Ju längre ett barn ammas desto större risk löper barnet att få lymfkörtelcancer. Det visar en forskningsstudie som nyligen publicerades i tidningen European Journal of Clinical Nutrition. Miljögifter binds i fett och förs över till barnet via bröstmjölken och forskaren Lennart Hardell som står bakom studien tror att den ökande halten miljögift som barnet får i sig vid längre amning är orsaken till den ökande cancerrisken.
Trots förbättrad levnadsstandard ökar cancer hos barn i Sverige. Under tidsperioden 1960-1998 drabbades 9.298 barn av olika cancerformer, en stabil ökning med 1 procent varje år. Lennart Hardell som är docent och överläkare vid regionsjukhuset i Örebro säger att ökningen bara kan förklaras av den miljö vi lever i och måste ses som att den svenska cancerpolitiken och forskningen har misslyckats med att skydda barn från cancer.
I ett försök att lägga en pusselbit till lösningen på frågan vad som orsakar cancer har han tillsammans med sina medarbetare nu i en studie granskat sambandet mellan amning och cancer.
Högre risk vid amning
I studien har man jämfört 835 barn upp till 14 år som fått cancer och sedan tittat på hur länge dessa hade ammats. De jämfördes med en likvärdig kontrollgrupp av barn utan cancer. Studien visade inte någon generell risk för ökad cancer hos barn som ammats länge, med ett undantag; Barn som ammats mellan en och sex månader löper fem gånger större risk att drabbas av lymfkörtelcancer av typen non-Hodgkin lymfom. Barn som ammats sex månader eller mer löper sju gånger högre risk. Då jämfört med barn som ammats mindre än en månad.
– Studien visade även på ett dos-effektsamband, det vill säga ju längre amningstid desto större risk, säger Lennart Hardell.
Han tror att det finns en koppling mellan den ökade cancerrisken vid amning och de miljögifter, som till exempel PCB, DDT, dioxiner och bromerade flamskyddsmedel, som finns i vår miljö. Dessa kemikalier bryts ner långsamt och finns därför kvar i miljön under en lång tid och har det gemensamt att de är fettlösliga och därför färdas via fettet i maten vi äter in till våra kroppar. På samma sätt färdas miljögifterna från moder till barn vid amning.
Gifter i bröstmjölken
– Bröstmjölken kan liknas vid en kemisk fabrik med en spegelbild av vilka giftiga ämnen och hur stora mängder som är i omlopp i vår miljö, säger Lennart Hardell.
Han framhåller att barnet får i sig mycket höga halter av miljögifter och att dessa halter späds ut när barnet växer. De höga halter barnen utsätts för tror han är orsaken till den ökade risken för cancer .
– Tidigare studier på vuxna har visat att till exempel PCB, brom-erade flamskyddsmedel och dioxi-ner ökar risken för cancerformen non-Hodgkin, det vill säga samma cancerform som nu sätts i samband med amningen, säger Lennart Hardell.
Han berättar att studier visar att en kvinna som ammar sex månader för över hälften av sin sammanlagda mängd persistenta miljögifter, som till exempel PCB och dioxiner, till barnet.
– Forskning visar också att kvinnor som ammar löper mindre risk att få livmoder- eller bröstcancer, och jag tror att detta beror på att dessa för över sina miljögifter till barnet och på så sätt inte utsätts för så mycket miljögifter, säger Lennart Hardell.
Han understryker att eftersom mängden miljögifter i en människas kropp ökar med åldern så har moderns ålder betydelse. Men även om barnet har äldre syskon som ammats avgör hur mycket miljögifter barnet får i sig.
PCB, DDT och dioxiner
Han poängterar att barnen i studien har ammats någon gång mellan åren 1974 och 1991. Detta är viktigt eftersom till exempel PCB, DDT och dioxiner i miljön var som störst under 1960-1970-talen, men att halterna sedan dess har minskat betydligt. Dagens barn utsätts därför för betydligt lägre halter av dessa miljögifter än barn i början av sjuttiotalet. Ett orosmoln är dock att samtidigt som de andra kemikalierna har minskat har halterna av miljögiftet bromerade flamsskydsmedel ökat i bröstmjölk. Från 70-talet då halten var låg har halten fördubblats var femte år.
– Fortsätter ökningen av bromerade flamskyddsmedel är vi tillbaka på en nivå av miljögifter som är jämförbar med den på 70-talet inom kanske 20 till 25 år. Eftersom bromerade flamskyddsmedel bryts ner långsamt kommer vi nog att få se effekter av dem 30-40 år framåt, säger Lennart Hardell.
Mjukdelssarkom
I studien visades också en ökad risk för barn som ammats länge att få cancerformen mjukdelssarkom. Men denna ökning var inte helt statistiskt säkerställd, det vill säga man är inte helt säker att det finns ett samband.
– Vid tidigare studier av vuxna har vi sett att de som fick mjukdelssarkom fick det 15-20 år efter att de utsatts för ämnet och eftersom dessa barn är mellan 0-14 år finns risken att de utvecklar mjukdelssarkom några år senare, säger Lennart Hardell.
Han framhåller att bröstmjölken är en bra kost för barnen och väldigt viktig för barnens utveckling och immunförsvar och att det därför är förkastligt att förorena mjölken med miljögifter.
– Att vi har miljögifter i bröstmjölken är konsekvensen av en dålig kemikaliepolitik där politikerna inte har tagit forskningens studier på allvar, och lyssnat mer på industrins vilja att ha kvar kemikalierna, än människornas hälsa, säger Lennart Hardell.
Internationellt problem
Han framhåller att miljögifter är ett internationellt problem och att många gifter färdas via luften.
– Ett problem är också att det i Sverige är väldigt svårt att få pengar till denna typ av miljöforskning och detta gör att forskningen går långsamt. Hade vi inte fått pengar från Cancer- och allergifonden hade vi inte kunnat genomföra alla studier om cancerrisker av miljögifter, säger Lennart Hardell.
Den som vill skydda sig mot de fettlösliga miljögifterna kan välja bort Östersjöfisk, mejeriprodukter och annat från djurriket, eftersom gifterna finns i fettet.
– Äter man ekologiskt odlat så kommer man förhoppningsvis från en del av bekämpningsmedelsresterna. Sedan innehåller grönsaker och frukt väldigt lite fett och därmed lite miljögifter, säger Lennart Hardell.
Kenneth Samuelsson
