Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Länkar - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 7, 16 februari 2018

Solenergin fördubblad i Finland

Finland har varit långsamt med solenergi och legat efter. Men nu verkar utvecklingen ha vänt. Och på Åbo Akademi pågår en intressant forskning om en helt ny typ av solceller.


Solpaneler på ett finskt hus. Den småskaliga solproduktionen i landet fördubblades förra året. (Foto: Henri Sivonen / CC BY)

Under förra året fördubblades den småskaliga produktionen av solenergi i Finland. Samtidigt ökade vindkraftens totala kapacitet med 40 procent. Båda uppgifterna kommer från Vasabladet. Utvecklingen har varit snabbare än väntat och snabbare än branschen planerat.

Man räknar med en fortsatt fördubbling även under de kommande två åren. Sedan i maj 2017 är det tillåtet att installera solpaneler utan tillstånd från kommunen, vilket varit mycket positivt för utvecklingen.

Ett annat viktigt faktum är att priserna på solpaneler och växelriktare sjunkit snabbt, medan priset på el har legat kvar på en relativt hög nivå. Ändå handlar det inte om snabba vinster. Normalt sett betalar sig inte investeringar i solenergi förrän efter 8-10 år, i solfattiga länder.

Genombrott 2015

Genombrottsåret i Finland var 2015. Då mångdubblades försäljningen av solenergi. Främst är det företag som ger sig in på detta och industrin har börjat förse sina fastigheter och tomter med solpaneler. Ett viktigt skäl är att de får investeringsstöd från Arbets- och näringsministeriet.

I Nurmo, en mindre stad i västra Finland, byggs exempelvis en stor produktionsanläggning i anslutning till ett större livsmedelsföretag. Anläggningen omfattar totalt 24000 solpaneler och ska täcka fem procent av energiåtgången. Investeringen går på drygt 65 miljoner kronor.

Även om solenergibranschen växer ordentligt har finländarna varit ganska långsamma med att förstå fördelarna. Detta trots att de Gröna ingått i alla landets regeringar 2003-2014, totalt fyra stycken. Resultatet är att Finland nu beräknas ligga fem år efter resten av Europa.

Oroliga att halka efter

Finlands produktionskapacitet är nu 30 megawatt. Sveriges ligger på 200 megawatt och Danmarks på 1000 megawatt. Men det ledande solenergilandet Tyskland är uppe i 50 000 megawatt. Där produceras åtta procent av elen med solenergi, medan snittet i EU är 2,5 procent.

Men tiderna förändras. Ledande grupper i Finland har blivit oroliga att halka efter. I dag finns därför ett ganska nyväckt intresse för forskning inom området.

På Åbo Akademi har det dockforskats i åtta år om perovskitsolceller. De är inte ensamma om detta i världen, här finns en stark internationell konkurrens, och för att öka farten fick ett konsortium nyligen flera miljoner euro för forskning inom området. I konsortiet ingår även Aaltouniversitetet i Helsingfors och Tammerfors tekniska universitet.

Det aktiva material som absorberar solljus är ganska tjockt i kiselsolceller, vilket gör dem dyra och klumpiga. Medan perovskitsolceller bara behöver ett tunt lager. Andelen solljus som kan omvandlas till energi kan därför teoretiskt sett kan stiga till 30 procent, vilket är långt mer än vad dagens solceller klarar.

Ännu är de inte tillräckligt stabila och de bästa är fortfarande väldigt små, jämförelsevis. Men enligt Åbo Akademi är perovskitceller den mest lovande framtida teknologin för solenergi. Alltihop ger stora framtida möjligheter för privatpersoner.

Höga mål vid nytt bygge

Som ett tecken i tiden byggs ett åtta våningar högt kontorshus i Helsingfors med det talande namnet Urban Environment House. Vad gäller byggnadens miljö- och energieffektivitet är målen höga. Projektet ska ha nära-noll förbrukning av energi och strävar efter betyget Very Good i miljöcertifieringssystemet BREEAM, som utvecklades i England på 1990-talet.

Taket täcks av grönska och solpaneler. I källaren ska det finnas gott om parkeringsplatser för cyklar.

  Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se