Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Länkar - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 10, 9 mars 2018

Värmerekord på Nordpolen

I februari upplevde Arktis sin varmaste vinter sedan de globala mätningarna började 1880.

I hela regionen har temperaturen legat 20 grader över det normala, på några ställen 34 grader över. Europa däremot har haft kallt väder, massor av snö och hårda stormvindar vid Västerhavet. Vi går in en period av extrema klimatförhållanden.


I hela Arktisregionen har temperaturen under februari legat 20 grader över det normala. (Foto: Kathryn Hansen/NASA / CC BY)

Under flera dagar i februari uppmätte Cape Morris Jesup på Grönlands nordspets temperaturer över nollstrecket. Fenomenet är mycket ovanligt. Februari är den kallaste månaden på Nordpolen och jorden här uppe vilar i totalt mörker. Permafrost är det naturliga tillståndet.

I många år har miljörörelsen varnat för extrema klimatförhållanden. Nu är de här. Och först när alltihop kommer tillräckligt nära börjar forskarna, näringslivet, kulturarbetarna och den politiska världen på allvar förstå vart vi är på väg.

I grunden handlar det om den globala uppvärmningen, som slår hårdast mot Grönland och Nordpolen. På Antarktis finns bergskedjor och slättmarker under isarna. På Arktis finns bara vatten och när islagren är borta går uppvärmningen ännu snabbare. På Berings hav, väster om Alaska, försvann minst en tredjedel av all is under en vecka.

Forskare och meteorologer trodde att under de första femton åren av 2000-talet skulle den negativa spiralen rulla på snabbare än vad som blev fallet. Under de kommande femton åren tror de seriösa experterna att utvecklingen går fortare än förväntat. Den klimatångest inför morgondagen som många unga människor känner är inte alls omotiverad.

På de båda polerna går uppvärmningen betydligt snabbare än vid ekvatorn. Samtidigt får vi värmeböljor i länder som Pakistan, Australien och Kina med skyhöga temperaturer. Vi måste komma ihåg att extrem värme orsakar fler dödsfall än stormar, åskväder, översvämningar och jordbävningar tillsammans.

Åren 1951-1980 förekom mycket höga temperaturer bara på 0,1-0,2 procent av den globala landytan. I dag drabbas tio procent av landytan, enligt National Geographic.

Om inte koldioxidutsläppen minskar kan 75 procent av jordens befolkning bli utsatt för dödliga värmeböljor, enligt en studie publicerad i Nature Climate Change. År 2100 kan mer än 150 000 människor i Europa dö årligen av värmeböljor, enligt en studie publicerad i The Lancet Planetary Health journal.

Värmetopparna är betydligt fler än de köldminus som världen också upplever. I vinter har exempelvis New York och amerikanska västkusten haft synnerligen varmt väder på periodvis upp mot 18-20 grader och ingen snö alls. Medan Europa drabbats av kyla och stora mängder av snö - de antika monumenten i Rom var periodvis helt täckta. Det beror på att kall luft pressats ner från Grönland.

Den kallas Jetströmmen, en relativt smal men mycket snabb luftström som rusar runt jorden i väst-östlig riktning. Jetströmmen bildar en skiljelinje mellan olika temperaturzoner. När det är kallt vid Nordpolen och hett vid ekvatorn blir Jetströmmen stark och tar en nordligare bana. Då blir det varmt i Skandinavien.

När Norra ishavet däremot värms upp blir Jetströmmen svagare och tar en sydligare bana. Då får vi köldperioder i Europa. De förändringarna är inte enbart resultatet av människans handlingar, men förstärks av dem.

Samtidigt blir den varma Golfströmmen svagare. Den utgår från Västindien och på grund av att jorden roterar runt sin egen axel drar den upp massor av varmt vatten mot nordost; det är Europas nästa största värmekälla efter solen. Utan Golfströmmen skulle Nordnorge vara tjugo grader kallare än nu.

Golfströmmen har redan minskat genom att smältvatten från isarna rinner ner från norra polarområdet och stör flödet. Området mellan Irland och Kanada är därför den enda del av världen som blivit kallare.

FN:s klimatpanel anser att det är tio procents chans att Golfströmmen stannar helt under detta århundrade. Just detta hände för 8000 år sedan, när glaciärerna på Grönland smälte rekordsnabbt. Andra forskare hävdar att alltihop påminner om dagens situation och att det därför snarare är 30 procents chans att Golfströmmen kollapsar.

Förra gången det hände sjönk temperaturen med 2-4 grader. Förändringen kom hastigt och oväntat och tillståndet varade i 500-1 000 år, enligt vad forskare vid Bolincentret för Klimatforskning vid Stockholms universitet kommit fram till.

I så fall förvandlas Europa till ett nytt Sibirien med 6-9 månaders vintrar.

  Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se