Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Länkar - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 48, 1 december 2017

En fungerande ekonomi

Blandekonomi. Den svenska modellen av blandekonomi innebar att staten hade makt över kapitalet och att näringslivet var fritt under demokratiskt beslutade lagar och att fack, arbetsgivare och stat samarbetade.

Länder med liberal ekonomi försökte spara sig ur 1930-talets arbetslöshetskris. Resultat blev fascism och krig i Europa.

Finansminister Ernst Wigforss och hans statssekreterare Dag Hammarskjöld gick en annan väg. Det viktigaste ekonomiska målet var full sysselsättning till avtalsenliga löner och inga lågavlönade nödhjälpsarbeten. Det största slöseriet är arbetslöshet, som hindrar människor från att göra det som behövs. Därför tog staten fram pengar för att sätta alla i arbete. Staten lånade och kunde också trycka nya pengar utan ränta.

Lagom statsskuld ger resurser till investeringar. Kreativiteten blomstrade och Sverige blev världens rikaste och mest jämlika land.

Riksbanken styrde bankerna och kapitalet underordnades demokratin. Visst fanns det problem med blandekonomin som med alla mänskliga system, men modellen kunde vidareutvecklats till välfärd för alla och varsamhet med jordens resurser. Vad hände?

Nyliberal ekonomi. Finansminister Kjell-Olof Feldt släppte kapitalet fritt 1985 och införde den nyliberala ekonomiska modellen. Offentlig verksamhet dras ned och privatiseras. New Public Management vanstyr offentlig verksamhet och bryr sig om pengar i stället för människor. Riksdagen tvingas besluta i förväg om ett tak för statens utgifter. Statsskulden anses vara ett problem.

Utan att förstå vad vi gjorde (jag var med) tillät riksdagen en ekonomisk revolution. Staten släppte kontrollen över kapitalet. Bankerna blev fria att göra som de ville och de formligen kastade pengar efter folk. Krisen på 1990-talet berodde i hög grad på bankernas brist på omdöme.

Enligt grundlagen ska Riksbanken ha ensamrätt att ge ut pengar. Men nu är det huvudsakligen bankerna som skapar pengar. Du lånar av banken elektroniskt mer än banken har. Så kommer nyskapade pengar i omlopp och banken höstar in räntan du betalar. Det är inte lätt att förstå. Överhuvud taget bygger finansvärldens makt på att vi inte förstår.

Det är allt mer uppenbart att det nyliberala ekonomiska systemet inte fungerar lika litet som det gjorde på 1930-talet. Fortfarande är detta system emellertid den officiella strömfåran.

Men underströmmar blir allt stridare och till och med Internationella valutafonden, IMF och före detta världsbanksdirektörer är kritiska. Jag har stor nytta av Ernst Wigforss Minnen del 3, och Torsten Svenssons Novemberrevolutionen. Om rationalitet och makt i beslutet att avreglera kreditmarknaden 1985, ESO-rapport Ds 1996:37, samt Andreas Cervenkas Vad är pengar och Vad gör en bank?

  Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se