Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Länkar - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 31, 3 augusti 2018

Global uppvärmning och vädret

Svelige har haft den varmaste juli sedan vi började registrera temperaturerna. Hela norra halvklotet har haft extremt höga temperaturer, i vissa fall avlösta med häftiga skyfall. I Algeriet har rekordtemperaturen för Afrika på 51,3 grader Celsius uppmätts. Japan har haft rekordtemperaturen 41,1 grader Celsius och Toronto i Kanada har uppmätt temperaturer över 30 grader Celsius i över 18 dagar i sommar.

I Oman uppmättes den högsta temperaturen nattetid någonsin i världen, 42,6 grader Celsius.

Som vi har sett i Sverige och i många andra länder har dessa höga temperaturer och frånvaron av regn under lång tid lett till torka, brist på vatten och svåra skogsbränder. Bristen på dricksvatten kommer att bli ett av de verkligt stora problemen de kommande åren i många länder.

Frågan många av oss ställer sig är den extrema värmens koppling till den globala uppvärmningen. Orsaken till att det varma vädret pågår under så lång tid är att jetströmmarna har varit svagare än normalt och att de dessutom har positionerat sig ovanligt långt norrut, speciellt över Europa. Detta har lett till att varm luft har strömmat upp till nordligare breddgrader. Jetströmmarna har varit "låsta" i denna position de senaste två månaderna, vilket alltså är orsaken till den långvariga värmeböljan.

Sådana situationer har uppträtt tidigare också, men det som är speciellt är intensiteten i värmeböljan och att den uppträder över hela norra halvklotet. Mycket talar för att här spelar den globala uppvärmningen, som beror på människans utsläpp av växthusgaser, en avgörande roll.

Jetströmmarnas förändrade beteende har forskare konstaterat beror på den snabba avsmältningen av havsisen i Arktis som den globala uppvärmningen orsakat. Den har gått mycket fortare än vad som tidigare förutsetts och nu finns tecken på att havet i Arktis kan vara isfritt sommartid redan om ett par decennier. Solstrålarna reflekteras då inte längre av isen utan värmer upp havet. Temperaturskillnaderna blir då mindre mellan Arktis och lägre liggande breddgrader.

Jetströmmarna påverkas av hur stor temperaturskillnaden är och när de blir mindre blir jetströmmarna svagare. De får dessutom en tendens att stanna upp, vilket leder till längre perioder av varmt eller kallt väder.

Men, säger då någon, vi hade en ovanligt kall och snörik vinter. Samtidigt som vi i Sverige och även i Europa i övrigt hade mycket kallt och snöigt väder, var det i Arktis ovanligt höga temperaturer. På vissa ställen var det 30 grader varmare än normalt. Meteorologiska institutet i Danmark har en mätstation på Grönlands nordligaste udde. Där uppmättes under 10 dagar temperaturer på noll grader eller mer under hela eller delar av dagen, vilket är synnerligen ovanligt.

Mycket talar för att det är förändrade beteenden hos luftströmmarna i Arktis som kommer in här också. Under den mörka arktiska vintern cirkulerar en stark väst-till-östlig vind över Nordpolen, kallad Polar Vortex. Den ser till att den kalla luften stannar över Nordpolen. Polar Vortex saktar ner och delar upp sig som en följd av de minskade temperaturskillnaderna mellan Arktis och lägre breddgrader.

Det leder då till att varm luft kan strömma upp mot Arktis medan kall luft strömmar ner över Sverige och övriga Europa, som det var i vintras. Motsvarande förlopp har skett på Nordamerikas östkust, som har haft perioder med mycket kallt väder kombinerat med stora snömängder.

Forskningen visar att längre värmeperioder kommer oftare och tenderar att kombineras med högre temperaturer, skyfallen blir intensivare och skiftningarna från ett väderläge till ett annat sker snabbare. Även om kopplingen till den globala uppvärmningen inte är möjlig att göra för enstaka perioder av extrem värme så ger sommaren en föraning om vad vi har att förvänta oss.

Om vi inte sätter in de åtgärder som krävs för att minska utsläppen av växthusgaser kraftigt - minst till de nivåer som Parisavtalet kräver - så kommer vi att få en allt farligare utveckling.

  Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se