Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Länkar - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 43, 27 oktober 2017

Svärta och allvar i Laholm


Ann Margret Dahlquist- Ljungberg
Teckningsmuseet i Laholm
pågår till 7 januari 2018

Ann Margret Dahlquist-Ljungberg (1915-2002), grafiker, författare och poet, visas för första gången på Teckningsmuseet i Laholm med ett urval av hennes verk, ett drygt 50-tal teckningar med tonvikt på arbeten från 1970- och 1980-talet.

Har hon bara tecknat blommor? Blicken faller först på 15 tavlor med björnlokors och tistlars frodiga växter. Blommorna är tecknade med svart rörpenna och sitter inramade (cirka 70 gånger 50 centimeter) på väggen. På bladen står antecknat för hand "Heracleum sibiricum, ljusspelet, styrkan. Juli 1973", "Björnlokan i juli 1976", "Nu kommer Herkules II, 23 juni 1977" eller "Bolltistlarna tittar ut, 5 och 8 juli 1977". Det slår mig, att blomteckningarna är som dagboksanteckningar. Hennes förhållande till växterna är mycket personligt.


Teckningsmuseet i Laholm. (Foto: Felix Gerstenberg)

Som Ann Margret Dahlquist föddes hon i Ulricehamn och växte upp i en politiskt och konstnärligt vaken familj. Hon tyckte om musik och dansade, ett utåtriktat barn, tills hon blev helt döv efter en öroninflammation. Nio år var hon då. Kanske är det därför hon utvecklade tecknandet som en så stor kraft som med åren blev allt större?

Hon lärde sig läsa från läpparna så bra att hon redan vid 16 års ålder kunde gå på Tekniska skolan i Stockholm (Konstfack i dag). Hon gick där i fem år för att sedan fortsätta på Konstakademiens etsningsskola i fem år (1936-41).

Grafik- och teckningslärare Harald Sallberg (1895-1963) inspirerade Ann Margret både tekniskt och tematiskt. Han modellerade fram skuggor med många linjer ("tusenstrecksgrafiken"). Sallberg hade ett starkt natursinne. Medan Ann-Margret tidigare hade arbetat mer dekorativt och modernistiskt blev hon alltmera detaljerad i gestaltningen av sina motiv - växter och människor i samspel. I fyra utställningsmontrar finns exempel för Ann Margrets tidiga arbeten för den modernistiska perioden - som bokillustratör, illustratör för tidningen Vi och som reklamtecknare bland annat. Hon ville försörja sig själv och inte falla föräldrarna till last, vilket hon lyckades med.

1941 träffade hon Ljungbysonen och konstnären Sven Ljungberg på Konstakademien. 1942 gifte de sig och flyttade 1943 till Ljungby i Småland. Hon födde tre barn (1943-49) men fortsatte arbeta - tecknade och skrev. Hon tog ställning till tidens samhälls- och överlevnadsfrågor - kärnkraft, miljö, krig.


Kvinnoåret III ("i det luddiga") Öland november 1975. (Foto: Felix Gerstenberg)

Ann Margrets intresse för miljö och fred var omvittnat, skriver Thomas Millroth i sin biografi om henne från 2015. Hon angrep okultur och genomskådade patriarkala strukturer, samtidigt som hon även var upptagen med världen som låg henne närmast, naturen med flora och fauna. Teckningen Kvinnoåret III ("i det luddiga") från 1975 sammanfattar natur och samhällskritik på ett kritiskt och humoristiskt sätt: Bilden visar en tistelväxt med flera kvistar, blad och blommor. Under kvisten längst ner kurar tre kvinnor som i en minikoja och håller ett kafferep. Tittar man noga på växten upptäcker man små män beväpnade med olika slags vapen som sitter och står på kvistarna. De verkar vara hopvuxna med den taggiga växten.

Även på väggen mittemot blomsterväggen sitter 15 arbeten, alla tecknade på Öland. Där på Horns udde på Norra Öland trivdes Ann Margret särskilt bra. Bland arbeten finns några oerhört samhällskritiska, till och med kusliga teckningar ur serien Eldens barn. I första ögonblicket verkar de harmoniskt gestaltade, framvuxna ur hennes händer som blombilderna. Grymheten berör en när man går in i detaljerna. På Archeopteryx (Eldens barn IV) står till exempel tre skrattande militärer på ett flygplan. Ner faller bomber rakt in i ett hav av flammor där små varelser virvlar omkring. Beteckningen Archeopteryx syftar till världens äldsta fågel, en dinosaurie. "Öland december 1987-88" står också på bladet. Vid den tidpunkten hade Anne Margret rest till Hiroshima och Nagasaki och publicerat både skrifter, poesi och bilder efteråt (1983). Resan till Japan var en konsekvens av hennes handlingskraftiga engagemang mot en möjlig kärnkraftsutbyggnad i Sverige (se artikeln i Medsols, Miljömagasinet 39/2017).


Ann Margret. (Foto: Thomas Millroth)

Att skriva innebar en invecklad process för henne, det tog tid, krävde omarbetning, både när det handlade om prosa eller dikt. Däremot växte teckningen fram spontant. Hon hade aldrig något färdigt koncept från början. Både teckning och text var en nödvändighet för henne. I hennes böcker - 22 visas i en monter - är teckningarna självständiga, inte underordnade som illustration. Det blir mycket tydligt i Homo atomicus från januari 1980, publicerat två månader före folkomröstningen.

På en stor plansch mitt i utställningen har producenterna i Laholm - Frida Talik, konstnärlig ledare och Jonas Heintz, museiansvarig - låtit Ann Margret Dahlquist-Ljungberg komma till tals i ord:

Enkla anteckningar för att
    överleva - gör de varje dag
Följ med tuschpennan
    mönstret i en insektsvinge
    upptäck tusentals fröformer
    i en enda blomsteräng
Allt reduceras
    till sina rätta proportioner:
    att den makt som människan
    har tagit sig är högst illusorisk
Att anteckna: att återuppleva
    en möjlighet att överleva -
    kalla det inte flykt
Ty det är en reningsprocess
    mot sanningen

Ann Margrets verk förvaltas och visas på Ljungbergmuseet i Ljungby som Sven och Ann Margret lade grunden till 1990. Det är Ljungbergmuseet som valde ut arbeten som nu visas i Laholm.

- Ensam kommer hennes konst här helt till sin rätt. Hennes teckningar behöver inlevelse och koncentration. I Ljungby ligger fokus på makens konst, menar Jonas Heintz.


Fakta: Teckningsmuseet i Laholm

Nordens enda museum för teckningskonst initierades av konstnären och läkaren Björn Rosendal 1979 tillsammans med Böllerupsadademin

"Teckningen, nerven i bildkonstens och skulpturens historia, behöver uppmärksammas."

1992 tilldelades Stiftelsen Laholms Teckningsmuseum utställningslokaler. 2007 invigdes den om- och tillbyggda gamla brandstationen som Teckningsmuseet i Laholm


Tre större utställningar visas per år. De ägnas åt nutida eller historisk teckningskonst, men vid sidan om visas också arbeten ur samlingen. Den består av drygt 20500 teckningar från 1600 och framåt. Teckningarna, ofta skänkta av konstnärerna eller anhöriga, är inte till salu. En kommitté godkänner donationen.

  Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se