Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Länkar - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 43, 27 oktober 2017

Låt unga afghaner stanna

För några årtionden sedan var myndighetsåldern i Sverige 21 år. Så sänktes den till 18, varigenom fler svenskar fick rösta; en bra utökning av demokratin. Men en negativ bieffekt har blivit inskränkning av asylrätten och av tolkningen av barnkonventionen. Plötsligt kan 18-åriga flyktingar utvisas med motiveringen att de är vuxna. Än värre är att genom underdimensionerad handläggningspersonal preskriberas flyktingars asylrätt mot barnkonventionens regler för att de hinner fylla 18 år under flerårigt köande. Moral kan inte preskriberas.

Tänk dig att du går in i banken klockan 12 för att lösa in din värdeavi, som går ut i dag och vars belopp annars tillfaller banken. Efter tre timmars köande meddelar banken att klockan är 15, att banken nu är stängd och att du får komma igen i morgon: "Vi har våra regler, vi följer dem i god ordning, alla behandlas lika". Skulle vi acceptera ett sådant beteende?

När de fyller 18 berövas flyktingar plötsligt tillgång till boende, sjukvård, skola, sitt sociala sammanhang etcetera. Av omkring 17 000 asylsökande afghaner beräknas 12 000 ha gått under jorden. Sveriges rigiditet pressar in många av dessa ungdomar i prostitution och kriminalitet. En växande del av Sverige blir nu ett mörkersamhälle, helt i onödan. Man misshushåller med en framtidsresurs för Sverige, ungdomar, samtidigt som alltfler pensionärer behöver försörjas av en krympande andel producerande.

Många av ungdomarna är hazarer, en folkgrupp som förföljs, likt judar och romer i nazistiska Tyskland. Ofta flydde deras föräldrar från diskriminering med hela släkten till Iran för åratal sedan. Så blir deras barn tonåringar, och beordras av Iran till krigstjänst i Syrien. De flyr till Sverige, varifrån alltfler utvisas till Afghanistan, som de inte känner och där ingen känner dem. Ska vi låta svensk skam upprepa sig?

Under "Kristallnatten" mördades judar, brändes synagogor, och krossades fönster i judars butiker i Tyskland 1938. 1939 samlades 1 500 uppsalastudenter i Bollhuset. Frågan var att hindra ett tiotal judiska läkare från Naziyskland från att ges asyl i Sverige. Läkarkåren hänvisade till arbetslöshet hos Sveriges yngre läkare.

Arvid Fredborg argumenterade, att för Sveriges "200 arbetslösa läkare är detta en fråga om liv och död". Vi vet, efteråt, för vilka det verkligen var en fråga om liv eller död. På Östermalmstorg i Stockholm sågs då 450 studentmössor i protest mot "judeimporten".

Bara en liten rännil av världens flyktingar når Sverige. "Sverige har inte resurser att ta emot så många flyktingar", hör vi klagas. Men vilka resurser har flyktingarna? Och har något land sådana resurser? Fattiga Jordanien, dit miljoner palestinier tidigare flytt, har nu miljoner irakiska och syriska flyktingar. Jordanierna har tagit emot fler flyktingar än sitt eget antal.

Låt de anlända unga afghanerna stanna och få utbildning. De behöver Sverige, och Sverige behöver dem.

  Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se