbrukare går över till att föda upp Krav-märkta grisar. En av dem är Per-Erik Hansson på skånska Kullahalvön som låter 500 grisar gå ute i frihet.
– Det här känns helt rätt, säger han, och de ivrigt bökande grisarna verkar hålla med honom.

På lantbrukskooperationens slakteriföretag SQM vittnar produktchefen för ekologiskt kött, Camilla Sandenskog, om att antalet Kravmärkta slaktsvin fördubblats på ett år, från 200 i veckan till 400 nu.
Per-Erik Hansson tycker dock att det brister i marknadsföringen av ekologiskt fläskkött.
– Jag skulle vilja se tydligare och bättre information i butikerna, säger han.
– Det här köttet skulle inte bara läggas ut bland allt annat i hyllorna.

Marknadsföring viktig
Per-Erik Hanssons rådgivare på Hushållningssällskapet i Kristianstad, Ingela Löfquist, som ger lantbrukare praktiska råd inom ekologisk köttproduktion, anser också att just marknadsföringen är en nyckelfråga.
– Man måste jobba på mycket bredare front, marknadsföringen måste ske på ett mycket mera genomtänkt och planerat sätt än hittills, säger hon.
På Per-Erik Hanssons gård Svenningstorp, belägen på fälten en bit utanför Höganäs med Kullaberg i blickfånget åt norr, produceras ett tusental Krav-grisar om året numera. Det gör honom till en ovanligt storskalig uppfödare i Krav-sfären.
Exempelvis har han 48 suggor, vilket ska jämföras med den genomsnittlige Krav-uppfödarens 20. Förutsättningarna, bland annat i form av stora ytor, är de rätta och han kan genom egen odling av spannmål, fria från bekämpningsmedel förstås, säkerställa fodertillgången.
Den förhållandevis stora uppfödningsvolymen har också gjort det möjligt för honom att heltidsanställa en svinskötare. Hon heter Lotta Johansson och har tidigare jobbat med konventionell uppfödning.
– Detta är mycket bättre, tycker hon. Jag får vara ute och jag ser att djuren mår bra.
– Bara tanken på att gå in i ett stall bär mig emot numera, berättar hon.

Mår väldigt bra
Och redan vid första anblicken av de utegående grisarna är det lätt att göra reflektionen att de ser ut att må väldigt bra. De nosar och nafsar med sina trynen på ett nyfiket, vänskapligt sätt.
De låter sig dock inte klappas. Vid minsta försök till beröring ryggar de snabbt och resolut undan.
Per-Erik Hansson, som har gedigen erfarenhet av vanlig uppfödning, bekräftar att det första intrycket är riktigt.
Ledskador är något vanligare bland hans utegrisar, men deras lungor är i betydligt bättre kondition. Det beror på att djuren slipper vistas i dammig stallmiljö, på betydligt mindre ytor.
– Målsättningen är att avveckla min konventionella grisuppfödning och att helt övergå till Kravuppfödning, berättar han medan grisarna under ivrigt glufsande och stångande intar sitt spannmålsfoder bakom oss.

Vissa orosmoln
Men det finns vissa orosmoln på framtidshimlen. Han har investerat totalt en miljon kronor i allt som hör till den Kravgodkända uppfödningen, och han kan knappast backa nu. Alldeles nyligen sänkte SQM-slakteriet, som han har kontrakt med, Kravtillägget från elva till tio kronor kilot.
– Det är ju en signal på att marknaden är mättad.
Men detta dementeras med stort eftertryck, både från SQM och KF, som är den största inköparen inom livsmedelshandeln.
Bägge dessa intressenter planerar just nu nya stora marknadsföringskampanjer.
På KF proklamerar Mats Markgren, kategorichef för kött på KF:s centrala organisation, en stor satsning under veckorna 40-41, första hälften av oktober. Under dessa ”miljöveckor” ska ny reklam för Krav-produkter och skyltar sättas upp i butikerna.
– Det blir information om vad Krav är, och om hur uppfödningen av Krav-grisar går till, förklarar Mats Markgren.
Anledningen till att denna kampanj kommer först nu är att tillgången till Krav-fläskköttets attraktiva styckningsdelar hittills varit för dålig.
Men nu har KF som första detaljhandelsskedja tagit initiativet till att bygga upp ett sortiment av Krav-märkta charkvaror, exempelvis olika sorters korvar, bacon och skinka.
Det gör att KF nu kan komma upp i tillräckliga volymer för att marknadsföra Krav-märkt fläskkött i betydligt större skala.
Den stora prisskillnaden – Krav-märkt fläskfilé är ofta nästan dubbelt så dyr som vanlig – förklarar han med att vinstmarginalerna på Krav-kött är särskilt små och att extrapriser på sådant kött därför sällan förekommer.

Godare kött
Allt fler svinuppfödare hör av sig till det fristående Hushållningssällskapet i Kristianstad, vittnar rådgivaren Ingela Löfquist om. För en långsiktigt lyckosam satsning krävs, enligt henne, inte bara effektivare marknadsföring utan även flera alternativa slakterier med starkare lokal förankring.
Är då köttet från Krav-grisar godare än från konventionellt uppfödda djur?
– Ja, vissa studier visar på högre kvalitet, säger Ingela Löfquist.
– Personligen tycker jag att det är godare och smakar mer och det är också vad många konsumenter tycker.

Peter Wikberg